Inlägg från: mejram1919 |Visa alla inlägg
  • mejram1919

    Vi Undersköterskor!

    Här har ni en till som ansluter sig :) 27 år gammal, varit USKA i 3 år snart, jobbar för kommunen, timvikariat, jobbar mest inom hemtjänsten. Gillar mitt jobb, men samtidigt inte.

    Tycker att allt blir sämre och sämre, jobbade på samma arbetsplats innan jag vart färdigutbildad också, personalen på de distrikt är jätteless. Över löner, hög stress och hög sjukskrivning.

    Jag tänker nu söka till SSK eller socionom, ett krav är att man ska kunna ta jobb utomlands, då jag gärna vill flytta utomlands :)  + att jag vill ha mer ansvar än vad jag har idag. Jag vill fatta mer egna beslut, så jag tror ssk skulle kunna passa mig.

    Sämsta är att inom hemtj. är det så mycket stödstrumpor, sängbäddning, också är man kock på det. Bästa är nog att få hjälpa någon som verkligen uppskattar min hjälp, man ser att person vart nöjd och glad när man går därifrån :) Dom som säger : "Bästa stunden på dagen är när ni kommer"...... Sånt förgyller min dag :)

  • mejram1919
    Afasi skrev 2013-05-02 16:03:13 följande:
    Inför mitt sommarvikariat skrev jag här med lite frågor. Nu kan jag berätta att sommaren gick strålande och jag trivdes enormt mycket med att jobba med dementa! Jag kände mig äntligen hemma och personalen sa i slutet på sommaren att dom nog aldrig har haft en sån bra sommar då alla gjort allt dom ska och saker bara flyter på. Inför varje sommar har dom lite ont i magen och undrar hur det ska gå men nu hade dom känt sig lugna. Jag fick mycket beröm för min insats vilket kändes fantastiskt! Det enda som det "tjatades" om var att jag inte hade eller ens försökte ta delegering, jag kände mig inte redo för det och valde därför att vänta. Som alldeles ny kändes en medicindelegering som ett enormt ansvar.

    Nu har jag gått lite på timmar, började på allvar i mars då sonen började förskolan. I sommar ska jag ha sommarvik på samma avdelning som förra året, känns fantastiskt! Visst är det segt vissa dagar att jobba som uska, ibland är man en ängel och ibland är man värdelös får man höra. Mig gör det inget, jag känner äntligen att jag har hittat rätt och ska nu börja på timmar på även äldreboende, superspännande!

    I år satsar jag på medicindelegering. Det enorma ansvaret känns fortfarande stort och nervöst men jag känner mig mer redo att hantera det!

    Jag trivs med den fantastiska personalen, dom otroligt spännande brukarna, lönen kan jag inte gnälla på heller. Jag är gärna både lågutbildad och låginkomsttagare så länge jag klarar mig och trivs med det jag gör!
    Jag tycker du gör helt rätt! Man ska verkligen känna sig säker på det här med medicinen innan man börjar med den. För mig var jag rätt osäker sådär i början på det här med insulin, många hade det, och jag kände verkligen mig grymt osäker..... men man kom in i det också till slut :)
  • mejram1919
    MikaelaDuumboO skrev 2013-05-03 17:49:13 följande:
    När man jobbar natt, får man mer ob-ersättning när det är helg eller funkar det? Var så länge sen jag jobba natt så minns inte riktigt :)
    Du får grundlön + ob för helg + för natt,annars skulle ju ingen vilja jobba lördagnatt, utan istället ta alla måndagsnätter ;)
  • mejram1919
    Afasi skrev 2013-05-04 18:32:59 följande:
    Tack! Det var skönt att få höra. Jag försöker förklara för personalen att jag tycker det känns svårt och sådär. Dom bara viftar bort det och säger att det är såååå lätt och det fixar du. Absolut, provet kanske jag fixar men jag vill känna mig trygg varje gång jag delar medicinen, att jag vet att jag gör rätt och vet vad jag ska göra om något går snett. Det ÄR ett stort ansvar med mediciner, det kan ju faktiskt bli hur fel som helst!

    Om du nu så ogärna vill jobba inom vården så tycker jag inte du ska göra det. Och säger som Lainen, det är tur att det finns folk som älskar det och tycker det är det världens bästa jobb.

    Sorgligt nog bryr dom sig nog inte, dom ser mest att det blir mer jobb för dom om du inte delar ut medicin. Visst okej, det är lätt att ge medicin, finns mycket som är lätt, men som man ändå kan känna sig osäker på.

    Vad oroar dig mest? Jobbar du i hemtjänst eller på ett boende? Väldigt många har apodos. Enligt mig det absolut enklaste att ge. Så kanske du kan börja med att ge dom som har bara apodos?

    Du kan ju ha en checklista, en liten lapp i fickan som du tar fram så du vet att du gör rätt.

    Apodos, checklista (På varje apodospåse står medicinen, antal tabletter, tidpunkt, klockslag/år det ska ges, samt personens namn och personnummer.

    Checklistan kan vara såhär ungefär:
    1. Är det rätt person framför mig och namnet på påsen överenstämmer?
    2, Är det ex den 2 Maj 2013 idag? Kolla datumet.
    3. Kolla klockslaget stämmer
    4. Räkna antal tabletter, så personen får i sig alla
    5. Ta ett glas vatten, räck över tabletterna till personen (tar personen dom i handen, kolla lite snabbt så ingen tablett råkar vara kvar i handen, har hänt mig, om handen kanske är lite klibbig eller så :)

    Signera!

    Börja med apodospåsarna, eftersom dom är så enkla :) Eftersom det står så exakt info på dom.
    Sedan om något skulle gå fel, personen vägrar ex. ta medicin, och du kanske är själv i hemtjänsten = ta upp luren och ring sjuksköterska, så är problemet hos henne! (Självklart försöker man ju själv, lirkar och har sig, men går det inte så går det inte.

    Om något annat blir fel, vad som helst, vilka funderingar som helst = ring på sjuksköterskan. Det är egentligen det enda du behöver komma ihåg, ring sköterskan om det blir minsta fel, så får hon hjälpa till och reda ut det  Glad

    Men jag tycker iaf att det är dumt att dom ska pressa dig och inte lyssnar på att du är nervös. Kan dom inte vara med dom första gångerna du ska ge medicin? finns den möjligheten?

    Jag ska berätta en sak, den första gången jag skulle ge insulin, som jag var jättenervös inför eftersom jag var så grymt osäker på det. Men samma här så viftade den ordinarie personalen bort det, och tyckte att det fixar du lätt, du som är så duktig.  Men jag tvingade en av dom iallafall och följa med mig. Sagt och gjort, var hos patienten som skulle ha det, gjort iordning insulinsprutan och allting, vid det tillfället jag skulle ge personen det, så höll hon jag hade med mig på och babbla för fullt med patienten, + bredde några mackor, jag vart hur nervös som helst, så när jag väl ska ge insuliner, så trycker jag in knappen på pennan MEN glömmer bort och sticka patienten i magen utan insulinet rinner ut för någon fjärdedelssekund, vadå pinsamt? Cool
  • mejram1919
    kaffetunnan skrev 2013-05-05 18:43:31 följande:
    har de ändrat ob för helg? Jag fick nämligen bara helg ob och ingen natt ob.
    Tror inte man kan få flera sorters ob på samma gång.
    Oj, kan det vara så? Förvånad

    Jag tog för givet att man fick mer på helgerna? Då kan ju ingen vilja ta fredags/lördagsnätter väll? Förvånad
Svar på tråden Vi Undersköterskor!