Syskonlängtan 4

Jag vet inte hur jag ska börja...

Jag har två barn innan och har i två år försökt att bli med barn med min nuvarande man. Han har i två år verkligen velat ha barn.

Blev äntligen med barn okt -08 som slutade i tidigt missfall...Detta tog hårt på mig och vilket som gjorde mer ont var alla månader efter missfallet som det inte blev något. Nu i somras gick vi på utredning. Allt var bra med mig skjuter nog till och med två ägg i månade med mina goda värden och äggledarna vart fina.
Min mans spermier dock...10 % dugliga.

Min man har därefter nekat till IVF och nu fått "impotens" runt mina ägglossningstider. Han vill inte ens lämna ett andra spermieprov som egentligen behövs för att konfirmera varför.
Han fnyser åt boxershorts, vitaminer, och kalla duschar.
Jag tjatar inte! Vågar knappt nämna ordet bebis.
Detta har verkligen börjat tära på vårat förhållande. Min väninna som blev gravid samtidigt med mig i höstas fick en fin liten kille i somras. Jag var ju glad för henne och har inte spätt över mina frustrationer på henne men själv kände jag det som jag skulle krevera.

Vet att jag har två barn sen innan men finns det någon som förstår mina känslor ändå?

Hej

Jo ville bara fastställa att de tidigare barnen är hans men vi har båda alltid velat ha en stor familj... Han säger inte mycket men så klart tar det på honom för att de flesta killar säkert ser det som att det är deras "mandom" eller nåt.

Under vårat åtta år långa förhållande har vi alltid haft jättebra sex. Båda har kunnat när som helst...Sen i somras innan vi fick provsvaren så har han börjat få potensproblem vilka förvärrades efter provsvaren.

Jo jag vet vad du menar med att det tär på förhållandet. Han är min stora kärlek men hans personlighet har ändrats jätte mycket efter det här.

Tack för välkommnandet:)