Hej allihopa! Ville bara berätta en sak för er...en gnutta gläje i alla sorg, en sorg som jag inte är ensam om...
Var ju hos kuratorn igår...å hon sa att visst skulle vi kunna "gräva ner" min Marcus i den minneslund nära min storebror, även han hette Marcus...som dog i samma sjukdom som min lill-ängel. Han är dock begravd där med sten å allt, då han föddes och levde i sex månader. Kuratorn skulle också kolla utifall att vi kanske skulle kunna få min lillkille nedgrävd där, bredvid honom å hans sten. Jag skulle känna mig sååå lugn om han fick ligga där, alldeles intill honom! Morbror Marcus skulle vaka över sin systerson, vilket skulle vara sååå skönt! Å tänk att ha en sten å gå till, för att hälsa på de båda! *liiiite glad*
Hoppas att det går!!!