Blev ert föthållande slitsamt när föräldraledigheten var slut o ni båda började jobba?

Alltså själva förhållandet har väl inte blivit slitigt, men det är helt klart att livet är det. Det är nu bara tre månader sedan grabben började på dagis och livet går ju i ett.

Vi har gjort så att vi har "hem, barn och hushållsansvar" en vecka var. Nu är det min vecka då är jag ansvarig för:
*lämning och hämtning på dagis (och jag får ha bilen för att komma till och från jobbet)
* vabba om det skulle behövas
* fixa kvällsmat
* se till att det finns mat hemma och handla om det behövs
* kolla så att det finns extrakläder på dagis och att det tvättas hemma
* hålla undan med städ och plock
*samt vara jourhavande förälder på natten (vår son vaknar nån gång varje natt för det mesta)

När det inte är min vecka så kan jag jobba precis hur mycket vill och behöver och kan komma hem till dukat bord och färdiglagad mat.

Sen finns det ju undantag från detta. Jag tog t ex en halv vabbdag förra veckan "åt" sambon för att ta med grabben på vaccinering, eftersom sambon har total sprutfobi... Och nu på onsdag är jag på en kurs som slutar sent så då hämtar sambon på dagis trots att det är "min" vecka.

Så jag tror på en tydlig uppdelning, inget snack om vem som gör vad, inget gräl om vem som ska vabba, och att man pratar pratar pratar.
Sen är vi ju också överens om att vi är vuxna, vi kan vänta på vår tur och att just nu i livet så prioriteras sonen.

Ja, det är lite slitsamt med alla vardagsbestyr.. Det gäller att skaffa sig bra rutiner och ha en bra kommunikation om man känner att det inte funkar. Vi börjar få till rutinerna nu, dottern har gått på dagis sen i augusti. Ett tips är att göra veckomenyer med enkel snabblagad mat och köpa hem allt i förväg. Då slipper man åtminstone springa till ica på vägen hem från dagis. Ha med en frukt vid hämtning är ett klassiskt knep för att slippa ha en vrålande hungrig unge på vägen hem. Jag tror att man ska låta bli att ha för höga krav på ett perfekt hushåll och se till att få tid för varandra på kvällarna istället. Ha sex även om man tror att man är för trött (ofta visar det sig att man inte var det ändå).

Vi har börjat använda oss mer av rester i matlagningen vilket gör att maten går snabbare att göra, ett tips åtminstone
Idag åt vi överbliven köttfärssås som vi fyllde på med korvbitar (och lite grädde, hihi) och stekt potatis som jag gjorde av klyftpotatis som också blivit kvar sedan tidigare middag! Hur gott som helst, och så smidigt.

Jag tycker att det är väldigt bra att du tar upp frågan! Som du själv skriver - när den ena är f-ledig och mestadels är hemma så är det inte samma sak. Men att få ihop "logistiken" när båda ska jobba, barnet ska till förskolan, det ska handlas, städas, tvättas och man vill hinna träna, få tid på tu man hand OCH ha ett socialt liv med släkt och vänner - DÅ börjar man märka skillnaden mot hur det var innan man fick barn! Det första halvåret kändes det som att var vi var Familjen AB (och jag fick tyvärr VD-titeln...).

Jag har massor av kompisar som inte fattar ett dugg vad man pratar om. Deras bebisar är fortfarande små, och de säger typ att ja men hon sover ju så bra på nätterna och vi hinner få tid med varandra och vad f-n snackar ni om? Vadå jobbigt att få barn? Vänta du bara tänker jag alltid då. Inte för att jag vill skrämma upp folk men det är verkligen skillnad!

Lösningen heter oftast rutiner! Vi skriver också veckomatsedlar där vi listar sju middagsrätter. Sen köper vi hem så att allt finns hemma till de maträtterna. Vi bestämmer inte i förväg exakt vilken dag man ska äta vilken mat, utan man får välja utifrån hur mycket tid man har osv. Men det är skönt att veta att allt finns hemma till den mat som ska lagas. Vi lagar alltid mycket också när vi ändå håller på, det tar ju inte längre tid att laga köttfärssås på 800g köttfärs än på 400g!

För oss skulle det aldrig fungera med "varannan" vecka så som Cat36 skrev, eftersom min sambo jobbar skift. Men annars är det en bra idé! I veckorna prioriterar vi familjen och träningen, helgerna spenderar vi oftast på landet för att få maximal vila

Vi har det tufft på så sätt att båda jobbar inom skolans värld, och då är det fasta tider som gäller. Du kan liksom inte glida in någon gång vid 9-tiden, utan börjar du 8.00 så börjar du 8.00 liksom. Detta medför EXAKTA tider på morgonen hemma. Vi MÅSTE stiga upp en viss tid, äta frukost en viss tid och lämna hemmet en viss tid. Det var ok med vårt första barn, men nu har vi två, varpå snart 2-åriga dottern har ett sjujäkla humör och HATAR påklädning. Lovely! Särskilt som de har utelämning på hennes avdelning, så ytterkläderna SKA på!

Så ja, det är stressande, men man liksom bara måste klara det. Och eftersom vi är lärare så har vi alla lov = guldkant i tillvaron.