Berätta för mig, ni som är hemma med era barn som är ÄLDRE än 1,5 år. :)

Min dotter blir 1,5 år nu i december och jag ska vara hemma med henne till september nästa år. Vi har valt detta för att jag stormtrivs att vara hemma med vår lilla tjej =). Dena här tiden kommer aldrig tillbaka så jag vill njuta så länge jag bara kan. Min sambo har egen firma och har inte samma möjlighet att utnyttja sina pappa-dagar, så jag fick ta över dem (till min stora glädje)!
Jag kommer inte att plugga eller jobba extra under denna tiden, det fungerar ändå.

Vi anser båda två att små barn främst behöver kärlek och inte pedagogik. Vi tror inte heller att någon dagisfröken kan ta hand om barnen bättre än vad vi kan göra själva. Dessutom är vi övertygade om att stress är skadligt för småbarn - ännu mer än för stora barn. Här finns det också bara ett dagis att välja på, och det dagiset har inte särskilt gott rykte.

Ekonomin har vi hanterat på olika sätt under åren. I bland har jag haft en möjlighet att tjäna extra genom att jobba någon dag då maken varit ledig t ex, eller så har maken kunnat jobba extra en helg då och då. Andra perioder har vi helt enkelt fått dra in på allt utom det mest nödvändiga. Vi har lärt oss att trolla med knäna!

jag är hemma med vår 1 åring och vår 2,5 åring och kommer vara hemma tills yngsta blir 2 år och den äldsta då är nästan 3,5 år. Vi har valt det av mycket de samma orsaker som "Lövet 2" skriver. Vi tror att det är positivt för barnen att få vara hemma med oss, få mycket närhet, trygghet och en stressfri miljö. jag jobbar själv som förskollärare och älskar mitt yrke men det har oxå gett mig en övertygelse om att grupperna ofta är för stora för så här små barn. Jag hade gärna varit hemma tills yngsta blir 3 år men nu blir det inte så, istället kommer resterande föräldradagar användas för att korta ner barnens dagar och veckor i förskolan.

Hur vi får ekonomin att gå ihop. tja vi bor i hus som värms med vedeldning. Ett rätt billigt alternativ. . Min man pendlar med buss till och från jobbet men vi har 1 bil. Vi är 3 barn och 2 vuxna och en hund i familjen. Vi har fått snåla helt enkelt. Ja som "lövet 2" säger vi trollar kanske lite med knäna. Jag har tagit över vissa av min mans föräldradagar och under barnens första år har vi tagit ut så få dagar som det varit ekonomiskt möjligt. Det här är en tid vi aldrig får tillbaka och det har varit värt för oss att verkligen ställa om livet för att kunna ha barnen hemma. Vi är väll tillräckligt "flumm" för att stå ut med det. Vi har kört tygblöjor å därmed sluppit kostanden för böjor vilket faktiskt blir rätt mycket under 2 barns blöjtid. Vi planerar maten väldigt noga å veckohandlar alltid. Vi lagar mat från grunden (vilket man hinner när man är hemma).
Visst tyckte min mans 6 åring att vi var lite knasiga familjen när hon flyttade till oss förra våren ingen tv, tygblöjor å odlade våra grönsaker själva men fullt så "illa" är det inte. Vi lever nog som en rätt normal familj bara att vi väger våra utgifter lite mer kanske än andra runt oss.

Vi har en ganska annorlunda situation som gör att vi har förmånen att ha barnen hemma! Kanske att jämföra med lantbruken förr i tiden och närheten till den äldre generationen ;)

Vi äger och driver en ridskola. Barnens mormor hjälper till både i stallet och med barnen då det behövs. Min man (barnens pappa) jobbar borta i veckorna som IT-konsult. Vi har en anställd instruktör nu på ridskolan för att jag ska kunna vara en del mammaledig (vår yngsta är 8 mån) Men på helgerna jobbar jag på ridskolan. Inte hela helgerna, men en del lektioner passar jag på att ta då. Det är ju alltid mest jobb på helger för det är då alla är lediga och vill rida :)

Som svar på frågan; Egenföretagare.

Nackdel: "mammaledigheten" den helt och hållet - den finns inte, men det går ofta att pussla ändå förstås!

Fördel; (den STORA fördelen) är att det ALLTID går att pussla och ha barnen hemma!

Min son är snart 2,5 år. Jag tycker om att kunna ha honom hemma, stressfritt och jättemysigt! Vi går ofta på ÖF och hittar på roliga saker. Vi har inga problem att klara oss på min mans lön, men jag jobbar som timanställd ibland när det passar för att jag gillar det (som personlig assistent, jobbar oftast ett helt dygn i taget med sovande natt). Då är sonen hos sin pappa eller mormor. Detta kommer vi fortsätta med så länge vi har möjlighet till det, alla trivs toppenbra!

Jag är hemma med Ebba, drygt 2 år, och kommer säkert vara hemma ett bra tag till. Anledningen är att jag inte har något jobb. Men jag är heller inte inskriven på arbetsförmedlingen. Får ingen A-kassa och tar inte längre ut någon föräldrapenning. Jag är alltså hemma utan ersättning. Vi klarar oss bra på mannens lön utan att behöva snåla på någonting. Han är dessutom pappaledig en dag i veckan. Har varit sedan hon föddes och kommer att vara ett bra tag till.

Jag har rätten att lämna Ebba på dagis 3 timmar om dagen men gör inte det. Jag känner varken att hon eller jag har behov av det. Det blir bara krångligt. Vi har Öppna Gruppen vi går till två förmiddagar i veckan.

Men jag är en något ofrivillig hemmamamma eftersom jag vill tjäna mina egna pengar. Hoppas på ett jobb samtidigt som jag vet att jag kommer att sakna det här. Hoppas på deltid men att öht få ett jobb hade varit bra. Till våren/sommaren flyttar vi till en lantgård och möjligen gör vi som så att vi skriver företaget på mig. Djuren måste skötas och det är farlig för Ebba att vara med. Då blir det dagis någon timme om dagen men då kan jag iaf bestämma tiderna själv.

Jag har sjukersättning och sambon är arbetslös så vi är hemma båda två just nu. Men hade det inte varit så så hade jag tagit vårdnadsbidrag, tycker att små barn främst behöver sina föräldrar och är för små för dagis före 3-4 år.

Vår 2-årige son är fortfarande ett "hemmabarn". Just nu är jag föräldraledig med hans nyfödde lillebror så vi har nu fått en ny "bunt" föräldradagar att finansiera vår ekonomi med, fram tills lillebror föddes hade vi dagar sparade på vår äldsta son samt semester att ta av.

Vi kommer att vara hemma med våra barn i minst 2 år till därför att vi vill vara med våra barn så mycket som möjligt. Jag är hemma tills augusti och sedan tar maken över. Ett annat skäl är att vi inte tror att dagis är nödvändigt för barnen när de är så små. Vi tror att vi själva kan ge barnen vad de behöver.

Vi försöker att spara på föräldradagarna och leva sparsamt för att kunna vara hemma så länge som möjligt!

Jag är hemma med Tvillingar på 23 månader. Vi har vårdnadsbidrag på 6000,
och dessutom har jag möjlighet att jobba lite extra.
Då brukar farmor som är pensionär ta hand om dom.
Dom kommer antagligen att börja på förskola när dom fyller 3.

Är hemma med vår 2 åring, har vårdnandsbidrag + mannens lön.
Vi klarar oss helt ok, men har samtidigt ett stadigt grepp om vår ekonomi, gör inga onödiga inköp & sådant!
Kommer att vara hemma minst 1 år till på vårdnadsbidrag, storebror på 6 har precis börjat förskoleklass så han slipper långa dagar & fritids efter skolan också just nu!
Vi tycker att det känns bra att våra barn inte spenderar mer tid på fritids & i skolan eller på dagis när de e så pass små fortf, vad kan vara bättre än att spendera så mycket tid som möjligt med sina barn liksom!!

själv är jag hemma med FP, har varit hemma i 9 år. har tagit så lite FP-dagar så att jag kunnat vara hemma länge. just för tillfället har jag FP för barn nummer 6 och det räcker och blir över till 7:an kommer i vår.
njuter varje dag av att vara hemma med barnen.

alla barn skrev 2009-12-12 13:41:28 följande:

Jag har en 3åring hemma som inte går på dagis för att jag är mamma ledig med lillasyster på 3 veckor..

Vår son är 3,5 år och vår dotter 2 år nästa månad. Min fru och jag turas om att vara hemma med dem för vi vill att de ska vara hemma med oss så länge som möjligt. Vi bor i Finland och här kan man som förälder vara hemma (vårdledig) med ekonomiskt stöd (ca 400 eur/mån) från motsvarande försäkringskassan tills yngsta barnet är tre år. Vissa kommuner betalar oxå stöd för den som är vårdledig (150-300 eur i mån). Man har även rätt att gå tillbaka till sitt jobb efter det om man har fast anställning. På nåt sätt får vi det att gå runt, vi varken röker eller dricker, äter aldrig ute och köper sällan kläder skor etc till oss själva. Nästa alla barnens kläder har vi fått eller köpt på loppis.
Största utgifterna är förstås bostadslån och mat.