Hösttråden för oss pratglada PS:are

Hejsan, Misan!

Det var en glad gubbe.

Ja, men då får du läsa häst istället, så går det nog bra, ska du se.  

Får väl säga grattis till Tjott idag, istället.

Grattis Tjott!

Imorse, när jag gick från bussen till jobbet, så började jag nästan skratta för mig själv ... för det känns verkligen som om jag bor i "the Truman show". Allså ... filmen med Jim Carrey.
Jag har tänkt på det tidigare också, men i morse kändes det extra tydligt när jag såg folk vinka hälsande till varann på gatorna, plingade med cykeln när de åkte förbi nån de kände osv.
Har ju känt så lite innan ... man går till jobbet på morgonen (många cyklar), man känner igen de flesta man möter på gatan, handlar i sin lilla affär, alla busschaufförer känner igen en, butiksbiträdena likaså, vatten överallt runt omkring så man inte kommer någonstans ... allt är tryggt, vant och litet ... dagarna är rätt lika varandra. Precis som i den filmen.
Det är lite som om allt bara är "på låtsas" ... och i morse, när jag såg samspelet mellan personerna en bit framför mig, så blev det återigen så tydligt.

Kram till dig, annmi.

De flesta av oss är nog "otrogna" just nu. Det beror ju på hur man ser det.
Själv är jag ju rätt mycket på Facebook nu för tiden ... fast jag är ju ändå på FL varje dag också. Borde väl kanske skriva lite mer här också, så att du slipper prata med dig själv.

Jobbigt att du mår så dåligt. Massor av kramar till dig.

Usch, vad tråkigt att du mår så dåligt.

Kram till dig.

Nu verkar det som om vi äntligen kommer få huset sålt. Vi har i alla fall bokat tid för kontraktskrivning på torsdag, så vi får väl hoppas det går vägen. De har varit lite struliga. De var ju redan på den första visningen, tydligen ... sen lade de accept på två hus samtidigt ... och så sköt de upp det hela tiden och allt möjligt. Vi hade ju egentligen sagt att vi skulle skriva kontrakt på en jätte fin lägenhet, men var tvugna att lämna återbud pga att vi inte hade några husköpare än och det kändes lite ovisst. Fast vi sa till hon som hyrde ut lägenheten att vi verkligen ville ha lägenheten, men att vi förstod om hon inte kunde hålla den åt oss tills vi fått en köpare till huset.
Nu, så när vi äntligen verkar få köpare till huset, så ringde Peppe till hon som hyrde ut lägenheten och hörde om den fortfarande var outhyrd ... och det var den! Och hon ville ha oss som hyresgäster ... så nu bokade Peppe in kontraktskrivning på den också till torsdag kväll. Så nu verkar allt ordna sig.
Amanda blev i alla fall hysteriskt glad när vi berättade om lägenheten. Hon började nästan gråta av glädje. Det fanns 3 anledningar till hennes glädeje:
1. Lägenheten var jätte fin och stor (3:a på 95 kvm)
2. Hon får dela rum med Viktor
3. Hon kommer få börja samma skola (och troligtvis samma klass) som sin bästa kompis (vilket ju var det allra roligaste).

Ja, jag hoppas ju det går i lås. Visserligen kommer vi ju fortfarande ha lite lån kvar sen, fast inte sååå farligt mycket, ändå.
Lägenheten är dock rätt hög hyra på, men då ingår uppvärmning, el och sophämtning i det priset ... så egentligen är det kanske inte så farligt. Det är ju en stor lägenhet. Hela familjen tyckte bara "Wow" när vi var dit (eller i alla fall jag och barnen tyckte det). Det är inget hyreshus heller, utan övervåningen på en villa. Det är ju en egen, låsbar dörr till lägenheten och sen bor hyresvärdinnan på nedervåningen. Men hon verkade jätte trevlig, så det ska nog gå bra.
Så finns det ju en trädgård också, som vi säkert kan få använda.