Måste man älska bonus?

tingelingtingeling

Äldre 6 Sep 17:20
64 svar

Visa endast Anmäl

Måste man älska bonus?

Guu vilken ångest jag får av alla "präktiga" inlägg...

Är bonusförälder åt en 11 åring, sedan 3 mån tillbaka då jag och hans pappa flyttade ihop. Och det är inte heeelt lätt att bli sambo för första gången samt att bli "plastmamma". Slits mella 2 sidor hela tiden, den goda som vill ta hand om honom, skapa bra grund för livet, att han känner sig hemma, bra realationm pappan (som varit dålig men nu på bättringsvägen efter jag ställt krav på det) han är ett barn som säkert tycker det är omtumlande med mig här! Andra sidan vill helst bara förinta honom, det är inte mitt barn med mina värderingar, inte alls en persnlighet som jag trivss med, jag känner INTE ALLS för honom som jag skulle göra för mitt egna barn!! Åhhh va jobbigt... Varannan vecka är ångest, jag sluts in i mitt skal, kan inte slappna av i mitt hem och räknar ner dagarna.... Endå har jag hjälp honom och pappan med deras relation som nästan va obefintlig innan vi träffades, väldigt kyligt och mycket bortlämnande till farföräldrar. Jag ställde krav på pappan att om vi ska leva ihop måste deras relation fungera, jag kan inte se på när han "försummar" sin son, ett liv som ska hjälpas ut i världen! Och nu när dom börjar bli mer naturliga och känslosamma mot varanndra så blir jag typ irriterad på det!! Men gu va trött jag blir på mig själv.... Barnet är sååå olikt mig själv! Är det vanligt att man känner så? Eller ska man bara tycka att allt är underbart???
- «
- ‹
- Sida 2 av 6
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Måste man älska bonus?
ikea mamman

Äldre 15 Sep 16:05
#11

Visa endast Anmäl

skönt på ngt sätt att höra att flera har samma "problem" =)

hade ett förhållande för ngt år sedan där jag å den dåvarade bonus sonen funkade klockrent, allt kändes kanon i den relationen.
Nu sedan ngt år tillbaka lever jag med ny kille som hade har en son, där har jag ingen relation m min sk bonus son.... (på 11år), har haft men pga av massa skit så har det blivit som de blivit.
kixet

Äldre 16 Sep 13:26
#12

Visa endast Anmäl

Åhh! Jag känner precis som du!!!!Men jag har 3 bonusbarn och de kommer varannan vecka och bor hos sin pappa. Urk, jag försöker som du, att vara en god förebild, ta hans om dem men deras beteende gör att jag baxnar! Det där med att räkna ner dagar och att man börjar få ont i magen flera dagar innan de kommer och man funderar:- Kommer det att vara så här resten av livet? Ska man dra sig ur bara för att man inte klarar att vara med dem? Jag och deras pappa älskar verkligen varandra! Tänk om det inte hade funnits några bonus barn, vad jag hade varit
LYCKLIG!!
Meli

Äldre 16 Sep 13:36
#13

Visa endast Anmäl

Man känner vad man känner, det kan maninte påverka. Men man ska nog tänka sig för innan man blir plastmamma. Du kanske inte passar för det, i din skäl, och då kanske du borde avsluta din relation med denne man och skaffa en annan man utan barn istället.

Jag förstrå inte hur man orkar vantrivas i sitt eget hem varannan vecka. Det finns ju så många män utan barn. Känner man som du blir det nog ännu värre den dag du får egna barn.

Jag förstå r att du känenr som du gör, tro mig, jag skulle aldrig valt en man med barn, innan jag själv hade egna barn, men jag förstår inte hur man kan känna så och ändå välja en man med barn???

VÄljer man en man med barn, så väljer man även barnet, och då måste man vara en bra förebild för det barnet, rättvis mellan det som sina egna när de kommer osv.
Det verkar vara så mycket svårare för en kvinna att bli bonus än det är för män att vara det.....
chilipeppar77

Äldre 16 Sep 18:22
#14

Visa endast Anmäl

kixet skrev 2009-09-16 13:26:14 följande:
Åhh! Jag känner precis som du!!!!Men jag har 3 bonusbarn och de kommer varannan vecka och bor hos sin pappa. Urk, jag försöker som du, att vara en god förebild, ta hans om dem men deras beteende gör att jag baxnar! Det där med att räkna ner dagar och att man börjar få ont i magen flera dagar innan de kommer och man funderar:- Kommer det att vara så här resten av livet? Ska man dra sig ur bara för att man inte klarar att vara med dem? Jag och deras pappa älskar verkligen varandra! Tänk om det inte hade funnits några bonus barn, vad jag hade varitLYCKLIG!!
Det blir bättre.
Dels för att du vänjer dig med att det blir liv och rörelse men också för att när tiden går så kommer du och barnen att lära känna varandra bättre.
Efter ett tag kan man prata med dem och slipa bort delar av det beteende man tycker är felaktigt, eller åtminstone säga ifrån när de beteer sig illa (alltså inte vänta tills pappan gör det).

Tills vidare så ta en paus i familjelivet ibland och gå ut och fika med en kompis eller nått. Nån timmes fritid utan barn kan göra underverk för orken.
chilipeppar77

Äldre 16 Sep 18:27
#15

Visa endast Anmäl

Meli skrev 2009-09-16 13:36:06 följande:
Man känner vad man känner, det kan maninte påverka. Men man ska nog tänka sig för innan man blir plastmamma. Du kanske inte passar för det, i din skäl, och då kanske du borde avsluta din relation med denne man och skaffa en annan man utan barn istället.Jag förstrå inte hur man orkar vantrivas i sitt eget hem varannan vecka. Det finns ju så många män utan barn. Känner man som du blir det nog ännu värre den dag du får egna barn.Jag förstå r att du känenr som du gör, tro mig, jag skulle aldrig valt en man med barn, innan jag själv hade egna barn, men jag förstår inte hur man kan känna så och ändå välja en man med barn??? VÄljer man en man med barn, så väljer man även barnet, och då måste man vara en bra förebild för det barnet, rättvis mellan det som sina egna när de kommer osv.Det verkar vara så mycket svårare för en kvinna att bli bonus än det är för män att vara det.....
Det kan mycket väl vara så att just den mannen är värd besväret.

Med tiden upptäcker man även de glada stunderna som kommer med stojiga barn. Helt plötsligt sitter man där och ler åt roliga saker barnen har gjort. Eller känner sig jättenöjd för att barnet lärt sig något. Omställningen tar tid och det måste den få göra.
Liten2008

Äldre 16 Sep 22:16
#16

Visa endast Anmäl

chilipeppar77 skrev 2009-09-16 18:27:57 följande:
Det kan mycket väl vara så att just den mannen är värd besväret.Med tiden upptäcker man även de glada stunderna som kommer med stojiga barn. Helt plötsligt sitter man där och ler åt roliga saker barnen har gjort. Eller känner sig jättenöjd för att barnet lärt sig något. Omställningen tar tid och det måste den få göra.
Hur lång tid är tid?

Jag har väntat i snart fem år och jag känner inte en tillstymmelse av glädje som på något sätt är knutet till det barnet.
Nöjd för att barnet lär sig något?
Snarare frustrerad då det verkar ta oändlig tid att lära sig de mest grundläggande sakerna.

Väntar på "helt plötsligt" som du beskriver men allvarlig, det verkar inte komma.
Meli

Äldre 17 Sep 17:25
#17

Visa endast Anmäl

Liten2008 skrev 2009-09-16 22:16:26 följande:
Hur lång tid är tid?Jag har väntat i snart fem år och jag känner inte en tillstymmelse av glädje som på något sätt är knutet till det barnet.Nöjd för att barnet lär sig något?Snarare frustrerad då det verkar ta oändlig tid att lära sig de mest grundläggande sakerna.Väntar på "helt plötsligt" som du beskriver men allvarlig, det verkar inte komma.
Men då är du nog inte på rätt plats alls, dgas att dra vidare och hitta någon i vars liv du kan trivas.
Hannah76

Äldre 17 Sep 17:28
#18

Visa endast Anmäl

Nej man behöver inte älska sin bonus.
Men man lär respektera denne och bry sig om - och det verkar du göra.
Tror du ställer lite för höga krav på dig att du måste älska honom, låt det ta tid.
Liten2008

Äldre 17 Sep 17:57
#19

Visa endast Anmäl

Meli skrev 2009-09-17 17:25:51 följande:
Men då är du nog inte på rätt plats alls, dgas att dra vidare och hitta någon i vars liv du kan trivas.
Ursäkta men vem är du?

Be hellre pojken bo på heltid hos den som födde honom, om nu någon ska "dra vidare".

Livet är bra då inte han är hemma hos oss och hälsar på sin pappa.
Hannah76

Äldre 17 Sep 18:01
#20

Visa endast Anmäl

Liten2008 skrev 2009-09-17 17:57:00 följande:
Ursäkta men vem är du?Be hellre pojken bo på heltid hos den som födde honom, om nu någon ska "dra vidare".Livet är bra då inte han är hemma hos oss och hälsar på sin pappa.
Ni behöver nog professionel hjälp..

«
‹
Sida 2 av 6
1
2
3
4
5
6
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Måste man älska bonus?

Måste man älska bonus?

INNEHÅLL