• Anonym (stolt)

    ovanligt talangfull son

    Jag har inget problem men vill ställa en fråga anonymt:

    Ett av mina barn, en 5 årig pojke, är otroligt duktig, särskilt på fotboll,
    hur ska jag göra för att stötta på bästa sätt, jag vill varken pressa eller låta hans talang stå outvecklad... han är alltså så pass duktig att jag fått kommentarer av väldigt många, andra föräldrar, förskolepersonal, fotbollstränare, äldre fotbollskillar i vår omgivning att han är så duktig att de aldrig sett en så lite kille spela så bra osv. När han hade sitt livs första fotbollsmatch gjorde han fyra mål. Många i min ogivning säger att jag måste ta honom till x-laget eller liknande redan nu men jag tycker det känns fel men känner mig lite pressad att se till att "förvalta" hans talang, suck jag kan inget om fotboll. Hans pappa är superentusiastisk och är beredd att resa långt för att vår son ska få träna, men vill inte heller stressa med detta. Sonen själv vill spela fotboll hela tiden, till och med hemma i hallen, hans skulle nog bara bli glad eftersom hans lag har vinteruppehåll nu.
    Hur skulle ni göra?

    (vi bor i sthlms län)

  • Svar på tråden ovanligt talangfull son
  • MassiiMotoo
    Anonym (stolt) skrev 2009-10-21 10:51:31 följande:
    Jag har inget problem men vill ställa en fråga anonymt:Ett av mina barn, en 5 årig pojke, är otroligt duktig, särskilt på fotboll,hur ska jag göra för att stötta på bästa sätt, jag vill varken pressa eller låta hans talang stå outvecklad... han är alltså så pass duktig att jag fått kommentarer av väldigt många, andra föräldrar, förskolepersonal, fotbollstränare, äldre fotbollskillar i vår omgivning att han är så duktig att de aldrig sett en så lite kille spela så bra osv. När han hade sitt livs första fotbollsmatch gjorde han fyra mål. Många i min ogivning säger att jag måste ta honom till x-laget eller liknande redan nu men jag tycker det känns fel men känner mig lite pressad att se till att "förvalta" hans talang, suck jag kan inget om fotboll. Hans pappa är superentusiastisk och är beredd att resa långt för att vår son ska få träna, men vill inte heller stressa med detta. Sonen själv vill spela fotboll hela tiden, till och med hemma i hallen, hans skulle nog bara bli glad eftersom hans lag har vinteruppehåll nu. Hur skulle ni göra? (vi bor i sthlms län)
    Man frågar vad BARNET vill och går efter barnets takt helt enkelt. Man får inte glömma att barnet ska utvecklas också och gå skolan.
  • Anonym (stolt)
    MassiiMotoo skrev 2009-10-21 10:55:54 följande:
    Man frågar vad BARNET vill och går efter barnets takt helt enkelt. Man får inte glömma att barnet ska utvecklas också och gå skolan.
    Jag vet att han vill, han tjatat och tjatar
    - mamma när ska jag få spela fotboll igen? jag vill spela nu! han brinner för det...
  • Pretty Banana

    Om din son tycker det är roligt med fotbollen så ser jag inget fel i att låta honom avancera. Men det är också otroligt viktigt att ni föräldrar jobbar för att han ska förstå att han är älskad för den han är, och inte de talanger han har. Dvs. säg inte hela tiden att "vad duktig du är på fotboll", "vad du är bra på att rita", osv. utan säg "vad jag tycker om att vara med dig", "det är så roligt när vi spelar fotboll tillsammans", "jag tycker så mycket om dig" osv. Undvik att bedöma honom över huvud taget. I stället för att efter fotbollsträningen säga "vad duktig du var idag" så kan du bara säga "du såg verkligen ut att ha roligt idag" eller vad som helst (förutsatt att det är sant), så att du visar att du ser honom som person och inte bara hans talang. Jag är inte så bra på att förklara sådant här, men jag tycker du ska läsa "Ditt kompetenta barn" av Jesper Juul, han skriver många tänkvärda saker angående detta.

  • MassiiMotoo
    Anonym (stolt) skrev 2009-10-21 11:02:11 följande:
    Jag vet att han vill, han tjatat och tjatar- mamma när ska jag få spela fotboll igen? jag vill spela nu! han brinner för det...
    Jo men tänk oxå att han är bara 5 år, han har mkt att lära sig i skolan sen oxå. Alltså jag tycker inte att intresset ska sen ta över skolan.
    Men visst de går att sätta han i fotbollskola osv
  • Cia o krabaten

    Visst är det bra med ett bra lag, men det många av de stora (typ Zlatan) berättar är ju att de nött fotboll varenda ledig stund!
    Ordna det hemma så att han kan träna och trixa så mycket han vill hemma.
    Fixa "hinderbanor", kolla på youtube efter fintar att lära sig osv och lär honom bollteknink på ett lekande sätt.
    Då jädrar blir han farlig sen när han får spelförståelsen i ett bra lag!

  • Anonym (stolt)

    ja jag ska nog fokusera mer på att säga att det ser roligt ut än att säga att han är duktig, det var ett klokt råd, jag har läst halva boken du rekommenderar så jag förstår vad du menar.

    Ja hinderbanor lät kul, tur att vår hall är lång och bred, och att det finns en massa bollplaner i närheten. Själv har jag noll koll så jag lär nog inte kunna lära honom några trix hehe men det kan andra göra som hans pappa och min bror tex, de kanske kan kolla upp på youtube tack för tipset.

  • Siriva

    Det är kul bed barn som verkligen har ett brinnande intresse, ta tillvara på det!

    Se till att ha regler för hur mycket tid fotbollen får ta. Men få inte skola och läxor att bli ett tråkigt måste som ska lösas innan han får ha "kul".
    Uppmuntra intresset, låt han gå i fotbollsskola och sommarläger etc.
    Men att flyttas upp i talanglag eller liknande redan nu är väl inte så bra. Då är väl youtube, hinderbanor och spontanlek med fotboll att föredra.

    Det kan också vara så att han har otrolig bollbegåvning så att andra bollsporter också är något för honom.
    Min lillebror var sådan, total sporttalang från ca 5 år (åkte skridskor vid 3 års ålder) Han var alltid bäst i alla idrotter han testade. Till slut blev det golf som han fastnade för i tonåren. Han spelar fortfarande fotboll på korpen nivå (innebandy på vintern)
    Så har man det så lätt för sig så kan det också vara bra med en motvikt. Min lillebror älskade också att rita ock teckna. Idag är han AD för några stora månadsmagasin.

    Så glöm inte bort andra intressen/talanger bara för att fotbollen lyser starkast just nu!

  • ullis01

    Jag vet inte hur det fungerar i Sverige nufortiden, det var lange sen jag spelade fotboll dar men har i England skickar storlagen ut sina talangscouter till knattelagen mycket tidigt. Om de gor som de gor har sa ar det inte sa farligt, det ar mer chansen att fa lite specialtraning med andra som ar lika bra som de sjalva.
    Jag blev jattechockad nar jag stotte pa en "scout" fran ett premiership lag harom veckan pa min sjuarings match. En av hans lagkamrater har tranat med detta lag pa extratraningar i sakert ett ar nu och det ar inget ovanligt har, men jag hade aldrig sett det sjalv forut.

    Jag skulle dock avrada att soka upp detta for din son, de flesta av de killar jag kanner till (en hel del haromkring, sonens klubb har rykte om att fa fram talanger) har ganska snabbt tagit den attityden att de ar battre an alla andra och tycker inte att de behover passa, tjafsar med domaren osv, annars ar sjalva traningen de far och uppmuntran helt okej. Det ar just det med attityden som ar svart att styra.

    Om han verkligen ar sa duktig sa kommer han att "upptackas" av storlagen snart i alla fall och ingenting ni behover soka sjalva.
    Det finns val fotbollsskolor vintertid ocksa i Stockholm eller sa kan ni ju ta honom till ett lag som tranar vintertid ocksa. Jag hade blivit galen nar jag var liten om mitt lag hade haft vinteruppehall... Jag trodde de flesta klubbar tranade bade inomhus och utomhus pa vintern, men det kanske inte ar sa langre.

  • Anonym

    ett tips är att inte vara för påig, att bli så glad över att han är duktig i en sak att man pressar för mycket. Jag har gjort de när min dotter visat ovanlig talang i saker, både i vissa sporter dock inte bollsporter,teckning och skolämnen. VArje gång har de resulterat i att hon inte vill forsätta. Varje gång jag höjt henne till skyarna över hur duktig hon är då slutar hon oxå. Även om hon varit som din pojke att hon ägnar varje sekund till att öva de hon vill lära sig just nu. så ett förslag är att ta det lugnt och låta han styra vad han vill öva på och lära sig.

    att lära han fintar tycker jag var en bra ide.

    Min bror var lika som din son, han var väldigt duktig på fotboll och spelade hela tiden. när han blev tillräckligt gammal fick han kontrakt med ett lag i div 1. Men skadade då ryggen och kunde inte fortsätta spela. Så mycket kan hända i ens liv. Och med tanke på att min mamma var ensamstående med 5 barn så hade hon inte tid att lära han spela fotboll utan anledningen till att han blev så duktig var för att han spelade hela tiden med sig själv och med sina kompisar.

  • ullis01
    Anonym skrev 2009-10-23 06:33:22 följande:
    ett tips är att inte vara för påig, att bli så glad över att han är duktig i en sak att man pressar för mycket. Jag har gjort de när min dotter visat ovanlig talang i saker, både i vissa sporter dock inte bollsporter,teckning och skolämnen. VArje gång har de resulterat i att hon inte vill forsätta. Varje gång jag höjt henne till skyarna över hur duktig hon är då slutar hon oxå. Även om hon varit som din pojke att hon ägnar varje sekund till att öva de hon vill lära sig just nu. så ett förslag är att ta det lugnt och låta han styra vad han vill öva på och lära sig.att lära han fintar tycker jag var en bra ide.Min bror var lika som din son, han var väldigt duktig på fotboll och spelade hela tiden. när han blev tillräckligt gammal fick han kontrakt med ett lag i div 1. Men skadade då ryggen och kunde inte fortsätta spela. Så mycket kan hända i ens liv. Och med tanke på att min mamma var ensamstående med 5 barn så hade hon inte tid att lära han spela fotboll utan anledningen till att han blev så duktig var för att han spelade hela tiden med sig själv och med sina kompisar.
    Haller med. Sa mycket kan handa snabbt. Jag hade en kollega som hade trials med tva premiership klubbar inplanerade, gick ut och festade och brot benet. Han fick aldrig mer chansen...
    Uppmuntra men gor inte alltfor stor grej av det. Han kanske hellre vill gora nagot annat om ett par ar, dessutom utvecklas de sa olika och det ar inte alls sakert att han fortfarande ar bland de basta nar andra kommer ikapp med att halla kontroll pa kroppen. Det ar darfor jag tycker det ar sa konstigt att storlagen ar ute och jagar talanger bland 6-7 aringar.
  • Anonym (stolt)

    tack för era svar...
    sonen är jätteledsen över vinteruppehållet men efter ett samtal med klubbens ansvariga så får han spela med sexåringarna i vinter om han vill det, jag frågade och han hoppade av glädje, han brinner verkligen för det här. Som sagt jag spelar inte med honom särskilt ofta, men min man gör det ibland, men han jobbar mycket så mestadels spelar han själv eller med sin 7 åriga bror. På hans dagis jobbar en kille som är med i ett div 2 lag som gärna spelar med honom och hans dagiskompisar.

    Andledningen att jag startade tråden var mer vilket förhållningsätt som är lämpligast eftersom jag tycker det är svårt att veta vart gränsen går mellan peppa och stressa, själv vill jag ta det lungt och låta tiden visa vad som ska ske, men hans pappa ser redan framför sig en liten zlatan och visar sonen matcher på tv och säger - där kommer du spela när du blir stor! och eftersom folk i vår omgivning sagt till oss att han har en ovanlig talang när de ser hans "moves" så känns det som att jag är den enda som "stretar emot" . Det är också svårt när hans 7 årige bror som också spelar fotboll och är duktig (men ändå inom det vanliga) hör det här, jag blir orolig att han ska känna att 5 åringen favoriseras.

  • ullis01

    Anonym (stolt) skrev 2009-10-23 10:29:48 följande:


    tack för era svar...sonen är jätteledsen över vinteruppehållet men efter ett samtal med klubbens ansvariga så får han spela med sexåringarna i vinter om han vill det, jag frågade och han hoppade av glädje, han brinner verkligen för det här. Som sagt jag spelar inte med honom särskilt ofta, men min man gör det ibland, men han jobbar mycket så mestadels spelar han själv eller med sin 7 åriga bror. På hans dagis jobbar en kille som är med i ett div 2 lag som gärna spelar med honom och hans dagiskompisar.Andledningen att jag startade tråden var mer vilket förhållningsätt som är lämpligast eftersom jag tycker det är svårt att veta vart gränsen går mellan peppa och stressa, själv vill jag ta det lungt och låta tiden visa vad som ska ske, men hans pappa ser redan framför sig en liten zlatan och visar sonen matcher på tv och säger - där kommer du spela när du blir stor! och eftersom folk i vår omgivning sagt till oss att han har en ovanlig talang när de ser hans "moves" så känns det som att jag är den enda som "stretar emot" . Det är också svårt när hans 7 årige bror som också spelar fotboll och är duktig (men ändå inom det vanliga) hör det här, jag blir orolig att han ska känna att 5 åringen favoriseras.
    Alla smakillar tror att de ska bli den nasta Zlatan, inklusive min, sa oroa dig inte for mycket over att pappan sager det.

    Jag skulle mer oroa mig over om han satter for mycket press nar han val spelar, det ar ganska latt hant for foraldrar med ovanligt talangfulla barn. Jag tanker framst pa en kille i min sons skola. Vid sju ars alder hade han plockats upp av tva storklubbar, tranade med samma klubb som min son fast ett ar aldre och kordes runt till extratraningar med de har tva andra klubbarna plus matcher pa helgerna.
    Min son och killen spelade en turnering med skollaget och vann allt overlagset, mamman uppmuntrar och ropar bara positiva kommentarer och haller sig annars tyst. Pappan daremot sa inte ett enda positivt ord. Killen var sa overlagsen alla att han inte gjorde mycket fel, ETT skott fick han feltraff pa. DA ropar pappan- "That was a bad kick D". Grabben slutade att ha roligt da... Det ar det ni bor passa er for.

    Jag tycker att du ska prata med pappan om att behandla dem lika och inte pressa bort det roliga. Det ska ju vara roligt att spela fotboll nar man ar 5 och 7 ar gamla.
    Om han vill halla talangen och spontaniteten vid liv sa maste han lata killen ha kul och utvecklas i sin egen takt. Tank om det ar den aldre killen som blir stjarnan? Det ar oftast de med aldre broder som blir bra tidiga, men det betyder inte att det ar de som ar bast nar de ar 10-12 ar, den aldre har inte samma forutsattningar med en aldre brorsa som alltid ar villig att trana fran tidig alder.

    Glom inte att det kan bli lite tuffare for honom i 7-9 ars aldern om han ar en teknisk spelare och kanske inte sa tuff. Det ar da en del borjar bli valdigt taliga och lar sig timing med tacklingarna. I ett par ar kan det da kannas lite jobbigare for honom aven om han ar bra pa att dribbla, men har han kul genom denna period, da manga borjar komma ikapp och inte forvantar sig att vara bast jamt sa gar det not bra.
    Lat honom leka fotboll, du verkar gora allt ratt. Vanta med att byta till en storre klubb till han ber om det eller borjar prata om det sjalv. Det ar ratt kul att fa vara bast ett tag!
    Nar det galler gransen ar det individuellt, ga pa magkanslan och ta det lugnt i nagra ar. Nar han val kommer till en alder da det borjar galla lite mer sa blir allt annorlunda i alla fall.
  • Anonym

    På våran gård är det en kille som är 3 år i år han var 2 förra året. och jag märkte redan förra året att han är en helt otrolig begåvning när det gäller bollsinnet. Redan förra året dribblade han bättre än vad jag gjorde när jag var 15. I år när sommaren började jonglerade han för fullt på både knäna och fötterna. Jag vet det låter helt otroligt när jag säger det. normala barn kan inte ens ta emot en boll vid den ålder. Det var då jag ropade upp till hans föräldrar och frågade hur gammal han var. och fick till svar att han var nyss fyllda tre. Det var vad jag misstänkte då han knappt kunde prata och var inte speciellt stor för sin ålder. Till och med jag blev imponerad och jag är omringad av människor som är duktiga inom sport. är det dock inte själv.

  • Anonym

    På våran gård är det en kille som är 3 år i år han var 2 förra året. och jag märkte redan förra året att han är en helt otrolig begåvning när det gäller bollsinnet. Redan förra året dribblade han bättre än vad jag gjorde när jag var 15. I år när sommaren började jonglerade han för fullt på både knäna och fötterna. Jag vet det låter helt otroligt när jag säger det. normala barn kan inte ens ta emot en boll vid den ålder. Det var då jag ropade upp till hans föräldrar och frågade hur gammal han var. och fick till svar att han var nyss fyllda tre. Det var vad jag misstänkte då han knappt kunde prata och var inte speciellt stor för sin ålder. Till och med jag blev imponerad och jag är omringad av människor som är duktiga inom sport. är det dock inte själv.

Svar på tråden ovanligt talangfull son