Aurorasamtal förvärrar?

Ingen alls..?

Oj! Jag går på Freja, gjorde även det förra graviditeten, det är detsamma som Aurora i andra län. Har ALDRIG fyllt i en blankett utan har fått träffa en barnmorska som jobbar på förlossningen som har särskild utbildning vad gäller förlossningsrädsla och har haft kanon-bra samtal! Försök att se förbi blanketterna och se dem som ett redskap för de du ska ha samtal med så de VET vad det är du är räddast för kanske?

Jag är nog mer rädd för att behöva snittas numera tror jag... *kram*

Tack för ditt svar!
Ja, jag ska desutom säga till dem att jag inte vill besvara dem mer om det ska kännas såhär. Det står att man får avbryta det om man vill.
Jag tror och hoppas också att det blir bättre när jag får påbörja samtalen på riktigt för just nu känner jag mig liiite skeptisk...

Tack för kramen och här kommer en tillbaka!

Tack snälla!

Hoppas det går bra för dig! Strunta i enkäterna om de får dig att känna sådär. Jag har varit till Aurora i två omgångar (två graviditeter). För mig har det varit som allra värst före första besöket i omgången (graviditeten). När man liksom lyfter på locket till alla de hemska känslorna men inte har något sätt att hantera dem ännu. Stort lycka till!

Det är nog precis så som du säger. Och när man ska sitta och fylla i enkäter med frågor som man inte är beredd att svara på känns det rätt ruttet... Man sitter ju verkligen där helt ensam och ska ta ställning. Nä, jag ska ta och säga nej till det som får mig att må dåligt.
Tack för stödet!

Jag går på aurora samtal på ks och har aldrig behövt fylla i några enkäter. Vad konstigt.
Stödpersonen frågade mig bara vad jag är rädd för och därmed försöker hjälpa mig hantera rädslan genom ge råd, fakta och lugnande svar. Hon som jag träffar är helt underbar och kan verkligen hjälpa mig med känslorna och svarar ärligt på dem funderingar och rädslor jag har. Blir alltid lugn när jag åker hem därifrån.

Tråkigt att du inte har fått bättre hjälp där.
Svara inte på ekäterna mer, känns ju dumt att behöva fylla i sådana flera gånger eller ens en gång. Det är bättre att prata med någon och berätta om det som känns jobbigt. Visst är det hemskt att behöva uttala det som skrämmer en mest men det hjälper när man får ett tryggt bemötande på sin rädsla.
LYcka till!
Allt kommer gå bra ska du se.

Vad är det för dumma frågor! Vem är INTE rädd för komplikationer?
Jag körde på förnekelse! Inte fundera alls över förlossningen, och när de väl satte igång förstod jag ingenting och fick bli ivägtvingad till förlossningen. Jag följde med typ för att folk skulle sluta tjata på mig om att det hade satt igång Det var inte särskilt otydligt heller - vattenavgång och sen regelbundna värkar inom 30 minuter båda gångerna... jag fattade verkligen ingenting. "Lite inkontinent, jovars. Förvärkar såklart, gör ju inte ens ont ju. Sluta tjata! Jag åker till förlossningen sen när jag får riktiga värkar!" BÅDA gångerna! Skulle ju tro att man blir smartare med åren, men icke.
Hade det bra med två "lätta" förlossningar. Vill inte tänka på komplikationer i förväg inför nästa heller, när det väl blir dags. Det löser sig säkert. Ingen på förlossningen vill skada mig. Hoppas jag...

Jag har gått på Aurora-samtal på två olika sjukhus och för mig gjorde det bara rädslan ännu värre tyvärr. Ju mer vi pratade om det desto värre kändes det. De lyckades inte reda ut det utan det slutade med planerat snitt.

Tack för ditt svar!
Vad skönt att höra (tolka det nu på rätt sätt!) att det finns kvinnor som känner så, för när när jag tog upp saken med min barnmorska sade hon att hon aldrig hade hört talas om något sådant fall. Detta sade alltså min vanliga barnmorska, inte hon på Auroraenheten. Enligt min barnmorska är alla hon pratat med nästan lyriska och om inte det så åtminstone nöjda.
Vi får väl se hur det känns efter måndagens besök.
Jag som alltid varit en person som funderar, grubblar och ältar...men i det här fallet kanske instinkterna tar över och talar om för mig att inte fundera så jäkla mycket!

har gått på aurorasamtal 2 gånger under denna graviditet (min andra) och jag har inte fyllt i någon enkät utan bara pratat med en jättetrevlig bm om vad jag känner, vad jag är rädd för osv. Var första gången i vecka 23 och andra gången igår i vecka 35. Jag känner mig mycket lugnare inför förlossningen om det blir en vaginal förlossning, men just nu ligger bebis i säte och kejsarnitt är jag mer rädd för så igår fokuserade vi mest på det. Har fått en privat visning av förlossnngs och bb-avdelningarna med bm och hon har gett tips och förklarat allt som varit oklart och det har verkligen hjälpt mig. Har aldrig behövt gradera min rädsla eller så... om du tycker det är jobbigt tycker jag du ska säga det och be om hjälp på något annat sätt.

Nu har jag varit på samtal för första gången och det kändes toppen!

Ska tillbaka om ett par veckor och hon sade det absolut viktigaste jag behövde höra innan jag gick därifrån: Du ska inte läsa någonting alls om förlossningar överhuvudtaget utan bara komma på våra möten!
Det behövde jag höra.

Tack även för era svar! Nu känns allt mycket bättre.

Kram!