Hur är cockrar ?

Är inne på min andra cocker. Underbara hundar, glada, alerta, ivriga och barnsliga långt upp i åren. Min cockerpojke är 12 år nu och fortfarande valpig till sättet. Och han älskar sin matte passionerat .

Cockrarna är framavlade för att spåra och apportera vilt, framför allt småvilt och fågel i snårig terräng. Det innebär att de går med nosen i backen, söker av områden och därmed ger intryck av att "vimsa" hit och dit. Det är inte en hund som är lätt att lära att "fingå" i koppel. Det är en liten jakthund, mycket lyhörd och mjuk till sinnet. Men det är inget mähä till hund, det milda och söta utseendet till trots. Man får mycket hund i ett behändigt format.

Man ska helst vara intresserad av pälsvård om man köper en cocker. Pälsen växer fort, blir lätt tovig och smutsig. Om man är utställningsintresserad måste man lägga ner mycket tid dagligen på pälsvården. Min hund har nått en ålder när jag tycker att han ska få en så bekväm tillvaro som möjligt, och numera klipper jag ner pälsen kort. Det är klart bekvämast för både hund och hundägare, men inte lika vackert som när de långa fanorna böljar.

Öronen är utsatta för sjukdomar. Min förra cocker var stammis hos veterinären pga ständiga öronproblem. Men den jag har nu har det varit bättre, men inte heller han har klarat sig helt och hållet. Ögonen är också utsatta, inte minst för att de får en massa skräp i dem när de rotar runt i snårig terrräng.

Cockern ÄLSKAR att smutsa ner sig, bada, leka, jaga, röra på sig, träna sök, vara med sin familj, sova bekvämt och inte minst ÄTA GOTT! Hunden är praktiskt taget bottenlös när det gäller mat, så det gäller att se upp med vikten.

Cocker spaniel finns i en mängd olika färger, och det är intressant att se hur hundens psyke skiljer sig mellan de olika färgerna. Röda hundar är generellt mer hetlevrade, svarta mer reserverade osv. Det är dock fråga om gradskillnader. På det hela taget är cockern en underbart mjuk, glad och trevlig hund.

Haha, nej, cockern är inte någon hund för den som är städpedant precis. Du får räkna med att den gräver ner ben och grisöron i din säng, rullar sig i koskit, njuter av gyttjebad i vattenfyllda diken, samlar på sig tistlar och klibbiga frön i pälsen osv SAMTIDIGT som den godmodigt viftar på svansen och är världens mest oemotståndliga hund med glada tindrande ögon och tungan hängande som en slips.

Cockern är inte någon elegant hund som lite avmätt ligger i ett hörn och inte gör något väsen av sig. Cockern tar plats, vill vara med, vill vara nära sin flock. Det innebär att den vill sitta i knät, mysa i soffan, sova i din säng, delta i dina måltider osv. Visst blir det lite skräpigt men inte outhärdligt om du förstår vad jag menar, förutsatt att man ser till att hålla sin hund någorlunda ren och sköta pälsen så att det inte blir en massa tovor. Och att man som sagt inte är någon städpedant.

Cockern fäller, men jag tycker inte att det är svårt att få upp hundhåren med vanlig dammsugare. Det är mjuka hår som mest lägger sig på golvet, och om man inte är på hugget (typ dammsuger var eller varannan dag) bildas det så klart dammråttor.

Till ts, jag skulle dra mig för att köpa en hund av en uppfödare som SKK inte kan rekommendera. Uppfödaren måste ha misskött sig på något vis. Om du köper en hund från en uppfödare som inte är helt och hållet seriös riskerar du att få en hund som gör dig besviken. Detta säger jag väl medveten om hur svårt det är att avstå när man har träffat en valp, och cockervalpar är det något alldeles extra med. Lycka till!

Hanhundarna är lite större än tikarna. Vår hanne väger 17 kg. Han äter mestadels hundfoder (torrfoder) två gånger dagligen. Jag doserar som det står på foderpåsen. Det blir ca 3-4 dl per portion.

Cockrar är matglada hundar. Man får se upp med vikten.

Hehe, det kanske är jag som har dåligt ögonmått. Vi använder en doserare som hör till torrfodret (Hill's) och ger den mängd som står på paketet. Min pigge cockerpojke, 12 år gammal och 17 kg tung, får mat två gånger om dagen.

Ja, jag är helt säker på att det är en renrasig cocker jag har . Han är stor för rasen.

Nej, min vovve är inte rund, men han har maxmått på mankhöjden och han är kraftigt byggd. Var hos veterinären för hälsokontroll för en månad sen och allt var bara bra. Han är stor för rasen. Har en engelsk cocker. Gillar dem bäst. De engelska är generellt större än de amerikanska.

Haha, jag förstår att det är full fart hemma hos dig nu . Ja, cockrar vill gärna hoppa upp mot benen och försöka nå ansiktet. Det är livliga hundar, men också mycket läraktiga. De vill vara sin ägare till lags, men glömmer sig väldigt lätt. Cockern tar plats.

Det går att uppfostra cockrar. Man får vara envis och bestämd men på ett vänligt vis om du förstår vad jag menar. Säg t.ex. "nej" eller "gå ner" med bestämd och avvisande röst samtidigt som du vänligt men bestämt föser ner hunden när han vill hoppa. Jag brukar lägga handen på bröstbenet och trycka till samtidigt som jag lutar mig över honom. Han ska känna min dominans, men inte bli rädd. Tvärtom, min dominans ska ge honom trygghet. När han sitter eller står på golvet klappar jag honom och berömmer Det är en jättesnäll hundras, och lyhörd. Om du får cockerns hjärta att klappa för dig kommer han att göra allt han kan för att du ska vara nöjd och älska honom. Och han kan inte hjälpa att han blir ivrig och glömmer sig ibland ... . Han är inte medvetet olydig, bara impulsiv.

Om du inte vill att han ska vara uppe i möblerna får du vara envis även på den punkten. Cockern älskar att sova bekvämt, och var kan det vara skönare än i mattes säng?

Vi är bara med i SKK.

Det var lite oroväckande att Elon morrade åt pojken. Det gillar jag inte. Min cockerpojke är så himla snäll och morrar aldrig utom åt grannens kaxige westie , men vi har ju haft honom sedan han var 10 veckor och det har alltid funnits barn omkring honom, både hos uppfödaren och hos oss. Elon kanske inte har träffat på barn förr och blev rädd. Det kan också bero på att han känner sig osäker i sin nya miljö och nya flock. Det kanske är bäst att ni tar det lugnt med honom och ser till att han inte får så många intryck nu i början när allt är nytt. Viktigast är att han knyter an till er i familjen och blir trygg med er och ert hem. En rädd och otrygg hund kan dessvärre bitas, och den risken kan ni inte ta med den lille pojken. Elon är ju ingen valp och han är så klart präglad av sina tidigare erfarenheter. Hur mycket har han levt familjeliv på kenneln? Eller har han bara vistats i hundgård? I så fall kan det bli jobbigt för honom att lära om. På ett sätt är det jobbigt med valpar, men det kan vara jobbigt på ett annat sätt med en vuxen hund som ska anpassas till en ny flock och ny miljö.

Jag misstänker att han är van vid att kissa och bajsa i trädgården eller hundgården. Det borde gå att vänja honom av med denna ovana, som ju inte är så trevlig. Om ni går med honom på ett och samma ställe dag efter dag, där det är lämpligt att han gör ifrån sig, kommer han snart att känna igen sig och när det kommer något ska ni berömma honom jättemycket.

Nej, vi är inte med i den. Hur går det med Elon? Känner han sig tryggare/säkrare?

Hehe, en cocker kan nog äta hur många köttbullar som helst om han får, så jag skulle nog vara lite försiktig med dem om jag var i din situation. Vad roligt att det går bättre med Elon. Det är dock oroande att han morrar och skäller på folk. Dels kan ju andra människor bli skrämda, dels kan det vara ett tecken på att hunden är otrygg och otrygga hundar kan bitas om de känner sig trängda. Bra att ni tar tag i problemet.

Tips på gott hemmagjort hundgodis är t.ex. torkad blodpudding och torkad lever. Om du har tur kan det räcka att du har lite av det i en plastpåse fickan och att Elon VET att godiset ligger där .

Vår cocker älskar Frolic och brukar få en (bara en!) sådan när han har varit duktig. Jag brukar då bryta den i minst 4 bitar och kasta ut dem så han får söka godbitarna. Tar längre tid än om han bara får den direkt, och så får han jobba med nosen också. Cockrar har ju lätt att lägga på hullet. Jag vet inte om vår hund är ovanlig, men han gillar paprika, råa morötter, potatisskal (!) och han fullkomligt ÄLSKAR gurka. Vanlig grön gurka. Han blir alldeles vild när man tar fram en gurka i köket, och han brukar alltid får ytterändarna. Gurka är toppen för oss att ha med sig om hunden ska distraheras av någon anledning. Här kan man ju vara mer generös eftersom kaloriinnehållet är i det närmaste noll. Det är ju nästan bara vatten. Prova och se om Elon också gillar någon kalorifattig grönsak.