Jag är en slagpåse!

Har själv levt i ett sådant förhållande

Jag bet ihop för barnens skull i 4 år sen var det ohållbart...

Lämna honom så fort du bara kan, vill han verkligen att ni ska ha en framtid kommer han bli tvungen att växa upp då.
Vi har nu varit separerade sen -97 och han är fortfarande likadan mot mig nu som han var då och man kan väl knappast säga att vår situation är bra vare sig för oss eller barnen men vad gör man

Nää jag önskar att jag lämnat honom mkt tidigare innan såren blev för djupa och hans beteende mot mig för rotat för då kanske vi åtminstone hade kunnat stå ut med varandra som föräldrar om än inte som partners...

Hej Slagpåsen,

Slår han dig?

I början av mitt och min killes förhållande (vi har varit tillsammans lite mer än 4 år) så blev han helt knäpp när vi bråkade och kunde vräka ur sig precis vadsomhelst. Men vi pratade ofta om det och det blev bättre, under flera år kunde vi bråka utan att han blev sådär arg och skrikig. Men nu har det hänt igen inte mindre än TRE gånger under sommaren. Han har skrikit att han hatar mig, att jag är helt dum i huvudet, att jag för fan inte är rumsren och att man inte kan ta med mig någonstans, jag är en idiot osv osv. Han har i efterhand medgivit att han kanske tog i lite men att han minsann hade all rätt att vara arg på mig...

Jag har fortfarande inte kunnat smälta eller förlåta saker han sagt. Man säger väl inte så till någon man älskar? Funderar på att lämna honom även fast det nu varit lugnt i ett par månader.

TS, jag tycker att det är jobbigt, för han är ändå världens goaste kille emellanåt. Hur ska det då inte vara för dig som har barn tillsammans med honom?

Jag tycker att du ska ta dig en ordentlig funderare om varför du är kvar hos honom. Jag har tack och lov aldrig blivit misshandlad, men har läst en del om det . Det här låter som en början. Han håller på att bryta ner ditt psyke så att du inte ska lämna honom när han sedan slår dig - "det är ändå ingen annan som vill ha mig".

Jag kanske överdriver och övertolkar situationen, men just misshandel är vad jag kommer att tänka på när jag läser det du skriver.

Jag blir inte misshandlad fysiskt.
Detta är ju inte så mycket bättre, och jag bara vägrar att finna mig i det.

Han är jättebra annars och jag älskar honom, men hur kan han då älska mig, när han kan häva ur sig sådana saker? Jag vill inte att vårt barn ska växa upp och lära sig detta.

jag har det likadant även fysiskt..

det gör ont i en att en person som påstår sig älska en kan göra så...

jag har det också så, även ibland fysiskt. Plus att han alltid vid bråk slänger ut mig, med ord eller handling.

hur kan de älska oss men göra oss så illa??

De älskar INTE er, de älskar bara sig själv och har ett maktbegär som är sjukt. Dax att lämna alla dessa män, snabbt!!!

Så här börjar alla klassiska misshandelsfall. Först bryts ni ned mentalt, sen fysiskt.
Det är bara att gilla läget. Skaffa er egna starka liv, medan ni fortfarande orkar.

Kärlek skall vara tvåvägskommunikation, inte envägs...
Jag tror ni vet själva, men blundar för sanningen.

Kram...

Han har maktbehov och bryter ner dig bit för bit....lämna honom medans du kan, och innan det blir värre.

Jag var tillsammans med en sån man i 9 år. De åren ser jag som bortslösade,lämna honom, slösa inte bort mer tid av ditt viktiga liv på någon som inte uppskattar dig för den du är.
Ge dig själv en chans att vara lycklig, med dina värderingar.