• Anonym (barnlös)

    Att leva barnlös - planer, funderingar och stöd.

    En tråd för dig som ÄR och troligtvis kommer att fortsätta förbli BARNLÖS.

    Har letat efter trådar och forum där man kan prata om just det - hur man ska kunna stötta varandra, tänka och lära sig acceptera detta faktum. Där man inte enbart diskuterar nästa ivf eller att prova ÄD. Där man inte är ledsen för att man inte kan få sin efterlängtade sladdis med sin nya man. Där man inte peppar varandra med olika metoder för att lyckas eller lägger in positiva fakta om folk som lyckats mot alla odds.

    Var är alla ni som jag - som står inför faktumet det antagligen inte kommer att bli några barn? Hur tänker ni? Hur mår ni? Hur planerar ni era liv? Vad gör ni av er tid? Frivilligt barnlösa är självklart också välkomna för att väga upp det tunga och hjälpa oss att se saker vi kanske nu inte kan se.

    Finns det fler som jag?

    INNAN DU SKRIVER LÄS DETTA!!!
    Skriv inte om du:
    * vill komma med positiva tillrop, råd hur man ska lyckas bli gravid, uppmuntra att inte ge upp eller ge oss positiv statistik.
    * vill ge stöd till oss om du inte är i samma situation som vi - för även om du vill gott blir vi ändå påminda överallt om dem som har/får det vi inte kommer att få.

    Respektera att vi behöver en frizon där endast vi i denna situation kan diskutera och stötta varandra. Tack.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-22 15:32
    För att tala i klarspråk: HAR DU BARN ÄR DENNA TRÅD INTE FÖR DIG! RESPEKTERA DETTA!!!

  • Svar på tråden Att leva barnlös - planer, funderingar och stöd.
  • Anonym

    Puffar.
    TS - mejlar gärna med dig i inbox men vill inte skriva öppet för hela forumet

  • Anonym (barnlös)

    Just för att jag vill kunna ventilera svårare och mer privata saker har jag valt att vara anonym i denna tråd men du kanske inte tycker det känns ok ändå?

  • Anonym (fru)

    Hänger gärna med er lite. Har också letat efter en sån här tråd, är barnlös och rädd att det ska vara så resten av livet.

  • Anonym (barnlös)

    Jag är s k oförklarligt barnlös, de hittar inget fel. Har försökt med nuvarande man i 4 år. Kan på grund av hälskoskäl inte genomföra IVF och blir på grund av detta ej godkänd för adoption. Blev mot alla odds gravid i somras, hann med 1,5 veckas lycka innan jag opererades akut för x där man också tog bort ena äggledaren. Fyller snart 40.
    Ser alla omkring mig som blir gravida och har barn. På arbetet är det lyckan kring barnbarnen som hägrar, det bästa de har etc etc. Tänker på min egen framtid som jag känner ser väldigt ensam ut. Vem ska ringa mig när jag är gammal och ensam, vem ska hälsa på. Jag som alltid har velat ha en stor familj.
    Hur ser det ut för er?

  • Anonym (fru)
    Anonym skrev 2009-10-15 09:40:56 följande:
    Det finns ett forum på www.villhabarn.com "för oss som förblev barnlösa"
    Bra tråd, väldigt ärlig. Ska fortsaätta gå in där och läsa också.
  • Kjell2

    Vi har halvt som halvt valt att leva utan egna barn. Efter undersökning valde vi att avstå behandling. Adoption var inte heller ett alternativ för oss. Däremot lever vi långt ifrån barnlösa. Vi ställer gärna upp för släkt och vänner och hjälper till med att vara barnvakter, extraföräldrrar mm.

    Visst, det är lite tråkigt att inte ha egna barn men inget vi sörjer jättemycket eller låter påverka oss negativt. Istället lever vi lyckliga liv med vänner, släkt, jobb, resor, fritidsintressen och framförallt en stor kärlek och gemsamhet mellan oss två.

    /Kjell

  • lillekatt

    Jag vill helt enkelt inte ha några barn alls och trivs bra med denna tanke. Men det är kanske inte frivilligt barnlösas tankar ni är ute efter?

  • Anonym (barnlös)

    Jag har även varit med på villhabarnforumet men tycker dels att det är lite aktivitet i tråden, och dels har det tyvärr förekommit otrevliga påhopp så jag har hoppat av den. Men det kanske har blivit bättre?

    Tack Kjell för ditt resonemang!

    Lillekatt: det är inte alls för bara oss som ofrivilligt är barnlösa. Själv är jag i den situationen att trots att jag sörjer vill jag inte se mitt liv som över utan barn. Hur kommer det sig att du valt bort barn? Hur ser du på ålderdomen som jag fasar för där man sitter ensam och bortglömd?

Svar på tråden Att leva barnlös - planer, funderingar och stöd.