Är du oroad över invandringen?

Invandrare är inget problem, integrationspolitiken är problemet. Att invandrare med ofta dålig ekonomi bor i ghetton där de trängs typ 10 personer i en trerummare. Ok, bättre att bo i krig, men på sikt ingen bra boendemiljö/livssituation. Frustrationen hos t ex vissa invandrarungdomar som beter sig illa för att de lever i misär leder till klyftor och irritation mellan svenskar och invandrare. Denna problematik verkar dessutom förvärras med åren, vilket fått mig att fundera på det rimliga i att ta in så många invandrare före vi har en lösning på dessa problem. Å andra sidan kan jag ju förstå att ett liv i ett svenskt ghetto sannolikt är bättre än ett liv i krig.

Slöjor odyl anser jag är inget problem alls. Det är ingen stark förtryckarsymbol i mina ögon. Vissa kvinnor tycker det är fint och jag också!

Fast det där är en sanning med modifikation. Ett problem är att invandrares höga utbildningar inte alltid matchar svensk standard. Att ha läst till läkare i ett litet afrikanskt land kan t ex inte jämställas med en svensk läkarexamen.

Vad gäller professorstjänster är det inte sant att man inte får jobba hårt för den titeln. Vad det handlar om i Sverige är (förutom själva avhandlingen) att ha publicerat enorma mängder med artiklar i rätt vetenskapliga tidsskrifter och att man gärna skrivit någon kursbok också, samt undervisat, då kan man i Sverige bli utnämnd till professor på livstid (därför är tjänsterna relativt få) eller kan man söka en professorstjänst på "vanligt" sätt. Men det är ju väldigt svårt att anställa någon som kanske forskat inom ett område som kanske inte är så brett i Sverige eller som publicerat sig i okända tidsskrifter långtbortistan. Det här är inte så enkelt att det bara handlar om diskriminering.

Nu är jag ingen expert och det är möjligt att din pappa utsatts för diskriminering (även om det ju är många utlänska föreläsare på svenska universitet), men det är så att t ex utbildningssystemet i öst oftast är hårdare på många sätt- men också mer gammalmodigt särskilt vad gäller fokuseringen på kunskap, det går inte alltid hem i Sverige. Som någon annan skrev är kontakter också viktigt här. Det är mycket nepotism på svenska universitet, men de flesta börjar ju sin professorskarriär med en forskartjänst och jobbar sig sedan stenhårt uppåt eller nöjer sig med att undervisa på universitetet.

Vad som är problematiskt för många invandrare är just när deras kunskaper nedvärderas i det svenska systemet. Jag drog till en ytterlighet med den afrikanska "medicinmannen", men det är ju så att det är traumatiskt för de flesta människor att hamna i en situation där ens kunskaper och erfarenheter plötsligt är fel eller otillräckliga och då minskar ju statusen både gällande socialt hänseende och ekonomiskt.

Jag kan dock inte tro att det ska vara nödvändigt att gå ifrån professor till spärrvakt eller dylikt. Det borde gå att validera tidigare kunskaper och skaffa ny kompetens som behövs i det nya landet.

ja, det var ju bra att han fick jobba med det han ville till slut. Men vad gjorde han under de där 15 åren då? För inte var han väl arbetslös i 15 år?

Akademiker i Sverige generellt får det ju allt tuffare numera. Jag tror ungefär hälften av alla ungdomar läser på universitetet och konkurrensen blir u därför otroligt hård i den akademiska världen. Det finns numera en hel del akademiker (om man nu räknar folk med universitetsexamen och inte bara forskare, som akademiker) som har typiska arbetaryrken, t ex jobbar inom industrin eller som undersköterskor, dvs. det du kallar för skitjobb. Men etnicitet kan säkert försämra möjligheten att få jobb som matchar en hög utbildning, med reservation för tandläkare då, där verkar etnicitet inte har något genomslag alls.

Numera talar man väl om första- och andragenerationens invandrare? Jag själv är också en blandning, men kan inte gärna kalla mig för invandrare eftersom jag inte "vandrat in" någonstans, det gjorde däremot min pappa. Så vitt jag vet ser ingen annan mig heller som invandrare (inte ens andragenerationens invandrare), däremot har jag del av två olika kulturer.

Ibland är det nödvändigt att kategorisera för att dra en avgränsning. T ex i politiska sammanhang kan man inte gärna börja individualisera varje person med utomsvenskt ursprung och poängtera att varje invandrare minsann är unik. Man är unik som person, men ibland bör man väl ändå definiera personer som grupp? Åtminstone om man vill förbättra/förändra?

För en rasist är det så att med ursprunget följer också en mängd olika egenskaper som en invandrare pga det medfödda aldrig kan komma ifrån.

Men jag menar, ursprunget är väl inget problem egentligen eller har jag fel? Om jag flyttar till Frankrike är det väl inga problem om folk kallar mig invandrare så länge de inte sorterar in mig i ett fack med specifika egenskaper som anses vara otroligt negativa?

Nej, att definiera t ex invandrare som endast en grupp blir nog allt för homogent. Men på samma sätt gör man ofta hela tiden med svenskar också. Svenskarna är si och så...Men det blir väl alltid mer fruktbart att definiera in i undergrupper också. Vad gäller invandrare kan jag tycka att det kanske är mer fruktbart att dela in invandrare i socialgrupper, men kanske också urskilja olika religioner och de behov det kan medföra.

Det är ett faktum att vissa grupper av invandrare förändrar hur det "gamla Sverige sett ut", men för mig finns det ingen poäng med att bevara något traditionellt, annat än på museum då. Samhället har alltid förändrats genom folkomflyttningar osv. Det finns väl ingen poäng med att t ex vägra bygga moskeér i Sverige för att då är Sverige enligt somliga inte "längre svenskt", innebär det att vi ska gå tillbaka till allmogetiden i Sverige, medeltiden eller vad är svenskt kultur- och samhällsliv?

Vad jag vill komma fram till är att jag tycker det är ok att gruppera olika grupper av invandrare, för med dem kommer ju nya behov. Medelklassinvandrarfamiljen som genast får arbete och kanske är kristna har helt andra behov än vad kanske traumatiserade flyktingar som är arbetslösa i förtorten har. Och som kanske är muslimer och vill ha en närliggande moské.

fast jag tror inte att ironi funkar så bra, att ironisera över dark meat och annat, det retar nog snarare upp dem redan som är skeptiska till invandrare, då ger man ju tillbaka med samma mynt "svenska tjejer vill ha dark meat ibland", höh,hö,hö osv, det blir faktiskt en omvänd rasism, men det kanske ni inte tänkt på? Det går_ju att framställa den rasism som finns mot exotiska "mörka" män på ett seriöst sätt också, om man vill ha fram sin poäng.

Fast jobben försvinner ju på många håll i europa/världen. Vi har en konjunkturnedgång som finns globalt och som inte beror på invandrarna. Invandrare som får jobb, minskar ju arbetslösheten och en invandrare som startar en pizzeria anställer i sin tur ett antal personer...

Utan invandrarna minskar befolkningen i Sverige eller rättare sagt -den är gammal och om 20 år är den jättegammal generellt. Vi har en massa 80-åringa tanter och farbröder som behöver tas omhand. Av någon ung och rask. Men svenskarna producerar generellt inte de personerna.

Sedan ställer jag ju alltid frågan: Vad är svenskt? Tror du svenska kyrkan och mamma scans köttbullar är utrotningshotade? Eller vad hotas?

Fast det är rätt enkel matematik: Svenskarna föder allt färre barn + Svenskarna tar in allt fler invandrare.

Rent befolkningsmässigt hade det varit dåligt om svenskarna förökat sig som kaniner, men i nuläget ger arbetande invandrare mer pengar till statskassan än vad ett fåtal svenskar i arbetsför ålder hade gjort.

Man ska akta sig för att förhärliga det gamla. Traditioner kan leva sida vid sida. Vi blir inte lyckligare av att vara ett litet isolerat folk som klamrar oss fast vid våra egna traditioner. Julafton kan redan nu leva sida vid sida av ramadam. Slöjor tränger inte ut kepsar och mössor. Så kommer det fortsätta.