betala rättegångskostnader??

staten betalar din advokat enligt vad som domstolen tycker är skäligt. Dvs tycker domstolen räkningen är för hög ersätter de inte alltihop.

Anonym (nej) skrev 2009-08-31 12:45:20 följande:

OM du inte tjänar väldigt bra för då får du stå för en del av försvararkostnaden själv..... händer inte allt för ofta dock, så det borde vara gratis för en "normalinkomsttagare"

det är bara i civilmål där förloande part får står för sin och den andres kostnader.

Blir man friad behöver man inte betala några rättegångskostnader (även om det förstås finns undantag).

I ett brottmål har du en offentlig försvarare som bekostas av staten oavsett om du blir dömd eller inte.

I brottmål får du en offentlig försvarare och du behöver inte betala något alls om du inte fälls för brottet.

Däremot får du återbetala till staten om du fälls för brottet. Då får du betala i proportion till din inkomst.

Läste just en dom där rätten beslautade att den dömde skulle betala en del av sin försvarares kostnad. Den dömde deklarerade 315 000 förra året, ingen förmögenhet.....

Kan få.....

Det kanske inte är någon jättestor årsinkomst men eftersom domstolen går efter den vanliga rättshjälpstaxan så går ju gränsen för att få statligt stöd vid 260.000 kr i årsinkomst, efter avdrag om 15.000 kr per barn.

Men sen kan man ju också ta hänsyn till vilken påföljd som utdöms när man fastställer återbetalningsbeloppet så det beror ju även på påföljden om man får betala något och hur mycket isåfall.

Hmmm, okej, denna person har 2 barn och dömdes till 2 mån fängelse så då var domstolen ganska hård då......jag har sällan hört att domstolen säger den dömde att betala tillbaka en del......

Jag vet inte hur det är idag men när jag satt ting så fick den som hade hög inkomst och dömdes till en relativt lindrig påföljd återbetala enligt taxa.

Och om han då var den dömde så blev han knappast friad, eller...? Om det var ett svar till mig.

Blir man frikänd behöver man inte betala för sin offentlige försvarare men om man fälls så regleras återbetalningsskydligheten i 31 kap 1 § rättegångsbalken. Dvs man använder taxan för rättshjäpsavgiften men kan jämka eller efterge återbetalningen om det finns skäl för det, t ex genom att ta hänsyn till en påföljd som gör att personen inte kommer att ha någon inkomst under en längre en tid.

Jag menar bara att om det är en gräns på 260 tusen och sen minus 15 tusen per barn är det bara 25 tusen över gränsen och då var domaren hård som sa att han skall betala tillbaka lite till staten. Har inget med friad eller fälld att göra alltså...

Men det är ju inte så att man slipper betala bara för att man tjänar under 260.000 kr utan det är ju så att om du tjänar över den summan så får du ingen statlig rättshjälp och får betala hela kostnaden själv medan om du tjänar mindre kan då få hjälp av staten till kostnaderna. Tjänar du t ex mellan 200.000-260.000 kr så får du betala 40% själv och om du tjänar mindre så får du betala en mindre procentsats. Men även om du tjänar mellan 0-50.000 kr så blir rättshjälpsavgiften 2% av kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet. Men denna avgift kan alltså efterges eller jämkas i vissa fall.