Kan man lära sig att dricka?

Jag köper ju allt det ni säger! Men det är så svårt!!! Att stå vid sidan om och vilja den här personen allt gott i livet, och se hur han väljer fel... Det låter så bra när han pratar om det, men jag vet ju också att det är fel att dricka när han har sina barn... Det är lättare att stå utanför än vara mitt i det.. Trodde aldrig att jag skulle resonera eller agera som jag nu gör. Jag vill ge honom en chans att visa att han menar allvar den här gången och att jag kan lita på att han inte dricker när han har vår son. Märker jag sen att det inte går, så får han inte ha honom. Samtidigt säger en röst inom mig att då kan det vara för sent...

Känns som att jag slits mellan hopp och förtvivlan hela tiden! Han går hos en psykolog som jag hoppas kan hjälpa honom bearbeta sitt förflutna. Det känns som att det är upp till bevis när han inte längre har barnen och kan dricka precis som han vill. Det är då det stora testet kommer tror jag...

Jag går också hos en psykolog för att bearbeta min sida av saken och henne kommer jag fortsätta gå till...

Anonym (Trassla) skrev 2009-10-31 19:29:21 följande:

Ja men är det inte lite så? Dricker man inte på en fest eller middag så måste man förklara varför och man känner sig utanför! Sen tror jag mer på att vara nykter än att lära sig att dricka...

Ja men det är ju det som är så jobbigt också, med min sambo, att han klarar alldeles utmärkt att dricka normalt ibland (oftare än han spårar ur). Så jag vet ju att det går ibland. Om man bara visste vad det är som gör att det går överstyr ibland!!! Jag blir galen!

Ja men det är ju det som är så jobbigt också, med min sambo, att han klarar alldeles utmärkt att dricka normalt ibland (oftare än han spårar ur). Så jag vet ju att det går ibland. Om man bara visste vad det är som gör att det går överstyr ibland!!! Jag blir galen!

Anonym (vet) skrev 2009-10-31 20:50:02 följande:

Men i såna fall skulle jag nog inte kalla min sambo för alkoholist och det är ju det som är problemet för både mig och honom. Om det var så att han drack för mycket varje gång handrack,skulle det vara enkelt att se ett mönster. Men det är ju inte så det är! Och han får absolut inte abstinens när han inte dricker!

Men du dricker alltså "normalt" nu? Jag vill ju också säga att det som skrivs i de här trådarna, ser jag bara som vägledning och tips och råd på vägen. Jag ser det absolut inte som någon bibel, eller att de som skriver här har svaret på just min situation. Det är skönt att skriva av sig och få svar från personer med olika erfarenheter.

Tanken är ju från bådas vårat håll, att han ska gå till botten med varför han dricker som han gör ibland, och kunna göra något åt det. Jag vill ju leva med honom och visar han att han gör allt för att det ska bli bättre så älskar jag honom för det! Frågan är hur jag (om det nu skulle bli så att det i framtiden blir vi igen) ska kunna slappna av... Det kan ju kanske gå 5 år innan det händer något igen...

Usch! Jag vet varken ut eller in just nu! Jag älskar ju verkligen den här personen! Och han har blivit sååå mycket bättre! Känner mig tom utan honom... Allt annat han gör är klockrent! Han är händig, snygg, social, världens bästa pappa, mm mm. Vi ska träffas på söndag och se hur vi ska göra i framtiden. Vi vill ju båda att det ska bli bra och ingen av oss vill att alkoholen ska ha den negativa effekt den har just nu och jag tror verkligen att han vill göra det han kan (nej jag vet, han kan sluta dricka helt). Jag funderar på om det är bra att vi bor isär ett tag, kanske typ ett halvår eller så. Då har han ju full frihet att dricka precis hur mycket han vill. Och vi får känna på hur det är att bo ifrån varandra. Men jag tänker nog föreslå att vi är tillsammans under den tiden även om vi bor isär, för annars tappar vi nog kärleken... Önskar sååå att det fanns ett rätt och fel!

Från att ha sånt hopp inför vårt samtal, till att allt kastas omkull ännu en gång. Han har varit barnfri den här helgen, och vad gör han då, om inte dricker? Han ringde mig kl 4 i lördags morse, onykter... Och igår var han på fotboll och tog några öl innan för att komma i stämning. Har har varit hos mig ikväll och imorgon ska han ringa till Länkarna. Han säger själv att han inser nu att det inte går att fortsätta som han gör och jag håller alla tummar jag har. Har sagt till honom att jag finns här för honom så länge jag ser att han gör framsteg, annars kan han glömma att jag ställer upp! Det känns mycket bättre att han inte kommer att dricka alls förhoppningsvis, än att ständigt vara orolig för om han ska klara att dricka lagom... Håll tummarna!

Från att ha sånt hopp inför vårt samtal, till att allt kastas omkull ännu en gång. Han har varit barnfri den här helgen, och vad gör han då, om inte dricker? Han ringde mig kl 4 i lördags morse, onykter... Och igår var han på fotboll och tog några öl innan för att komma i stämning. Har har varit hos mig ikväll och imorgon ska han ringa till Länkarna. Han säger själv att han inser nu att det inte går att fortsätta som han gör och jag håller alla tummar jag har. Har sagt till honom att jag finns här för honom så länge jag ser att han gör framsteg, annars kan han glömma att jag ställer upp! Det känns mycket bättre att han inte kommer att dricka alls förhoppningsvis, än att ständigt vara orolig för om han ska klara att dricka lagom... Håll tummarna!

Nästa onsdag åker min sambo till Vårnäs behandlingshem. Han verkar ha insett sitt problem och jag håller alla tummar jag har för att det ska gå vägen nu! Hjälper inte det här så hjälper inget känns det som. Jag kommer att flytta hem under tiden han är borta och finnas där när han kommer hem.

Anonym (D) skrev 2009-11-10 17:58:25 följande:

Det är ju precis så det har varit för min sambo också! Hans förra flickvän stannade kvar, och när de gjorde slut flyttade han hem till sin mamma, som han alltid har kunnat falla tillbaka på. I somras dog hans mamma och när jag nu lämnade honom, upptäckte han hur ensam han är när han håller på som han gör. Jag har hotat sååå många gånger med att lämna honom och sen stannat. På ett sätt visar ju det att det ändå är lite ok att han dricker, eftersom jag stannar.