Är det befogad svartsjuka?
Jag har aldrig varit den svartsjuka typen, möjligtvis för några år sen men det hörde nog mer till åldern när man var runt 17 år.
Vi har en bra och öppen relation , jag och min kille. Kan prata om allt, och vi har alltid litat på varandra. Jag har aldrig behövt tvivla på att han älskar mig.
Det vet jag att han gör.
Jag tog hans mobil en gång när jag skulle iväg för min låg på laddning, jag skulle skicka ett sms och såg därmed de sms:en som redan låg i inkorgen.
Han har en arbetskamrat på jobb som han pratar med. Det visste jag, men jag visste inte att de pratade såhär.
Jag har inget problem med att han pratar med andra, mitt problem grundar sig i ordvalen.
Sms:en jag kan få under dagarna är mestadels svar på frågor som tex "Mmm" "ja" , "ok", eller "ok puss".
Kortfattade sms som känns fruktansvärt tråkiga.
De här sms:en har en helt annan ton i sig,
"Hej smulan, hur är allt idag?" eller "Nu går jag på semester, hoppas du klarar dig utan mig ett tag".
eller sms han har fått av henne:
"saknar dig på jobb idag när du inte är här, är så tråkigt utan dig".
De flesta sms:en jag läst är åt det hållet.
Hon hade tydligen sagt till honom på jobb att de skulle sluta skicka såna sms för "hans flickvän kanske kunde missuppfatta".
Han hade sagt till henne något i stil med "blir hon avundsjuk får hon bli det då".
Jag har som sagt aldrig haft anledning att tvivla eller ens fundera över såna här saker i vårt förhållande,
han tycker jag snokar och ska låta bli hans telefon. Jag har aldrig medvetet kollat "bara för att".
Det har varit de gånger jag lånat hans telefon eller liknande. Nu har jag börjat märka att han raderar alla sms. Både i inkorgen och utkorgen. Nu på sistone har jag kollat ibland just för att jag känner mig sviken. Men där ligger aldrig några sms.
Inte ens de jag skickar till honom. Jag brukar spara vissa söta sms jag fått av honom.
Är det bara jag som gör så?
Överreagerar jag? Är det normalt att kalla sin arbetskamrat för snäckan eller smulan?
Hur hade ni tänkt?
Jag känner mig lite vilse, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.