• Anonym (trött)

    Badpanik

    Hej,

    Vår treåriga dotter har nu i ett års tid varit djupt olycklig varje gång hon ska duscha eller bada. Hon gråter och skriker och säger att det är otäckt, men det är ju svårt att förstå exakt HUR det är otäckt.
    Vi har testat om det är för varmt eller kallt, om det går bättre om någon av oss föräldrar är med, om det blir bättre om vi leker och försöker göra det roligt, eller om vi bara ska göra det så fort som möjligt.
    Hon har knapp i magen och ska egentligen tvätta sig varje dag, men vi orkar helt enkelt inte. Hon duschas var annan dag, och vi är helt utmattade efteråt. Ofta skriker hon så mycket att hon kräks, och det känns stört omöjligt att på något sätt göra hela situationen lättare för henne.
    Hon har tidigare haft perioder när hon inte har velat bada, framför allt när hon har varit sjuk och avmagrad, men sen har det gett med sig efter någon månad och gått ganska bra ett tag.
    Men nu, som sagt, har vi kämpat med detta i ett år.

    Vad ska vi göra?! Ungen måste ju tvättas av. Vi försöker ha en avslappnad inställning till det hela, men man känner ju att spänningen stiger fram mot kvällen när man vet att det är D-dag (dusch-dag).

    Tacksam för tips och idéer, för vi har gjort slut på våra!

  • Svar på tråden Badpanik
  • Anonym (trött)

    Ska väl lägga till mina teorier om varför det är på detta viset:

    Hon har en sjukdom som innebär många besök på sjukhus med provtagningar, undersökningar och inläggningar. Mycket är otäckt och en del gör ont, och självklart så vill hon inte medverka. Utöver detta "tvång" i hennes liv finns också sondmatning och medicinering dygnet runt, och behov av att tvinga i henne vatten eller annat i munnen de dagar hon verkligen inte tar något alls i munnen (hon blir så torr om hon inte använder munnen alls).

    Vi föröker föra in kamper i vardagen som hon får vinna (te x vilken tandkräm vi ska använda och vilka kläder hon ska ha på), så att hon inte alltid ska bli överkörd. Jag VILL ju att hon ska protestera, det skulle ju vara ohyggligt sorgligt om hon bara vek sig och gav upp.

  • Barnpsykologen

    Hej, det dina teorier kring hur hennes erfarenheter ser ut är jätte viktiga. Att det har blivit många kamper och att som du beskriver spänningen stiger framåt kvällen. Er dotter känner så klart av detta med.
    Er dotter kan vara extra känslig för beröring, en sorts hudkänslighet som gör att vattenstrålar kan upplevas mer starkt än vad vi kan föreställa oss. Hur är det med kläder? är hon känslig för om de sitter fel eller viket tyg de har. Du nämner knappen och sonden och att hon inte vill ta något i munnen. Kan hennes känslighet finnas i munnen också.
    Barn som har en extra känslighet behöver förstås och bemötas utifrån sin känslighet. Inga överaskningsmoment, låt henne vara med och sköta så mycket hon kan själv. Kan hon själv få bestämma hur stark strålen ska vara eller temperaturen på vattnet. Börja om från början kanske ta bort dusch och börja med tvätt för att sedan låta duschen komma in som något hon kan ha att skölja någon leksak med.
    Om hon är svag och som du säger avmagrad vid någon period, så är en dusch också fysiskt krävande och huden mer känslig, kanske tvättlappar är bättre vid dessa tillfällen.

    Hälsningar Anneli

Svar på tråden Badpanik