Ung familj med obotlig cancer, finns det fler?
Jag beklagar din sitution och förstår allt för väl vad du går igenom. Min man drabbades av cancer vid 29 års ålder, vi hade då inga barn. Han levde 2 år och 1 dag efter det att han fick diagnosen och hann uppleva 8 fantastiska månader med vår lilla dotter. Det är nu 6 månader sedan han gick bort.
Några tips till er: Be din man skriva dagbok till barnen. Nu menar jag inte att det är självklart att han kommer att gå bort men man måste ta det säkra före det osäkra, då mår alla parter bättre, i all kaos. Gå till en terapeut - brukar finnas knutet till onkologen på sjukhuset. Känns jobbigt och konstigt i början men gör att man tar itu med frågor i ett tidigt skede som annars blir jobbiga när/om tiden blir knapp.
Njut av alla dagar och fyll dom med liv!