Va gör jag för att han ska sluta misshandla våra katter?!

Åh vad synd om katterna. De har det nog bättre om de får bo hos någon annan.
Vår son har växt upp med två katter och han har aldrig någonsin varit dum mot dem. Vi har hela tiden tjatat på honom att om man klappar eller kelar med en katt - gör man det försiktigt. Han var så van vid tjatat att han brukade tala om för gäster att de var tvungna att ta försiktigt i katterna.

Så antingen får du ge bort katterna eller så får du hela tiden hålla koll på sonen och katterna och kanske helt förbjuda sonen att röra katterna tills han har växt till sig.

Tror att som du säger så är sonen van vid de stora katterna- och de stora katterna vid honom. Den lilla är ju förstås livrädd för honom nu eftersom han gör som han gör.

Förstår din son att det är fel det han gör? Beter han sig olika med de olika katterna...? En större katt kan ju säga ifrån och faktiskt skada ett barn (och vuxna) så det kanske där problemet ligger. Han känner att han har mer makt över den lilla.
Det är verkligen fruktansvärt men det kan nog vara en god idé att se om ni kan hitta ett nytt hem för den lilla kattstackarn innan det händer något värre.
Och sedan- nolltolerans för detta beteende även med de större katterna- han måste ju lära sig på något sätt att det är fel- även om de accepterar det.

Ja absolut. Jag skäller på honom för att han är dum mot dom stora katterna med men eftersom dom inte river honom eller nånting så fortsätter han.
Jag ahr haft kattungar innan och han ahr aldrig vart sån här förutom när han va ca 1 år. Han har alltid haft en förståelse för dom mindre så varför detta kommer nu har jag ingen aning om.
Ja han säger att han förstår att de gör ont men bannemej efter två sekunder är han på dom igen!

kattungen lär inte bli snäll som vuxen.så jag skulle ge bort den lillekatten.

Snälla, ge bort kattungen. Det här är inte okej nånstans!! Stackars liten :(

håll den lilla katten ifrån din son tills han förstår att man inte ska bete sig så mot katter. låt den lilla katten vara i ett annat rum eller ha den nära dig?
min väninnas katt blev behandlad illa utav deras äldre son(6år) ett bra tag tills..den katten stack iväg senare och aldrig kom tillbaka.

Är det innekatter du har förresten? Är det det så kan ju inte katten komma undan på samma sätt. Han är ju i dins sons territorium hela tiden...
Det kan ju vara en fas din son går igenom såklart, men det blir knepigt när det handlar om en levande varelse som kan fara illa. Din son kanske ändrar sig om ett par månader men då kanske det är försent, man kan ju aldrig veta i förväg.
Antingen får du ha stenkoll hela tiden, eller så får du lämna bort lillkatten som sagt.

Dock tror jag för övrigt att det är bra om barn får lära sig att ta hand om djur och vara nära dem men alla barn (och djur) har sina egenheter och man får anpassa sig till sin egna situation.

Nu är det så här att jag fråga inte om jags ka ge bort min katt eller ej, untan jag undrar hur ska jag hjälpa min son att förstå bättre.
katten ahr inte bott hos oss länge, och jag känner min son, han är inte elak, ahn förstår bara inte. Han kan vara jätte go och snäll mot katterna oxå och sköta sej. Men ibland vill han saker som inte katterna vill och det är då de går fel om man säger så.
Jag vill ha råd om vad jag ska göra med grabben, inte med katten

Jag har väl inget direkt tips på hur man får barnet att sluta göra så. Men först och främst om nu ska ha kvar katten så kan ni aldrig lämna dem obevakde tillsammans tills ni är helt säkra på att katten inte skadas igen, det är faktiskt djurplågeri. Om kattungen får utstå misshandel så är det inte alls otroligt att den antingen blir aggressiv eller börjar uppvisa stressymtom som att bli skygg och göra ifrån sig inne eller liknande. Om ni misstänker att kattungen skadat benet tycker jag att ni ska åka in akut med den, den ska inte behöva lida. Ta pengar från barnet, om han har några så får han en konsekvens av sitt handlande.

Stinis Olsson skrev 2009-11-20 16:07:11 följande:

Slå lite vett i pojken och lär han att man minsann inte ska vara elak på djur, och när jag säger "slå lite vett i pojken" menar jag det inte bokstavligt.

Min lillebror var likadan . Han fick en rejäl smäll i rumpan ,sen lät han katterna vara ifred .
Det är nolltolerans mot att vara elak mot djur .

NOLL TOLERANS av elakhet mot djur, verkligen!!!

Jag var elak mot en katt när jag var liten, jag kommer bara ihåg detta för att den utskällningen jag fick av mamma då var inte att leka med!! Då var jag typ sex år. Markera TYDLIGT att det inte e ok!!! Låt honom för guds skull inte vara "hårdhänt" mot de större katterna heller...!

Det kommer att gå över. Kattungar växer upp och blir bättre på att säga ifrån och fyraåringar är (tack och lov!) inte fyra hela livet. Under tiden så se till att förhindra att de kan skada varandra.

Påminn tråkigt och ganska bestämt sonen om att vi tar försiktigt i katter och separera dem. Gör inte för stor grej av det för då blir det bara mer uppmärksammat. Det är ett normalt beteende för fyraåringar (dock ej acceptabelt).

Tolka kattens "känslor" för honom "Katten är trött/ledsen/hungrig/leksugen" och fråga honom vad han tror att katten känner (öva medkänsla). Be honom göra saker för katten: fylla på matskålen, leka med leksak på snöre, osv. Se till att han får budskapet att han är en djurvän och att han är bra på att ta hand om djur och att ni som en familj tycker att det är viktigt.

Är det under en särskild tid på dagen som det sker mest? Ibland kan det hjälpa att helt enkelt se till att totalseparera parterna under en viss tid på dygnet. Stoppa sonen i badet, eller katten i ett mysigt stängt rum.

Visa katten hur man går undan - klättra upp på en hög hylla eller in under något till ett säkert krypin.

Tålamod!