Injektions/sprutfobi - terapi
Här är en till spruträdd
Fast nu har jag börjat komma över det och tror inte det blir bättre än vad det är. O jag vågar knappt skriva vad som gjort att jag har "kommit" över rädslan. Det är att de har tagit blodprov efter blodprov kanyl efter kanyl fingerblodprov efter fingerblodprov en massa sprutor har det blivit...
Tror min rädsla bottnar i när ja va typ 6 år så tog de 2 sprutor på mig en i varje arm SAMTIDIGT ! jag skrek som en gris, sen fick ja ta mitt första blodprov vid 16 års ålder o då svimmade jag (dels för ja såg nålen, stressade upp mig o har lågt blodtryck)
Har åkt in akut ang min nötallergi o fått kanyl i handen direkt i ambulansen o även fått en spruta i magen ett apr gånger men i de skedet är sprutan de sista man tänker på (när de gäller liv o död) Har även en adrenalin spruta som ja tar vid allergianfall o den har jag tagit 2 gånger helt själv *stolt*
Sen har de varit en massa blodprov o när ja blev gravid så tog de oxå massa prover
Förlorade sen vårt barn på Teneriffa o ja säger då det efter den sprutbehandlingen så har det gått "rätt" så bra. de stack mig i armen mellan armvecket o handen där man typ har 2 cm hud o fett o sen kommer benet, där satte de kanylen verenda j*vla gång ja åkte in sen hade ja droppet där o de hitatde ej ådran så de stack fel ett par gånger o grävde runt.. (har dessutom jättefina ådror i armvecket o på handen) men nej de skulle sticka där de va omöjligt. Fick även en spruta i rumpan där o de kändes ingenting mer än kallt (är Rh negativ precis som du TS)
Sen dess har jag alltid informerat om att ja e spruträdd, ibland lyssnar de ibland inte, jag säger oxå att jag vill ligga ner o sen kollar jag alltid bort när de tar o kommer in med nålen sen brukar ja vilja de snackar med mig. Så för mig har det hjälpt med o bli utsatt för det läskiga men jag är fortfarande rädd o svettas o får småpanik men ligger jag bara ner o sköterskan tar det lugnt med mig o ja tänker/snackar om ngt annat så brukar det gå hyfast (dvs det e avklarat på ngr min)
Men nu går vi på utredning o ja fasar för den dagen då vi "måste" börja plocka ägg o ja måste ta hormonsprutor hemska tanke...
Ville dela med mig lite av min rädsla o hur den har blivit mindre..