ADHD mammorna fortsätter att snacka av sig

Jag menar inte att jag har det värre än någon annan, men just idag var det spykiskt tungt. SÅ tack.

Tack snälla ni, nu ska jag gå och lägga mig.
Dagen imorgon blir nog en bättre dag.

Jag pratade med syster på bup igår om A´s humör i veckan. Och att han inte orkade att går till skolan. Stratteran har det som vanlig biverkning, - håll koll och hör av er om det inte går över sa hon.

Vi tror att det har gått över det värsta, han själv uttrykte att det var bättre nu.
I natt har han varit hos en "kompis", han blir så glad om någon vill vara med honom. Och så får jag en paus. Dom känner honom väl. (dom lanar).

Så jag hoppas att det är över för honom denna gång, nu måste vi kämpa igenom allt skolarbete som han missat dom här två veckorna han har haft sin depighet.

Han vill ju även att vi ska advent pyssla. Tända ljus äv viktigt för honom. Är väl någon form av nedräkning.

Att ta upp det i klassen är nog bra, redan när dom är i lägre klass.
Men jag skulle nog börja med att ta det på ett föräldramöte.

Skolkamraterna går ju ändå hem och ev. pratar om dagen. Kan då barnens föräldrar lite om adhd så kan dom ju hjälpa till.

Min son har ju add så han är det ju ingen som undrar över, klasskompisarna ser honom inte alls istället. Så vi hamnar i ett annat läge.
Dom flesta föräldrar vet om det, ändå.

Glömde, Att säga till att erat barn behöver hjälp med att komma ihåg saker, so matt sitta still, tvätta händer och liknande skulle jag nog säga.

Barn älskar att känna att dom hjälper till, det blir mer posetivt då.

Du glömde skicka länken.

Men jag har ändå redan svarat :)

A´s försäkring har fallit ut med en summa varje december tills nu då han fick ett större belopp. Med överförmyndar spärr.
Kul för honom. När han är 19år ska dom göra en ny bedömning.

två lingon och ett blåbär skrev 2009-12-07 22:41:38 följande:

Ja min son hoppar över medicinen en dag på helgen för han lanar oftast och sover över medicintiden. Fungerar bra eftersom den inte är beroendeframkallande.
Nu ätter han strattera ochså men den har vi valt att ta på kvällen för den får man inte utesluta hur som hälst.

När det gäller matsituationer så har det fungerat att sätta A som liten framför TV´n ensam med maten. Då har han ätit utan att tänka sig för. Vid bordet med oss andra blev han distraherad och petade i maten och inget blev gjort. Nu äter han visa mål på sitt rum och helgerna äter vi halva familjen vid bordet. Maten står på spisen så vill man ha mer mat, så måste man resa sig och gå och hämta. Det gör att han inte äter så mycket som om det stod framför honom. Det är jobbigt att resa sig.
Äter han på sitt rum hämtar han inte heller mer. Han har inget stopp, känner inte när han är mätt och han är lite överviktig.
Alla känslor som kommer från magen tror han är hunger det gör att han äter ofta.
Vi vill inte hindra honom att äta men vi styr alltså upp det hela med mängdlära.
Du får ta två smörgåsar, fungerade jätte bra länge men nu gör han två dubblasmörgåsar, alltså 4 smörgåsar. Men i hans värld är det 2. Men jag låter honom han är ju ändå 15år och behöver mer nu.

Han äter sparsamt i skolan han hinner inte äta säger han, för att dom så kallade kompisarna är så snabba.

Klockan är 4.30 natten har varit lång. Klockan ringer vid 6. Kan inte påstå att det är något av barnen som håller mig vaken. Jag har värk i min fot.

På eftermiddagen har vi utvecklingssamtal, ett onödigt möte kan tyckas eftersom vi hade elevvårdskonferans för några veckor sedan.

ja vi pratar också om olika saker på evkn och utveckingssamtalet.
men vi gick igenom alla ämnen med rektorn dena gång för att min son mår spykiskt dåligt i skolan.
A´s mentor som vi har utvecklingssamtalet med sitter ju bara med nu för tiden det är ju eleven själv som håller i samtalet. Och vi har ju redan gått igenom omdömmena hemma. A´s mentor är gympa lärare han kan aldrig svara på frågor eller förmedla från dom andra lärarna, särskilt bra.

En gång när vi var på nevrokliniken, så frågade psykologen honom hur funderar det på lektionerna? jag vet inte jag är bara gympa lärare sa han då. Även rektorn var med på det mötet. Så nu när jag slåss för att pojken ska få må bra i skolan så är mentorn en stor stopp kloss. Men jag är laddad.

Måste ändå få skryta lite om min son. Vi var ju på utvecklingsamtalet idag.
Och han ska få sina första betyg åk .8. Han har nästan G i alla ämnen. Han borde hinna få in lite material innan jul, så fixar han det.

Det är bara en lärare som fortfarande inte fattar vad add, dyslexi handlar om och det är svenska läraren som ig varnar!!!! enbart på att han inte stavar rätt!!!
Hennes tips är att han ska läsa böcker!!
Men när det är hemuppgift att läsa bok skickar hon med ljudböcker.

Undrar hur hon tänker, funderar på om hon överhuvudtaget vet vem A är ?

Men jag får väl prata med hennes chef igen.

Eftersom A inte är i skolan särskilt mycket, utan studerar hemma så hoppas vi att han går tillräkligt många timmar så att han hinner. Jag har sagt att det är helt lugnt om han inte gör det, för han hinner innan 9:an är slut. Betygen är inte det viktigaste utan att han mår bra.
Läkarbesök på fredag. Träffa LSS handlägare på tisdag och socialen för att se om han kan få en kontaktperson. Dom försöker att slippa undan lss en och skicka oss vidare till soc, men nu blir det ett gemensamt möte. När hon fick reda på att ha nhar vårdbidrag och att barnförsäkringen räknar honom som 10% invalid så värkar hon vackla. Men vi får se.

Ursäkta vad långt det blev.

Det här att berätta till folk runt omkring.

Det är tyvärr fortfarande så tabu belagt, det är som att prata om sexuella övergrepp. MEN det måste pratas om. Min son blev ändå lugnare när han äntligen fick veta att det var helt okey att inte tänka som dom andra barnen för han är inte som dom. Han är mycket bättre, för han har ADD.

Sedan är det ju så att han blir bättre bemött av folk som jag berättar det för.Dom försöker inte driva diskutioner med honom, utan säger saker till honom och låter han var. Han vill inte vara i centrum och han vill inte att någon ska titta på honom.

Men så finns det människor som inte fattar och tyvärr är det nog i skolansvärld vi träffat dom oftast.

Jag har förstumat följt en kille på 16år i några veckor nu. Han har diagnos AS adhd + dragit på sig psykiska problem. Ingen har berättat för honom om att han är annorlunda( På ett sätt som ha nförstår) Han hoppar nu runt på jourhem i hela sverige. Förra veckan började han skära sig i armarna. Frustrationen måste ut, nu när han sakta själv börjar inse att det är något fel. Jag är inte ett dugg förvånad.

Så berätta små barna tar det bättre än stora.

Kims mamma skrev 2009-12-14 19:02:29 följande:

Fy vad obehagligt. Hoppas han klarade sig bra ändå. Det är ju oftast efteråt när chocken lagt sig som man känner om man har ont någonstans.

Kims mamma skrev 2009-12-14 19:54:01 följande:

Hur gick det med Bilen?

Kims mamma skrev 2009-12-14 21:04:55 följande:

Skönt att han klarade sig ändå.

Åkte i morse till västerås 6 mil i snö oväder och lunch tillbaka.
Det gick , men det var ungefär precis vad det gjorde.

Sökt kontakt person idag till sonen. Vet inte om det går igenom men soc tyckte att han skulle in i Lss´s men vi får se vad utredningen ger.
Det är ju inte hela världen igentligen, vi kan ju faktiskt betala en person privat att var hans "Vän". Men är det hans rättighet så tycker väl jag att han ska få utnyttja den.

Är det någon som vet någon bra gymnasieinternat? Alltså där dom bor och går i skolan och kommer hem på helgerna. Där dom även tränar upp sig till eget boende.

Nu ska skolan om jag förståt rätt samman kalla till möte om A.
Socialen och bup ska vara med. Det är för fortsatt hjälp och ansökan till resursskola.

Jag skulle ta ett snack med rektorn, och få en förklaring. Jag vill nog i det läget inte bara ställa mig bakom sonen och ta hans parti. Jag vill att alla ska känna sig trygga i skolan och det skulle i långa loppet kanske ge sonen en egen resurs.

Ja så hade jag gjort.

Jag har tagit en liten paus i att tapetsera A´s rum. Själv var han jätte stressade i morse av att vi började bära ut hans prylar. Han fick hjälpa till med det han kunde.
Skas väl säga att ungen är starkare än mig.

Men vi var sedan tvungna att montera ihop hans dator i vardagsrummet så att han fick en egen plats att vara på under tiden. Han har suttit där sedan förmiddagen.

Han har själv valt tapeter. Svart med svart!!! ok en fondvägg med lite blått på det svarta. Det blir kollt.

Bäst hade kanske varit att han inte varit hemma alls om man ska tänka på hur han har mått dom senaste dagarna. Men jag tror att det nya ska göra honom mer glad.

Fick ett mail till från skolan: han har fått G i no, teknik och matte. Men kommer att få göra två prov hemma under lovet som vi skannar och skickar in.
Skönt för honom.

God jul till alla från ett Solskina i vinterskrud.

Vi har helt snöat in oss på jul här.

//Ingela

ps/ nya medicinen värkar hjälpa....

Nej har fungerade inte på strattera så nu äter han concerta och sertralin.

 Gott Nytt ÅR