• Sofiaochjonas

    Hur gick det för er efter förlossningen?

    Jag är gravid och väntar mitt första barn. Tänkte bara det kunde vara intressant hur ni mådde veckorna efter förlossningen:) Alla är självklart olika men jag tyckte det kunde vara roligt att läsa om hur det varit för andra med trötthet, kroppen, amning, blödningar osv.

    Så kom igen, dela med er om ni vill! :)

  • Svar på tråden Hur gick det för er efter förlossningen?
  • Skruff

    Jag var otroligt trött men då hade jag också förlorat en hel del blod under förlossningen så fullt så trött blir man nog inte. Träningsvärk i hela kroppen och ont i underlivet - isbindor och värktabletter var räddningen. Amningen fungerade bra tack och lov! Värst tycker jag var att jag var så otroligt hormonell och grät mest hela tiden, trodde aldrig att jag skulle klara av att ta hand om mitt barn. Men det vände alltsammans så småningom (förutom att amningen då som fortfarande funkar bra!)

  • Evasleva

    Som du säger, det är nog väldigt olika från person till person.Min dotter är 4 veckor nu. För mig har allting gått väldigt bra. Jag hade också en ganska "lätt" förlossning.

    Idag har jag gått 1 mil utan problem :) även om jag så klart är trött i kroppen nu efteråt. Den är ju inte van!

    Jag har en liten blödning kvar, stygnen har lossat och underlivet börjat kännas mer och mer normalt. Amningen funkar den med. Men jag bad om ganska mycket hjälp på BB för att få det att funka! Trött är jag så klart av att inte få sova så mycket på nätterna men man klarar sig rätt bra på de där härliga amningshormonerna ;)

    Det viktigaste känns att verkligen lyssna på kroppen. Jag har en väldigt stöttande man som lagar middag varje dag när han kommer hem från jobbet och ser till att det finns lunch till mig. Han byter alla blöjor när han är hemma och tar väldigt mycket ansvar för vårt barn. Hade det inte varit för honom hade jag nog varit väldigt mycket tröttare!

  • Sirendes

    Hej!

    Har en son på 2,5 år och en liten på 6 veckor. Själv har jag, med undantag för tröttheten efter själva förlossningen (pga den fysiska ansträgningen och blodbrist) varit piggare än jag varit som gravid. Så jag har inte direkt haft större problem med trötthet.. Visst får man lite sömnbrist och blir trött av det om man har en bebis som är pigg av sig (som min förste son) men jag led inte alls av det lika mycket som jag skulle gjort tidigare i livet, tänkte knappt på att jag var trött utan kunde ändå njuta av livet och att vara mamma. Denna gången har jag inte fått samma extra energiboost några veckor efter förlossningen, kanske beror på att jag har två barn och att man inte kan vila på dagarna nu, men lillen sover jättebra på natten så det är helt okej.

    Amningen har gått jättebra för mig båda gångerna, men ont i brösten, det har jag verkligen haft den första månaden. Har inte fått sår tack och lov, men i början kändes det som sår när lillen sög. Hade ont med första barnet också i början men hade glömt det, eftersom det gick så smidigt sedan. Delammade första sonen i två år så jag gillade det verkligen, när det väl hade slutat göra ont. Brösten är också gigantiska i början, i a f för mig, och jag har haft mjölkstockning med feber tre gånger redan, men det blir också bättre med tiden.

    Avslag har jag haft i 4-6 veckor, en månad bara med första barnet men då hade jag mer. Sedan kom mensen igång när första sonen bara var 6 veckor, kul :P denna gången höll avslaget i sig två veckor längre, men då var det bara som flytningar, inte så kul det heller för det luktar inte fräscht, men ändå. Har försökt undvika binda så mycket jag bara kunnat - i början försökte jag sitta med bar underkropp på en handduk då och då för att "lufta" och nu när det bara har varit som flytningar de sista veckorna har jag gått utan binda, för första gången fick jag problem både med skav av att alltid ha binda och med svamp eftersom det alltid var så tätt. Så det är ett tips, om du orkar hålla på att "lufta" osv.

    Jag sprack lite båda gångerna, det var det jobbigaste, inte att spricka, det gick så snabbt och det kände jag knappt av just när det hände, men efteråt var det så svullet och ömt, gjorde ont både att stå, sitta och gå under kanske tre veckors tid. Det var ganska plågsamt tycker jag, men jag har tydligen lättare för att svullna än många andra, kanske du slipper det!

    Nu mår jag nästan som vanligt igen, magen är inte lika platt som innan och brösten är större och lite ömma (går över det med), lungorna som varit "undantryckta" så länge känns lite svårare än innan att andas djupt med, det blir också som vanligt igen snart. Konditionen är sådär förtfarande pga det. Ärren är lite ömma, men sexlivet har kommit igång så smått och det är inget jag känner av när jag rör mig.

  • pinkdream

    med ettan så var jag trött och hade lite ont ett tag efteråt...
    Nu med 2an pigg och full fart på en gång..

  • Lussekatten87

    Hej!

    Med barn nr 1 kändes det som att världen vändes upp och ner totalt efter förlossningen.
    Inget var som jag trott under graviditeten.
    Amningen krånglade från första stund trots att de på BB sa att min son hade bra tag om bröstet,skitsnack var det bara.Det tog mig minst 1 månad att få amningen att funka utan att det gjorde ont och innan jag fattade hur man skulle göra.

    Jag blev ledsen för ingenting också.Den vanliga gråtmildheten som kommer efter förlossningen.Jag grät när jag fick presenter och kort från släkten.Jag kunde gråta för den mest töntiga sak.Det kom då och då under några veckors tid.

    Jag var trött men blev inte sådär jätteutmattad förrens efter några månader.
    Då var det som värst.Då hade jag byggt upp tröttheten och jag blev som en vandrande zombie..

    Jag gick upp 25 kg med 1:an och det mesta försvann ju ganska omgående.
    På några veckor iallfall hade nog 15 kg försvunnit.De restrerande 10 kilona höll sig kvar till barn nr 2.

    Nr2:

    Amningen funkade perfekt från första stund,har aldrig gjort ont eller haft andra besvär.(förutom små blåsor som kom under första dagarna,men de försvann fort)
    Jag lärde mig så mycket om amning under tiden med 1:an så jag var rätt påläst när dottern kom.

    Ang.blödning så har jag haft rikligt avslag bara någon vecka.Sedan har det övergått till "mens" och sedan bara lite bruna flytningar under någon månads tid.
    Nu är hon 2 månader och det har upphört helt.


    (¯`°?.¸ ♥ Gabriel 080109 & Maria 090729 ♥ ¸.?°´¯)
  • Sofiaochjonas

    Jätteroligt att läsa hur olika det kan vara :) intressant. Man vet ju liiite vad man ska vänta sig då :)

  • Air

    Min förlossning gick toppenbra, min banmorska var helt underbar och jag sprack nästan ingenting. Kunde hoppa upp och kissa och ta en dusch inom en timme efter födseln och hade inga problem förutom att jag var lite "öm" i ett par dagar efteråt. kände mig som vanligt igen efter ett par veckor. Tyckte inte avslaget var några problem heller, det förvann rätt snabbt.

    Amningen gick bra den med, kom igång redan på BB och min bebbe dippade knappt i vikt alls. Jag tycker dock att amningen är överkattad. Visst, bra för bebisen. Men sådär himla "mysigt och avslappnande" kan jag absolut inte säga att jag tycker det är.

    Det som jag däremot inte var förberedd på var den mentala omställningen och alla hormoner. gråtmild, kan man lungt kalla det. jag kände mig som ett freak som satt och grät och ammade och kände inte alls igen mig själv. Jag tyckte synd om mitt lilla barn som hade ett sånt vrak till mamma och kände mig mer lugn när mormor eller farmor hade lillen. men, jag pratade mycket med min sambo om det och det går ju över sakta med säkert. Trött som tusan var jag med, verkligen utmattad. Det är viktigt att pappan ger allt stöd han kan, att få sova några timmar gör stor skillnad ibland. Och det är en stor omställning att vara 3 istälet för två. man får en liten chef med sig hem ;)

    Lycka till!

  • victoria p

    Med första barnet hade jag väldigt ont av foglossningen efter förlossningen, kunde knappt komma ur sängen första veckan. Det gick aldrig riktigt över, kände alltid lite smärta i fogarna. Amningen gick superbra, tack vare all hjälp jag fick på bb. Hade dock lätt att få mjölkstockning och hade det typ varannan vecka i ett halvår eller så.. Helammade i nära 7 månader, sen började han smaka mat. Han var en väldigt "lätt" bebis, inga problem med magen (hade en kort period då han skrek pga gaser kanske 2 timmar på kvällen) Vi var hemma o myste i soffan mest hela tiden första halvåret, det tyckte jag var skönt.
    Under o efter graviditeten har jag haft väldigt sköra/onda slemhinnor i underlivet, så det var inte mycket till "samliv" om man säger så. Amningen tog också bort all sexlust.. Eftesom jag va så skör hade jag lite ont efter stygnen. Annars mådde jag bra psykiskt, fick gott med sömn o lugn o ro.
    Hade hemorrojder som inte alls gick bort efteråt trots xyloproctbehandling. Hade bokat tid för operation, men blev gravid igen just innan så det avbokade jag.

    När lillen var ett år blev jag gravid igen, då slutade jag amma (han snuttade ändå bara en stund vid läggning o tog gärna välling istället) Foglossningen jag hade blev faktiskt bättre de sista månaderna under graviditeten. Så det blev konstigt nog bättre, o nu efteråt känner jag knappt av det! Däremot hemorrojderna var för jävliga efter förlossningen, större än vindruvor! Men de gick bort efter några veckor med receptbelagda Scheriproct, o nu har jag nästan inget kvar! Så min kropp har på nåt sätt repat sig efter andra barnet o blivit bättre än efter första!
    Den här lilla är nu 2 månader o har med hjälp av sempers magdroppar o napp slutat skrika så mycket o jag får mer sömn o lugn, vilket gör att jag känner mig helt ok, glad o något lite piggare! ;) Vad gäller amningen så tyckte jag att jag kunde det, men efter några dagar blödde jag nästan ur bröstvårtorna, så det var bara o åka in o få hjälp av bm, sen löste det sig.
    Blev sydd en del nu med, men kände inte av det alls länge. Känner mig inte lika skör där nere nu heller som sist.

    Efter båda gångerna har jag varit helt sonkad i huvudet, tankspridd o glömsk.

  • Ragnar

    Efter första barnet var jag trött och öm där nere i mer än två veckor. Det gjorde förskräckligt ont att gå på toaletten första veckorna. Jag var kvar på sjukhuset i 6 dagar. Ändå var detta en relativt snabb och lätt förlossning och jag blev bara sydd med 4 stygn.
    Efter andra barnet sov jag i en dag sedan hade jag i princip återhämtat mig. Hon föddes tidigt på morgonen och morgonen efter tänkte jag att jag skulle nog kunna föda ett barn till i dag. Har inte haft några problem med toalettbesök eller annat denna gången. Den andra förlossningen gick väldigt snabbt och jag hann knappast bli trött. Till och med barnmorskan erkände att hon blev förvånad över hur fort det gick.
    Amningen kom igång bra båda gångerna. Båda barnen tog bröstet innan navelsträngen klipptes och jag har mjölk så det räcker till trillingar.
    Efter första förlossningen blödde jag i nästan 6 veckor. Nu är det 10 dagar sedan jag fick andra barnet och jag har nästa slutat blöda helt redan. Mår jätte bra och är inte alls trött. Brukar försöka sova en stund med lillan runt lunch då storebror är på dagis men det är sällan jag är tillräckligt trött för att kunna somna.

  • Lantani

    Har en son som är 11 månader nu.

    Graviditeten var inga problem alls, mer än illamånende första 16 veckorna.

    Förlossningen gick väldigt bra, blev sydd men hade en lätt förlossning med lustgas, akupungtur och värmekudde. Förlorade inte så mycket blod, men däremot fick svanskotan förmodligen en spricka under förlossningen, vilket jag hade ett helsike med första veckan. Kunde inte ta mig upp ur sängen själv, inte vända mig, knappt bära sonen. När vi väl kom hem, när sonen var 1,5 dygn, så blev det bättre och bättre med svanskotan. Jag kan fortfarande känna av de ibland, men inget som stör om jag inte suttit ner väldigt länge.

    Var uppe och duschade och kissade ca 3 timmar efter förlossningen, sååå skönt! Sen "vågade" jag inte kissa förrän morgonen efter, då de tvingade mig och det funkade bra, trots att jag första 2 veckorna (?) inte kände mig alls kissnödig utan fick tänka på att gå och kissa)

    Kissade iprincip i duschen första 2 veckorna, vilket var otrolgt skönt, sved annars något förskräckligt.

    Jag var väldigt väldigt pigg första 2 dygnen. Kände mig aldrig väldigt trött faktiskt, vilket var väldigt skönt. Kändes inte alls kontigt och jobbigt att gå upp och mata mitt i natten.

    Amingen funkade inte mer än 2 veckor, sen vägrade sonen.

    Blödde gjorde jag rikligt i ca 1 vecka, sen var det mest brunt, men hade nog avslaget i ca 6 veckor.

Svar på tråden Hur gick det för er efter förlossningen?