Krama alla när "hejdå"
Jag blev som liten tvingad att alltid krama min farfar hejdå. Alla andra nära släktingar kramade jag frivilligt, men farfar var jag rädd för eftersom han hade en sjukdom som gjorde att han darrade väldigt mycket. Han pratade dessutom ganska dåligt och jag förstod därför inte allt han sa och vågade aldrig riktigt tilltala honom. I alla fall så deltog både min pappa och min farmor i att uppmana mig att krama farfar när vi skulle åka och gjorde jag inte det då blev jag inknuffade i hans knä. Det var fruktansvärt otäckt.
Jag skulle aldrig komma på tanken att tvinga min dotter eller ens uppmana henne till att krama folk. Däremot kommer jag lära henne att hälsa och säga hejdå artigt och trevligt. Vill hon sedan kramas också är det helt ok. Vill någon släkting ha en kram kan de ju fråga henne om de inte kan få henne, men jag kommer kräva (om det behövs) att de accepterar att hon kanske säger nej.
