Hur kan jag hjälpa mina barn?
Hej!
Har ett problem som jag hoppas att du kan ge mig lite tankehjälp kring. Min mamma är en känslomässig person som gärna och ofta häller skuld och dåligt samvete över sin omgivning. När jag var barn hette det ofta "nu har du gjort mmma ledsen " eller "nu har du förstört min dag så jag vill inte göra xxx (vad vi nu bestämt) med dig.\"
Nu när jag är vuxen fungerar de där teknikerna inte lika bra på mig, däremot använder hon dem på mina barn (nu 6 och 10 år gamla).
Hon ger dem dåligt samvete när de inte äter upp maten (var det inte gott? Tycker du inte om mormors mat? som jag lagat bara till dig?)
Hon reagerar med att bli ledsen om barnen väljer mig framför henne (Om ni inte vill vara med mormor kan jag ta tillbaka presenterna ni fick)
Och nu senast är 6-åringen förtvivlad över att mormor är själv på sin fördelsedag (morfar är bortrest med jobbet) eftersom mormor upprepade gånger "beklagat" sig för barnet och sagt att det är synd om henne. Min dotter, som just hälsat på mormor några dagar, känner ansvar för att hon skulle stannat kvar över mormors födelsedag. Men det har aldrig varit något alternativ eftersom mormor inte orkade ha barnet hos sig längre än tre dagar. Så min dotter känner skuld över något som hon inte kan påverka.
Jag har försökt att prata med mamma men hon förstår inte vad jag menar. Hon säger att hon ju har rätt att visa sina känslor.
Nåja, det jag vill ha hjälp med är inte min mamma utan mina reaktioner på det mamma gör. Ena halvan av mig är också 6 år och blir jätteledsen, får ångest och känner skuld, precis som när jag var liten. Den andra halvan blir arg för att hon utsätter barnen för detta.
Min farhåga är att mina reaktioner är minst lika jobbiga för barnen som mormors skuldbeläggande. Jag har inga strategier för att hjälpa dem att inte känna skuld. Till tjejen som gårter över den ensamma mormorn försökte jag säga att mormor är ju vuxen och då klarar man sig själv på sin födelsedag, men varken hon eller jag tror på det.
Så, hur kan jag tänka kring min mammas beteende och hur kan jag hjälpa mina flickor att hantera sin mormor?