Spyfobi - hjälp!

Jag kräktes helt vansinnigt mycket det första 20 veckorna (vägde då 15 kg mindre än vid inskrivningen) och var livrädd för att spy vid förlossningen då jag hört att man kunde göra det! Jag kräktes faktiskt vid förlossningen också, precis innan de lade in mig så jag stod upp fortfarande. Under själva förlossningen mådde jag inte illa, inte efteråt heller.

Jag tror att det, för mig, var bra att få upp allt innan förlossningen. Inte så att jag med avsikt försökte kräkas, men om jag hade försökt hålla det tillbaka (mediciner, frisk luft och alla andra knep) så hade det nog kommit när jag låg ner under förlossningen. Och att det skulle göra så ont att man inte tänker på att kräkas... Jag födde vår son utan smärtlindring och jag hade fortfarande tyckt att det var skitjobbigt att behöva kräkas.

Kanske också ska skriva att en stor anledning till att jag inte valde smärtlindring var för att jag hade hört/läst om att vissa smärtlindringar kunde ge vissa biverkningar, och gemensamt för många var just illamående/yrsel/kräkningar. De flesta fick inte biverkningarna (har jag för mig?) men jag ville inte chansa då jag alltid varit åksjuk, haft problem med magen och kräkts lätt. Jag hade inte ens lustgasen pga detta. Sedan kanske jag ska tillägga att jag hade en mycket lätt förlossning, jag förstår att det inte är så för alla.

MissJulie - Jag tänker för mycket och skriver hejvilt. Jag vet att det här var jobbigt för mig och bad min BVC tant att berätta om smärtlindringen, vad jag kunde använda som inte hade illamående som bieffekt. Då väldigt många hade illamående/yrsel som bieffekt ville jag inte ha något om det inte blev helt outhärdligt. Nu kommer jag inte ihåg vilka hon sa, men ändå.

Och nej, jag vill inte skrämma upp dig. Jag vet att det är skitjobbigt, för mig så var jag mer orolig för att må illa än att det skulle göra ont. Någon här ovan tipsade om tabletter mot illamående, hade jag tänkt så långt så hade jag också bett om det. Hoppas det går bra för dig!

MVC-tant såklart, inte BVC-tant...