Mtf: Säger som Benet, potatismjöl är toppen! Men om det riktigt blivit blåsor skulle jag nästan testa med Bepanthen först tills dom läkt, och sen köra med potatismjöl. Det är de två sorterna vi kör med i jobbet också när tanterna är röda och "nötta" i ljumskarna och under brösten. Spännande att inte ta reda på kön.
Jag är lite tudelad om hur vi ska göra med nästa...Men det lär ju räcka några år tills dess, så jag har ju betänketid.
ELMK: Förstår du blir orolig, det hade nog jag med blivit. Säger som Reyn, kanske det går att byta bvc eller sköterska? Här där vi bor får man inte det, men ni kanske har möjlighet? Hoppas ni blir friska snart med!
Benet: *fniss* åt kåta hundar.
AmoreElin: Såååå fin lägenhet! Jag kan ta den.
Lia: Grattis i efterskott till stora tjejen!
Reyn: Jag saknar också Trollis! Hoppas dom får igång internet snart på nya stället!
Det var en lååååååååång helg... Vi startade vår bilfärd kl.11.30 på fredag och kom fram till Kerava ca 18.00. A var nog ganska nöjd i bilen, men sov sina vanliga 20 minuters snuttar bara. Han blev nog lite otålig där mot slutet dock. Majskrokarna räddade oss.
Lilltösen var så underbart söt, men jag blev INTE bebissjuk igen. Det räckte med att se de stora mörka ringarna under Minttus ögon för att allt skulle komma tillbaka... Dessutom var Vilja inne i en sån period nu att hon gallskrek en timme varje kväll, och hade nu hållit på så i två veckor... Aleksi var ju så en period också, men det räckte nog inte så länge. Nästan exakt kl.21 varje kväll satte hon igång, och höll då på mellan 45-60 min. Inget hjäper, varken bröst eller flaska; hon skriker tills hon slocknar.... Minttu var helt uppgiven och hade bokat tid till zonterapi åt henne för att se om det hjälper. Jag gissar ju nog att hon "bara" är i 5-veckors språnget, men att det bara håller i sig lite längre. För det verkade ju inte vara kolik heller i.o.m. att hon annars var riktigt nöjd och belåten under resten av dagen. Men jag sa åt Minttu att ändå hålla allergirisken bakom örat, i.o.m. att Ari och Anssi ju har samma "dåliga" gener...
Svärföräldrarna kom dit kl.12 följande dag och var där till ca 22 på kvällen innan dom for till sitt hotell... Jag var nära att gå sönder vid det laget... Kommentarer hit och dit hela tiden. Som tur var kom ju resten av gästerna sen och dopet hölls kl.15, så då fick man ju prata med lite annat folk också. Det var KOKHETT i deras lägenhet, och Vilja och Aleksi hade bara på sig kortärmade bodysar och var ändå kladdiga. Och svärmor satt HELA TIDEN och ojjade sig då dom inte har nå kläder på sig, tills det brast för Minttu och hon riktigt sa till på skarpen att "vi har 26 grader här inne! Det var annorlunda när du hade barn, då visste man inte bättre och byltade på barnen alldeles för mycket. Nu vet man mer, och jag tänker INTE sätta på henne byxor bara för att du tycker det!" Oj vad glad jag blev. Hon såg så snopen ut.
Senare fick jag en chans att prata ensam med Minttu om hur vi faktiskt har det här och det var så skönt att prata med nån som vet hur svärmor är... Minttu skulle gärna vilja flytta hit upp till Vasatrakten, och jag sa att det skulle ara så bra att få lite stöd och avlastning, för då skulle ju inte tanten bara vara på mig och Aleksi hela tiden.
Det var som sagt inga problem att bo hos A&M, dom är båda supergulliga och vi kommer bra överens. Jag försökte hjälpa till så mycket som möjligt, för att jag mins hur mentalt slut man var med en sån liten bebis. Anssi lagade maten, så det var ju schysst också.
Igår kom vi hem kl.18 på kvällen, aleksi var trött och grinig. Jag tror det är tänder på G i överkäken, för han har haft 37,5 i temp hela helgen och varit så där gnällig och inte velat sova eller äta. Jag hade just fått honom att sova kl.19 då Aris telefon ringer, och det är svärmor... "Vi är här på gården vi nu!!!" Lillen vakna ju förstås och börja stortjuta.... Dom hade startat resan efter oss, och kunde då inte bara köra förbi vårt hus och fara hem till sig; utan måste ju så klart komma VIA oss fastän vi då tillbringat hela helgen ihop.... Åhhhhh vi var lika frustreerade båda två. Önskar att Ari kunde säga nåt nån gång... Så då kom hon inklampande "oj gråter han?!" "Ja det var du som väckte upp honom" sa Ari faktiskt då. "Ojoj...skrattade hon...det är jag som är boven då...hehehehehe"... Jojo, skitkul ar det...NOT. Så då var dom ju här då igen en timme ca.... Jag blir bara så trött. Det är inte A's pappa som stör mig, för han är jättegullig och rar och är så bra med Aleksi. Det är tanten och hennes gnäll och kommentarer som gör mig skvatt galen bara.