Vi har en 12 veckors labrador-rottweiler hanvalp. Problemet är att han biter så mycket på allt och alla. I våra händer, byxben, mattor o.s.v. Han har leksaker och tuggben som han delvis biter på, men problemet är att han biter så mycket i oss. Det hjälper inte att säga nej! Hur få honom att sluta?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-11-20 13:23
Vår första hund, en golden retriever, var inte allt såhär bitande!
Vissa rottweilervalpar kan vara skitjobbiga. Vi tog tag i det första gången genom ett skarpt nej, höll om nosen och stirrade in i hennes ögon. Då var hon 8 veckor. Hon har aldrig bitit igen. Men nu är vår rottis väldigt undergiven och mjuk hund.
Försök jobba lite med kampknutor. Öva loss massor av gånger och ge tillbaka alltid. Detta får ni igen när "loss" sitter i ryggmärgen på hunden.
Försök aldrig leka med hunden med händerna. Händer skall smeka. Flytta på hunden varje gång den biter er, byxben osv osv osv. Låt inte arga, inte heller högljudda. Ju mer upphetsade ni blir och ju argare ni blir, desto bitigare blir valpen.
Försök lära in nej, en hund som inte förstår innebörden av ordet gör heller inte som du vill.
Det är en valp. De är så. Han leker med er.
Det är jobbigt stundtals, ge det tid, öva på "nej", det kommer gå över.
Förövrigt har jag personligen inte mkt över för sk kampknutar(åtminstone om de är de med fransar i ändarna) då jag vet hundar som tuggat i sig fransarna, som i sin tur fastnat i magen.
Så ha de leksakerna under uppsikt.
När han biter i er så säg inte "Nej!". Utstöt ett ljust, lite pipigt "AJ!" Valpar gnager på varandra stup i kvarten och lär sig var gränsen går av varandra genom att de gnyr till när det gått för långt. Det är det ljudet du ska försöka härma. Det brukar vara långt mer effektivt än "Nej!". Du kan gott säga Aj! även när det inte gör ont utan så fort han använder tänderna på er.
Sedan ska du förstås lära in Nej ändå, men just för valpbitande är det inte så effektivt.
Jag hade löst problemet genom att inte göra så stor grej av det (som förbud ofta gör). Jag ser till att beteendet får oönskade effekter men utan att bråka om det.
Min labbe var helgalen som valp och att jag tjafsade med honom hela tiden gjorde bara att vårat förhållande blev trist och negativt laddat.
Så jag skulle sätta lite grindar mellan olika rum, eller skaffa en hage av kompostgaller. När valpen biter och är jobbig, säg "aj" och antingen sätt valpen i hagen- eller ännu bättre- förlytta dig själv ut över grinden.
På det viset blir konsekvensen jättetydlig. Biter man för hårt försvinner det roliga.
Sen måste det finnas massor med bra alternativ att tugga på. Tugg- och bitbehovet är enormt hos valpar!!!
Man varken ska eller kan straffa bort det, utan det handlar om att lära in acceptabla gränser för hur man använder munnen.
Tycker inte heller att "nej" är så effektivt mot bitandet...