Mammagrupp Göteborg
Hej, jag är intresserad av en grupp när jag fått ut mitt andra barn som ska komma om 6-7 veckor...
Inlägg från: minSaile
|
-
-
Hej igen, vad roligt att ni har börjat träffas osv...nu så är det troligtvis bara 3 veckor kvar innan lillasyster kommer så därefter kan jag joina er
-
Hej hej...skrev här för ett litet tag sen...nu så är det troligtvis bara 2 veckor kvar innan lillasysterk kommer ut...sen kan vi joina er
-
Hoppas jag medIsa12 skrev 2009-10-29 21:08:58 följande:minSaile - spännande...nu kan det ju bli när som helst. Hoppas att vi ses snart :) ...har ni haft det bra på träffarna??
-
Che82.....det är faktiskt en lillasyster
.... -
Men visst är det en konstig känsla att vara mamma helt "plötsligt". Känslan är ju helt annat när barnet är i magen men när den kommer ut. Jag tyckte det var overkligt i några veckor och ännu mer att han hade legat i min mage. Men ett tu tre en dag så var det som han alltid hade funnits hos oss.Che82 skrev 2009-11-06 18:35:22 följande:Doodie1-Det som är skönt med att vara hemma på sommaren är ju att det är så promenadvänligt o lätt att vara ute. Men alla åldrar har sin charm, nu leker ju grodan som en dåre så nu hade vi ju haft kanonkul ute. Sen är det såklart skönt att ens partner brukligen har sin semester nån gång då. Det är ju mkt mysigare att vara hemma hela familjen.Jag hade sån tur att min man var hemma i sex v o sen jobbade han deltid mer eller mindre fram tills semestern o då var han hemma ytterligare sex v. Jag hade det ganska jobbigt med omställningen o hade o har fortfarande ett barn som kräver ganska mkt. Lätt på många sätt att ha o göra med, väldigt glad o lättroad liten goding men ändå påfrestande o så slukas min totala uppmärksamhet såklart. har ju haft det lite si oså med nattsovandet också. det gör såklart att man orkar mindre o så med.när det gäller föräldrarollen tog det ungefär tre månader innan jag fattade att jag fått barn o ingen skulle ta barnet ifrån mig. Barnet var mitt liksom. Det var på riktigt. Jag skulle inte lämna ifrån mig grodan utan grodan bodde hos mig...låter kanske konstigt...? varje dag talar jag om för mitt barn att jag älskar h*n o att tackat för att just det barnet kom till mig. Utav alla barn som kunde komma så har jag fått ett så underbart, härligt o fint barn. Som du kanske kan utläsa mellan raderna har det varit lite turbulent, dels att anpassa sig så till den milda grad o sätta ngn annan flre jämnt o samtidigt så tacksam att få följa denna lilla människa som är som balsam för min själ.O du, denna kg hets. alla frågar hur mkt man gått upp å så...blä. Själv har jag gått upp en del nu när jag ammar. Mindre skönt men det är väl som det är liksom. De flesta kg rasslar ju av efter förlossningen . O vad som händer sen, ja det får man se.
Det tog 1 år innan jag sov 6 timmar, innan dess så fick jag max 3-4 timmar varje natt men det vande jag mig också med. Men med tidigare erfarenhet så ska jag vila mkt mer när lillasyster vilar sig och inte göra en himlans massa.
När det gäller vikten så gick jag upp 28 kg under förra graviditeten men gick ner 26 på 5 månader. Men tyvärr så gick jag upp 12 kg igen sista halvan av föräldrarledigheten och det var pga för mkt sötsaker och cafébesökande. Denna gången har jag "bara" gått upp 15 kg än så länge men med dom 12 kg så är det ju ändå mot 30 kg så det blir en hel del att gå ner. Eftersom allt satt på magen mellan graviditeterna så har folk trott, både okända dom jag känner, att jag har varit gravid. Sambon säger alltid "ja, du har varit gravid snart i 3 år"....
Fast ärligt så har jag inte brytt mig konstigt nog
-
ja det får bli många promenaderChe82 skrev 2009-11-06 21:49:46 följande:oj 28 kg...det låter sjukt påfrestande. Vi tar många promenader här framöver så ska du se att du tappar. Antar att man lär sig sin läxa under första grav o lär sig vad man inte ska göra om nästa gång? . Saken är den att man har inte tid under andra graviditeten att fundera och drömma om den på samma sätt då man har ett barn att passa. Tiden går också mkt snabbare och man har andra funderingar tex hur man ska orka och kunna räcka till bägge barnen, hur ska storasyskonet acceptera nr 2 osv....
-
Men detta med 6 timmar har väl inte gått genom utan ett förslag? Så jag tror inte du behöver oroa dig.Doodie1 skrev 2009-11-07 09:50:19 följande:che82,Det är just det jag funderar på som du säger, hur kommer det att bli när man väl är hemma, så det där med att de ska köra hem mammor tidigare (6 timmar efter förlossning!) är ju oroväckande. Speciellt om man behöver extra stöd. Vad skönt att du har en man som ställer upp, jag får säga att jag är lyckligt lottad coh har en underbar sambo. Han kommer att vara hemma de första 10 dagarna och sen har han tagit långledigt över julen, så vi ska kunna umgås mkt! Nice! Att komma in i mammarollen, ja du, det är nåt jag går och fundrar på också, hur kommer jag att känna för den lill*, hur blir mitt liv efter födseln, kommer jag att bli rastlös (ja, dum tanke ja vet... amma amma är tar väl upp den mesta tiden). På nåt sätt ska alla vara så lyckliga när kotten kommer ut och ja, det är man ju - absolut, men samtidigt vore det skönt om det pratades lite mer om det här med att man faktiskt hamnar i en ny roll, som kan ta tid att vänja sig vid. Ja du, det där med kilona är allt jobbigt eller var!! :-P Nu har väl vänner och bekanta vant sig vid att jag är "rultig" så nu är det ingen som frågar... Nu är det istället lite koll nääär bäbisen ska komma ut. Vi får väl anordna lite promenader efter julen, så vi kan gå av oss lite av alla goa kilon Jag gillar att vara aktiv, så kan agera kanin om du behöver Och ... De som har barn i omgivningen tröstar med att man kommer att gå ner massa kilon när man börjar amma... pratas så mkt om att man kommer gå ner ALLT när man väl börjar amma, så det är ju lite jobbigt om så inte är fallet. Nåt jag är orolig för eftersom jag kanske inte kommer att kunna amma.
Tror inte du hinner bli rastlös första tiden.....visst undrar man över mammarollen men samtidigt är det svårt att planera nåt i förväg då man inte vet hur barnet kommer vara. Kanske ett jättelätt barn med tydliga sömnrutiner, amningen går bra, man går ner alla kg...eller så får barnet kolik, vill inte sova,man har svårt att gå ner etc...
Men faktiskt så går det mesta mkt bättre än vad man tror i början bara man får rutin på saker och ting. Sen vet man ju inte heller om man råkar ut för tex förlossningsdepressioner etc men det viktiga är om nåt händer dig el barnet är att prata med dom som kan saker och ting...bvc och mvc. Att ta hjälp av dom som kan hjälpa dig. Som 1a gångsmamma kan man känna sig lite "dum" och vågar kanske inte alltid fråga sjukvården men jag har lärt mig nu att inga tankar el frågor är för dumma. Man måste kunna fråga för att kunna lära sig och veta.
Det lustiga är att när det gäller vikten så var det inget som jag stressade över. Visst, det var inte kul att gå upp en hel del kg men på ngt sätt så berörde mig inte lika mkt som min sambo. Jag ville äta gott och må väl och det gjorde jag nog med . Men visst, du har ju alltid tränat mkt Doodie men samtidigt, du har ju ändå träningen i kroppen och så fort du återhämtar dig så går du säkert ner i en välans fart och kan gå och träna. Många som jag känner har återhämtat sig väldigt snabbt och tillbaka i sina kroppar.
Om du är osäker på amningen så hjälper dom dig på bb i början och faktiskt så är det många som åker hem utan att den fungerar ordentligt. Det gjorde jag men jag gav mig inte och hade även lånat hem den elektriska pumpen. Sen finns amningshjälpen att kontakta och få hjälp av. SKulle man inte kunna amma eller barnet inte vill så gäller det att inte fastna i tankarna att man inte duger till etc utan man får se till att barnet ska få det bästa och ersättning funkar ju jättebra med. Många tycker det är bättre t o m så kan pappan också ta del av matningen -
absolut att man ska fundera och diskutera om sina tankar och funderingar...det gör ju jag med trots att man redan har ett barn. Nu blir läget helt annat och man får andra saker att fokusera på tex hur ska jag göra så att bägge barnen mår så bra möjligen, rättvisor, trots från stora syskonet etc. Och hur fasiken får man sin utvilade sömn tillbakaDoodie1 skrev 2009-11-07 16:25:52 följande:mins, det är förslaget jag syftar på. Inget beslutat, men ruskiga tanke bara...Jag tror absolut att man kommer att komma in i det hela, men det är alltid massa tankar innan man har kommit till stadiet "efter bäbis" och det är dte som är givande att skriva av sig om här. Sen är det ju det här med att man aldrig vet vad det blir för sorts barn heller (kolikbarn), så det är ju såna saker man går och funderar på. Att fundera och diskutera blir ett steg i att förbereda sig själv till viss del på vad som komma skall, fast samtidigt kan man ju inte göra det fullt ut... japp... det blir som sagt var spännande! .
Sambon fasar ju för att man ska "börja" om med allt men på nåt sätt så lär vi fixa det om alla andra fixar det med.
Kan säga att jag fick en hel del "aha" upplevelser som jag inte visste första gången. Tex att det många hål i bröstvårtan som mjölken kom ur...hahahaha..jag trodde det bara var ett hål. Andra saker som barnet uppvisade som man inte heller visste eller tänkte på tex hur han sniffade och min överkropp och rörde sig uppåt mot brösten som en hund som letar efter tryffel
....
-
Javisst är det en härlig känsla att kunna gå utanför dörren några timmar utan barn/en....jag tycker ändå att dom har ju en pappa med. Första gången jag gjorde det var sonen 2,5 månader gammal och jag skulle på Lorensbergsteatern med gamla jobbet. Exchefen var mer oroad att jag hade lämnat sonen hemma så pass tidigt men jag hade ammat honom precis innan, pumpat ut ifall pappan behövde tillmata sonen. GIck jättebra och sonen sov som en stock när jag kom hem.Swelanka skrev 2009-11-07 18:19:02 följande:Vill bara dela... idag var jag för första gången på stan och fikade med en kompis utan min son (som blir fyra månader i nästa vecka). Till en början var det helskumt, kändes som att jag var ute på bus eller hade glömt någonting hela tiden. :) Hur som helst blev det en jätte mysig fika och jag njöt av att bara kunna fokusera på vårat samtal. Det var dock helt underbart att komma hem sen efter två timmar, lägga sig på sängen med lillen och amma loss ordentligt. Rekomenderas! :)
Det är ju annars bara att ringa så får man åka hem tidigare än planerat om det behövs.
Alla mammor får göra precis som dom vill men jag har träffat på dom som inte har lämnat sitt barn på över ett år och det har varit väldigt jobbigt för dom. Jag har alltid stuckit ut på fikor eller träffar och njutit av det.