Inlägg från: Maggis |Visa alla inlägg
  • Maggis

    Aga?

    majess;

    I övrigt så är det inget konstigt alls med små barn som bits som en del av sin utveckling. När de blir så glada att de ger kärleksbett eller frustrerade för att inte orden räcker till när de blir arga. Till exempel. Det har inte ett skit med dålig fostran att göra, att barn bits. Däremot om de tillåts bitas utan åtgärder.

    En bra mamma tar bort barnet och markerar alternativt lär sig se tecknen och hindrar. Jobbar man aktivt så slutar barnet så småningom med bitlusten. En dålig mamma bits tillbaka eller smäller till ungen. Enligt mig.
    //Maggis
  • Maggis
    Mjesec skrev 2009-10-01 19:39:05 följande:
    Har inte läst tråden, och säkert någon som sagt det. MEN det handlar inte om vad man tycker, i Sverige iadg är aga olagligt, och därmed inte handlar om vad man tycker. Hade det varit lagligt hade det varit en annan sak, då hade det varit vd folk tycker. Men om du inte känner för att betala något, snattar du det då med?
    Sant så.
    Men problemet är ju att många inte tolkar aga på samma sätt som lagtexten gör. Det har vi flera exempel på här.
    //Maggis
  • Maggis
    Mjesec skrev 2009-10-01 19:59:52 följande:
    Jo visst är det så, men aga är ju redan att bara daska på rumpan.
    Vilket ju är precis vad jag menar! Aga är dask på handen, smäll i rumpan, lavett eller vad man nu föredrar. Men många anser att en dask på handen inte är aga utan något som är nödvändigt för att barnet ska bli väluppfostrat. Och då struntar man ju helt uppenbart i vad lagen säger eller så vet man helt enkelt inte vad lagen säger.
    //Maggis
  • Maggis
    Mjesec skrev 2009-10-01 20:20:55 följande:
    Aha då hänger jag med :DJa precis, men jag anser att kanman inte uppfostra sina barn utan aga, har mangjort något fel i grunden. Man ska inte behöva ta hjälp av det. Behöver man ta till andra saker så finns hjälp att få.
    Just så tycker jag också. Det är märkligt att man tycker att barnet ska straffas för föräldrarnas tillkortakommanden.
    //Maggis
  • Maggis
    majess skrev 2009-10-02 18:31:33 följande:
    [citat]Ett litet tips är att säga "Gud vad jag tycker att det är jobbigt att du gör så" till ditt barn istället för "Gud vad du är jobbig" I det ena fallet tillrättavisar du ett betende i det andra nedvärderar du barnet som person och påverkar ditt barns självkänsla negativt, speciellt om det händer ofta.[/citatmen ärligt,att va så överpedagogisk är ju ingen,spelaqr ingen roll vad ni säger,jag är helt övertygad om att en o annan groda slinker ur era munnar med för ingen är så perfekt.
    Nej då, perfekt är ingen. Och grodor slinker ur min mun ibland. Men då ber jag om ursäkt. Jag skulle aldrig tala så till någon annan utan att be om ursäkt efteråt och detsamma gäller mina barn.

    Fel gör alla. Vissa verkar bara ha lite mer insikt om sina tillkortakommanden än andra.
    //Maggis
  • Maggis
    majess skrev 2009-10-02 21:50:57 följande:
    självklart...har icke sagt ngt annat.men som vissa här går på så kan man ju inte tro att de är annat än totalperfekta där inte en groda slinker ur käften.........
    Fast jag tror personligen mer att det handlar om vad man har för grundsyn på barnuppfostran och hur man ser på sina barn överlag, snarare än att man tror att man är perfekt.

    Att inte vilja slå sina barn (eller att andras ungar ska ha stryk) och se dem som en självklar del i familjen som ska få säga sitt lika mycket som andra familjemedlemmar är inte att vara perfekt. Det är bara ett sätt att betrakta barnuppfostran på. Andra ser det på annat vis och tror att barn behöver hållas på mattan för att bli vettiga folk av.

    Mitt problem är när vissa tar till olagligheter för att få uppfostra sina barn som de vill och jag är övertygad om att våld av alla sorter alltid är sämre än andra alternativ och det argumenterar jag utifrån. Så enkelt är det. Hur andra sedan tolkar den övertygelsen, är ju inte mitt bekymmer.
    //Maggis
  • Maggis
    majess skrev 2009-10-03 19:51:06 följande:
    tycker iaf att när man tar steget från aga o börjar diskutera att säga till sina barn då är det samma människor som börjar med att säga att även att säga till sitt barn en groda ibland är aga....o det är så typiskt,varför kan man inte ha en attityd som säger så här:jag slår inte mina barn,ej ens en dask,men jag är mänsklig,visst har väl mina ungar gått mej på nerverna ngn gång och jag har sagt ngt vresigt som jag sedan ångrat,men jag kan bara be om ursäkt och med det visa mina barn att jag inte är en perfekt människa trots att jag är deras mamma.jag tror det oxå är viktigt för barn att lära sig att alla kan göra /säga fel även mamma/pappa.....
    Och detta var väl första gången jag håller med dig i den här tråden. För just precis så är det och det tror jag att många här håller med om. Saken är väl den att vi uttrycker oss olika och det kan tolkas fel.

    En groda om man är vresig eller stressad är inte aga; särskilt inte om man kan be om ursäkt och förklara sig. Om man däremot gör en vana av att kalla sitt barn nedsättande saker och svära åt dem i ett så är det psykisk misshandel, i mina ögon. Det är ju en betydande skillnad där, eller hur?

    Barn mår inte dåligt av att mamma eller pappa blir arg eller gör fel. Dåligt mår de när mamma eller pappa gör en vana av att uppföra sig illa mot barnet och se sig som felfri i det beteendet. Och därför ogillar jag starkt uttryck som "hållas på mattan" eller "visas var skåpet ska stå" och andra saker som florerat i tråden. För de tyder på en barnsyn som inte är särskilt vänlig. Men det är ju bara min åsikt.
    //Maggis
  • Maggis
    Veladis skrev 2009-10-03 19:57:58 följande:
    Och säga till barn kan man göra på ett bra sätt.Det är skillnad på att säga t ex"Jag tycker INTE om att du stoppar handen i kakfatet utan att fråga!" och att säga "Ta bort din skitiga tassar ur handfatet, dumma jävla unge! Du fattar ju ingenting"
    Ja, precis så.
    //Maggis
  • Maggis
    Veladis;

    Vi är nog ganska lika där. Jag har också en tendens att höja rösten onödigt mycket om jag är stressad eller trött. Men liksom du jobbar jag på det.
    //Maggis
  • Maggis
    Veladis skrev 2009-10-03 21:19:54 följande:
    Mmm... Jag ryter väl saker i stil med " Näe, nu får det vara NOG!" och "Nu RÄCKER det"! när tålamodet tryter. Men, som sagt, fördömer barnet gör jag inte. Det vågar jag lova.
    Låter som något jag klämmer ur mig. Nu SLUTAR ni!!! är också en favorit. Men nej, inget fördömande. Det vågar jag också lova.
    //Maggis
  • Maggis
    majess skrev 2009-10-03 21:28:19 följande:
    här sitter ni o gör er roliga över just de uttrycken ni anser att ni skäms för....och dessutom så lägger ni på ett litet men inget fördömmande....sicket massivt hyckleri!!!!
    Du anser att det är hyckleri? När jag precis skrivit att det slinker ut grodor vid tillfällen och att jag alltid säger förlåt när det händer? Jag jobbar ju på det och är fullt medveten om mina fel och brister.

    Det känns som om du överhuvudtaget inte läser innantill det man skriver utan vrider på det lite som det passar dig. Hur det nu än är så tycker du det är bra att smälla barn, bara det inte är dina egna. Det gör inte jag. Så vem hycklar?
    //Maggis
  • Maggis
    majess skrev 2009-10-03 21:44:49 följande:
    det är väl inte att hyckla? jag sitter ju inte ena stunden o säger att det inte är fel att daska en hand.....du sitter ju o säger ena sekunden att det här händer mig med o det skäms jag över för att i nästa radda upp nya uttryck du "skäms" över o sedan lägga smileys bakom....oh vad du skäms för dessa tillkortakommanden va?....
    Men det är ju du som hävdar att vi är perfekta. Jag har aldrig påstått att jag är det. Således är jag som de flesta föräldrar som säger till sina barn; ibland med oändligt tålamod och ibland med inte så oändligt tålamod. Normal, alltså.

    Däremot så tycker jag inte att man ska slå barn och jag tycker inte att man ska kalla dem saker. Att aga barn, alltså. Men sådana subtila skillnader mellan att höja rösten ibland jämfört med att slå eller verbalt kränka ett barn förstår uppenbarligen inte alla. För då skulle det inte dras så infantila paraleller mellan en höjd röst och en smäll på handen. Eller amning, för den delen.

    Du tycker det är okej, tillochmed bra och nödvändigt, att slå andras "odrägliga barn". Inte dina egna för de är så fina. Man ska inte slå några barn alls, vare sig mina, dina, "snälla" eller busiga. Hävdar man det samtidigt som man påstår att man aldrig skulle göra det själv så hycklar man. Stort.
    //Maggis
  • Maggis
    majess skrev 2009-10-04 16:07:46 följande:
    jag hycklar inte utan tycker att om man sköter uppfostran på ett bra sätt behövs inte daskar,men då får man vara sträng o inte ha ungar hängandes i kakan............annars måste man för att få fason på dem.
    Men det är ju just det. Man måste inte vara sträng. Man måste inte daska. Man kan få utmärkt "fason" på dem ändå. Med gränssättning, konsekvens och dialog (och ibland, i mitt fall,  ett och annat röstutbrott).

    "Hängandes i kakan". Var får du alla trista uttryck ifrån? Är ungar verkligen så jobbiga där du bor?
    //Maggis
  • Maggis
    majess skrev 2009-10-05 11:39:04 följande:
    vad jag menar är att man måste ju kunna fika utan att ha barn hängandes vid bordet bara för att lära dem de sociala samspelet.Det är väl inte aga?och måste det verkligen vara så att man inte kan fika hemma med en väninna utan att barnen måste vara med på ett hörn?(sedan givetvis är det ju så att man inte skall bannlysa dem,att om de kommer o vill fråga el säga nåt så givetvis lyssnar man men att det inte är att man skall ha dem med på hela diskussionen?att man svarar o sen säger ta en kaka och gå o lek el titta på tv el dyl......Är det så fel??För mig är det så att jag umgås mer än gärna med mina barn,vi har jättemysiga stunder spridda över olika tillfällen.På kvällarna tittar vi på tv ihop och vi har utflykter etc allt sådant som man gör som förälder för att man älskar sina barn.Jag tyckker visst att barn både ska synas och höras,MEN jag tycker inte om när föräldrar skall involvera barnen i allt!Om jag åker hem till ngn för att fika o jag vet att det är barn där så förstår jag att dem kommer att synas och även höras.jag kommer att ge dem av min tid,titta på deras dockor etc...MEN sedan vill jag kunna fika i lugn o ro med min vän utan att hennes ungar springer o tjatar och skall vara med hela tiden.att de kommer ngn gång hit o dit bekommer mig inte ,men de skall inte sitta med vid bordet och varje sak man säger får man en fråga från barnet ex:vad betyder det?? coh så är man tvungen att avbryta det man pratar om för att hela tiden svara på ett barns frågor......som tur är så är de flesta av mina vänner sådana att de ger barnen lite uppmärksamhet,kaka,saft och sedan säger de till sina barn om de kommer rännandes för ofta för att bara tjata,då låter det så här:nu har mamma en kompis här,nu kan väl jag få fika liten stund med henne i lugn och ro.det tycker inte jag är så fel.
    Såhär är det för mig; om jag har kompis hemma och fikar och mina barn är hemma så är de lika välkomna till bordet som min kompis. Vill vi vara helt ifred fikar vi någon annanstans.

    Nej, inte är det aga att vilja kunna prata med vuxna men det har jag inte påstått heller. Den typen av situation du beskriver; med barn som tjatar och fråga vad minsta lilla ord betyder, har jag aldrig upplevt. Här fikar ungarna med oss och vi pratar lite med dem och när fikat är slut går mina barn och leker (utan tillsägelse!!)och då kan vi prata om vad vi vill. Sak samma om jag fikar hos dem. Det har aldrig varit ett problem ens och därför har jag svårt att se ditt "katastrofscenario" framför mig.

    Däremot så förespråkar du aga när du säger att man visst kan daska till en och annan unge, att det finns tillfällen och ungar där det är nödvändigt. Det är inget du vare sig kan förklara bort eller slingra dig undan. Du tycker aga är bra. Det går inte att tolka det du skrivit på annat vis. Och att du tycker att en dask på handen inte räknas som aga hör inte hit. Det är som att påstå att abort är mord. Båda begreppen definieras av lagtext och inte personliga tycken.
    //Maggis
  • Maggis
    majess skrev 2009-10-05 20:52:00 följande:
    kanske om du hade upplevt rännande tjatiga ungar som frågar 1000 onödiga frågor utan att föräldern säger till och du tvingas svara på en massa frågor från ett barn som inte ens är ditt att ha tålamod med,då hade nog även du tyckt att en dask på handen vore lämpligt,lagtext eller ej...
    Nej, jag tycker inte att en dask på handen är lämplig. Oavsett situation. Varför är det så svårt att förstå att det finns människor som inte tycker att våld är en lösning? Tror du min vardag är helt fri från krav eller situationer där tålamodet prövas hårt? Jag vet precis var min gräns går.
    //Maggis
  • Maggis
    majess skrev 2009-10-05 21:00:12 följande:
    visst ok.Men det finns faktiskt ungar som är oerhört påfrestande att ha o göra med!och det är ju så att det oftast är deras föräldrar som sitter o flinar lite lamt o säger att han el hon har en liten period just nu,hi hi skrattar bort det och låter ungen fortsätta pilla sig i näsan för att sedan ta ex DITT glas o dricka ur medans mamman sitter där o ler lite fåningt o ger en tvärdum kommentar typ:nej men olle då!så får man väl inte göra...hihi goa du mammas lilla skrutt....dessa ungar spyr jag åt,FAST jag vet att det är deras föräldrars fel.men jag har sagt det innan i denna tråden,om en hund skiter på din gräsmatta och morrar åt dina barn då tycker du inte om den hunden fastän du vet att det är ägarnas fel att den är som den är....det hjälper iaf inte ,du gillar inte hunden bättre för det!
    Kanhända men jag sparkar inte hunden för det.
    I övrigt blir jag helt förskräckt över vissa av dina inlägg. Riktigt ledsen, faktiskt. Jag tycker att din syn på barn och barnuppfostran är horribel. Och nu tänker jag inte diskutera mer med dig.
    //Maggis
Svar på tråden Aga?