olyckligt kär - dumpad

Hej

Nu har det hänt igen. min 16 åriga dotter har blivit "dumpad". Efter en kort romans, mkt kort så, säger han att han inte är kär i henne utan gillar henne väldigt mkt bara. För ett år sedan hände nästan exakt samma sak, 2 ggr mkt tätt. Under hela året var hon bränd och aktsam och nu när hon vågar igen blir det samma sak. Hon ville bara berätta hur det är med "relationen" så att vi vet att det är slut men utöver det vill hon inte prata med oss här hemma om det. Hon har kompisar som han får stöd av och kan prata med vilket är bra, säkert bättre än att prata med mamma. Just denna kille hann vi bara träffa en gång och det kändes inte som om det egentligen var ett förhållande men tydligen var det såpass mkt känslor investerade från hennes sida att hon blev ledsen ändå.
Vad som retar mig med dessa nu 3 killar som gjort slut är hur de säger att de fortfarande gillar henne och vill vara "på G" som det heter, när man uppvaktar varandra, eller så vill de vara jättepolare. Som att de inte vill släppa henne helt. Och det är ju som att dra ut på lidandet för hennes del och inte låta henne gå vidare. Eftersom hon inte vill prata med mig om det så kan jag inte råda henne, men jag skulle vilja att hon klipper helt när en kille gör så, det är det enda sättet att gå vidare. Är det så att killen ångrar sig lär han väl höra av sig i så fall.

Ja, jag förstår att det är en feg handling av killen då han inte vill göra slut abrupt för han är rädd att såra, men han måste fatta att han nästan gör det värre så här med "rinna ut i sanden principen".

Att just jag får alla dessa känslor och tankar när jag ser vad min dotter går igenom beror på att jag själv var en rätt rutten person som gick igenom massor av killar och inte var snäll. Jag vet att det mest handlade om omognad hos mig och sökande efter bekräftelse. Men Gud så många jag sårade. Jag kan dock säga att jag har min man vid min sida sedan 20 år och tror att jag lekte av mig och mognade... Men jag vet och har erfarnheter och önskar så att jag kunde hjälpa min dotter så att hon inte går på samma minor. Jag antar att vissa saker helt enkelt måste genomlivas. Suck
Det gör ont att bara stå och se på....

Jag kan väl lägga till att vi killar just i denna åldern *16-18* inte är dom..... smartaste, och det är vi väl inte kända för att vara.
Men det är nästan ingenting som mamman har med att göra, Ursäktar mig i förväg om det vad dumt sagt, men sånt här löser sig, och det säger jag bara inte.

Jag har upplevt att just i våran ålder så är saker inte så lätt som man tror när samhället är helt annorlunda än vad man egentligen tänk att det skulle vara från början, detta kan få en att bli lite orolig, nervös och allmänt ostabil bland förhållanden, vänner osv.
Verkligheten kan komma som en stövel i ansiktet för vissa
Lita INTE på att dom bara är "på G".... detta är självklart ett annat kod-ord för reserv eller, vill helst inte säga det men, KK.
Sen att många tjejer faktiskt gillar att vara olyckligt kära är en helt annan femma! *säger inte att din dotter är det*
förstår inte det heller för att vara ärlig, borde man inte visa sin kärlek till sin tjej på bättre sätt än att låta det falla itu isåfall, Jo, det tycker jag.
Det låter som om du backar upp henne mycket på detta ämnet, det är bra! Töser i den åldern behöver trygghet och säkerhet, inte bara från killar och tjejkompisar.

Lycka till :)

olyckligt kär - dumpad

INNEHÅLL