• Anonym (Inte bara kär...)

    Kommer han välja mig?

    Jag är en tjej som är 36 år och har en dotter på 4 år. För snart tre år sedan träffade jag en man inom jobbet som jag blev fantastiskt attraherad av. Jag var gift vid det tillfället, likaså han.
    Under denna period jobbade han utomlands så vi höll kontakt via email och telefon. Våra känslor blev starkare och starkare. Efter ett halvår sågs vi när han var hemma i Sverige och vi bekräftade att vi var kära i varandra och han uttalade även orden att han älskade mig.
    Ett år senare flyttade han hem och vi fortsatte vår relation. Vid några tillfällen gjorde jag försökt till att skilja mig - men var för feg. Han sa att han inte kunde skilja sig pga olika omständigheter hela tiden.
    I somras tog jag steget och separerade från min man och flyttade till en egen lägenhet. Det var och är fantastiskt. Den ande mannen och jag har träffats än mer intensivt och jag tror honom då han säger att jag är hans livs kärlek. Han har också barn och de har träffat mig, i en park och på restaurang. Frun kommer inte från Sverige och han har varit rädd vad som händer om han skiljer sig.
    Nu har han dock separerat på prov, sen två veckor, men ej kommit fram till att göra det permanent med henne. Han sade så sent som i fredags att han vill verkligen separera, men i lördags när de pratade med varandra kunde de ändå inte fatta besultet. Jag ser två anledningar: ett - han är för feg och kommer aldrig göra det. två: han har bestämt sig - och vill få henne att känna att det är ok (hon har enligt honom gått från att vara rabiat när han pratat om skilsmässa tidigare till att kunna resonera och säga att de skall vara ifrån varandra via business trips i tre veckor och sedan bestämma sig). Jag fick ändå nog. Jag sa att jag måste gå vidare. Han blev väldigt ledsen men förstod mig.
    Nu ångrar jag mig? Gjorde jag fel? Får det honom att inte separera? Eller gjorde jag rätt?
    Jag är förvirrad....

  • Svar på tråden Kommer han välja mig?
  • Anonym (Inte bara kär...)

    önskar gärna ngn lite kommentar. jag har nästan panik.

  • Anonym (Inte bara kär...)

    ingen?

  • Bea08

    svår sits, men du gjorde rätt som satte krav på han, man kan inte tolerera sådant hur länge som helst.

  • Fridapida

    Oj, svårt för dig. Men jag tror att du ska göra som du sa - gå vidare. Risken är att han aldrig lämnar henne. Hur länge ska du vänta på honom?

    Låt honom separera (om han gör det) på egen hand i sin takt och ta upp relationen när ni båda landat lite var för sig. Om ni fortfarande vill.

    Risken finns att ni stressar in i något som bara blir jobbigt för er själva nu. Ge varandra lite avstånd.

  • Anonym (Inte bara kär...)

    Tack - ja, visst borde det vara så att:

    rätt att inte vara med en man som är gift, nu när jag tagit steget (det är inte rätt ananrs heller...)
    ge honom tid att ta sin ev separation i egen takt
    om han inte separerar nu på grund av att jag sagt att jag inte längre väntar, så hade det inte varit av rätt anledning han hade separetat ändå

  • Anonym (Inte bara kär...)

    ngn mer? eller ngn som varit i samma sits?

  • Anonym (inte ställt krav)

    jag är i samma sits du varit tidigare.. men du verkar ha kommit längre än mig..
    jag tycker du gör helt rätt!
    önskar jag klarat av att göra detsamma..
    vi har hängt ihop på tok för länge..
    först fegade jag med min separation när han ville separera och tyckte han kunde vänta då jag själv inte viste om jag kunde möta upp..
    sen separerade jag ändå.. och nu är det han som inte kommer loss..
    han vill och jag vet att han älskar mig.. ovsett vad många kanske säger..
    men det spelar ingen roll.. här har jag hamnat iaf...och ser tyvärr inget ljus i tunneln..

    du vill veta av ngn i samma sits.. och jag säger.. hade jag vågat hade jag velat göra som du.. helst säkert kommer du vinna på det..
    han kommer att lämna henne om han vill ha dig.. du snabbar upp processen om du ställer krav.. klarar du av att hålla dig borta kommer han sakna dig..
    gör du som jag blir det tyvärr vardag.. och det blir bara svårare och svårare att ta tag i det.. så kämpa på, var stark!!!!
    hoppas det går bra för er...

  • Anonym (undrande)

    Du gjorde helt klart rätt! Kommer han inte efter dig så skulle han inte gjort det iallfall. Nu ger du honom space att tänka efter hur det känns att inte ha dig tillgänglig, smart. Om han inte skiljer sig så har du vunnit din frihet och använt honom som avstamp, helt okej. Vet din ex om att du träffade en annan? Hur reagerade han på er separation? Ert barn har ni delad vårdnad eller hur har ni delat upp det?

  • Anonym (Inte bara kär...)

    Tack, det är precis dessa ord jag behöver.
    Mitt ex visste om att jag träffat en annan, men jag har inte pratat med honom om att jag har haft fortsatt relation med honom. Ville inte spä på den historien mer efter att vi separerat. Och min man dvs ex vet om att jag valde att separera pga vårt äktenskap. Inte för en ny - även om det så klart var en stor signal!

    Vad gäller vårt barn så delar vi henne mellan oss i veckorna. Det fungerar bra. Mitt ex och jag har en fin relation.

    Det som jag funderar på var om jag nu när det ändå var så nära var dum som gjorde detta? Visserligen har det hållt på så här i snart tre år, men nu hade han börjat ta actions? Eller var det bra?

  • Anonym (undrande)

    Det va bra!
    Du kan inte pausa för att vänta in honom! Du kör ditt race, det måste du efter att precis skilt dig. Du är mamma och ska landa i nytt boende och delad vårdnad och allt som det innebär. Du känner såklart starka känslor för denna man men om han inte väljer dig nu så skulle han inte gjort det även om du väntat. Han är vuxen och kapabel att fatta egna beslut på samma sätt som du har gjort.

    Du kör ditt race och bygg på ditt eget liv utan att hänga upp dig på någon man. Om han lämnar och kommer till dig så tycker jag att du ska ta det väldigt lugnt. En relation så här kort efter en separation kan faktiskt sluta illa. Att man så gärna vill göra allt rätt och inte göra om misstagen man gjort tidigare. Kankse flytta ihop alldeles för snabbt.
    Ljug inte för dig själv utan känn efter ordentligt hur det känns att vara utan man.
    Är du rädd för att vara ensam? Varför det? Kanske känns det deppigt, i så fall kanske det är för att du behöver sörja. Ge dig själv lite tid och då menar jag inte en vecka utan flera månader ett år om det behövs. Du kommer att överleva och bli stark om du bara låter dig själv...
    kram

  • sötäpplet

    Kort svar, du gör rätt!

  • Anonym (Inte bara kär...)

    tack. jag är så glad över era svar. förut när jag skrivit ngt liknande har jag bara fått som svar: han är inte tillräckligt kär i dig. jag tror livet är mer komplicerat än så och det finns saker som gör oss att göra olika val. det viktiga för mig är att göra utifrån mitt eget välbefinnande och våga känna att jag tycker om honom men inte hänga upp mitt liv på honom. jag går vidare, kan tänka goda tankar om honom, men väntar inte...

  • Anonym

    Jag träffade en upptagen kille ett rätt bra tag, och till slut bröt jag för att jag blev så kär i honom, och sa att du "kommer väl ändå aldrig lämna henne".
    Det fick honom att tänka till. Han var nämligen galen i mig med...

    Han gjorde slut med henne, och vi har vart ihop i 2 år nu.
    Jag tjatade aldrig om att "lämnar du inte henne så...."

  • Anonym (undrande)

    Man ska nog köra sitt race och inte hålla på med spel hit och dit! Vara ärlig och tro på sitt eget värde. Kärlek är fantastiskt när det funkar men yttre omständigheter påverkar också inte bara känslan...Han kan säkert vara superkär i dig men ändå stanna kvar hos henne, det är därför du ska välja dig själv och inte någon annan. Du är bra och förtjänar att må bra med eller utan honom. Om du satsar på dig själv och ditt eget värde kommer du förmodligen inte att vara själv om du inte väljer det själv!

    Nä jag tycker du verkar vara en modig kvinna som tagit dig ur ett dåligt äktenskap och vågar tro på kärleken trots dåliga erfarenheter...

  • Anonym (Inte bara kär...)

    idag är jättejobbigt. saknar honom!!! vi har inte haft kontakt sen i tisdags. vi hörs hundra ggr per dag ananrs. fan vad skall jag göra föra tt det skall kaännas ok?

  • Anonym (Inte bara kär...)

    puff

  • Anonym

    Hej TS, jag befinner mig i exakt samma situation som dig. Vi har träffats i 7 månader och känslorna senaste månaderna har varit extremt starka från båda håll. Ändå kan inte min kärlek lämna sitt pga sambo som vägrar förstå att dom inte ska vara tillsammans, två barn, hus, osv osv...

    Vi har brutit säkert 3 gånger vid det här laget, första gången tog det bara ett par dagar och nu senaste tog det nästan 2 veckor innan vi återfick kontakten.. Det är väldigt svårt läge och just nu börjar jag känna mig "lurad" och ifrågasätta om personen ngnsin egentligen haft för avsikt att lämna.. har ändå gått så lång tid.

    Vi kommer bryta igen nu och den här gången tror jag det kan vara för gott, men det kanske är lika bra även om jag är övertygad om att den här personen var mitt livs kärlek så fungerar inte mitt liv helt enkelt när jag "väntar".. jag slutar umgås med vänner och allt fokus och tankar kretsar kring den andra personen och speciellt på kvällar när jag vet att dom sitter i sitt hus osv, funkar helt enkelt inte.

    Stå på dig, jag vet hur svårt det är, ska själv försöka stå på mig och aldrig mer höra av mig. Lycka till!

  • Anonym (undrande)

    Tjejer!
    Tro på er själva! Man ska aldrig strunta i sina vänner för att man väntar på att en kille ska ringa...Sluta med det, snälla. Om ni går ut och lever era liv så kommer ni förstå vad ni missar när ni sitter och väntar på en velig karl... Klart ska ni vara kära om ni är det men ingen tjänar på att ni underminerar era behov... Det finns en rolig bok ni kan läsa: Dumpa honom eller om den heter Dumpa Matthew. Den kanske gere r lite perspektiv...
    kram

Svar på tråden Kommer han välja mig?