Lata tonåringar!!!

Sätt dig ned och berätta för dem hur DU har det en vanlig dag! Berätta för dem att DU blir trött och orkar inte så mycket.
Fråga dem sedan hur DE tycker att de kan hjälpa dig lite.

För att man ska få någon empati från någon i den åldern så måste man också VISA och BERÄTTA för dem hur det är. Men anklaga dem inte för att vara lata eller att det är fel på dem, även om du tycker det.

När ni har haft en samtal (inte diskussion) så kanske ni kan skriva ned på ett papper på vad de skulle kunna göra. Tex laga mat någon gång i veckan, boka sina egna tider osv.

Sen efter det ska du SLUTA med att curla dem också! Boka inga tider, städa inte deras badrum, och sluta att tvätta deras tvätt! Ge dem tex en tvättkorg, med tvättmedel och sköljmedel, i julklapp som de själva får fylla och tömma!

Nu är jag gravid med sambons och mitt första barn, är 18 och han 22. Kan säga, att när jag bodde hemma så lagade jag maten vissa dagar, hjälpte till med småsyskon, städade och hjälpte mamma när hon inte riktigt orkade med allt som skulle hinnas med. Nu har jag inte bott hemma på 1,5 år, då jag och sambon bor tillsammans i en tvåa. Jag hjälper fortfarande till och passar min lillasyster och gnäller inte, hjälper henne med läxorna när jag är hemma och hälsar på, har inget att gnälla för. Min lillebror är 15 och bor hemma. Han får städa sitt rum, bädda rent i sin säng, duka bordet och passa lillasyster, kasta in ved ibland osv.

Tycker att det låter som dina tonåringar tar det mesta för givet, att maten ska stå på bordet, kläder ska vara tvättade, det ska vara städat överallt. Låt dem fixa dessa saker under tre dagar, en helg kanske. Planera middagsmat ( inte det roligaste, svårt att komma på olika maträtter, tycker jag), passa småbarn och sköta allt annat. Är dags för dem att lära sig att hjälpa till. Hoppas det fixar sig

Jag är 19 år. När jag bodde hemma (flyttade för tre år sen) så lagade antingen jag eller mamma maten (pappa låg på traktamente), passade min då 2 åriga lillasyster medan mamma jobbade, min lillasyster som då var 15 år skötte 2-åriga lillasyster när jag var iväg på mina kvällskurser, och tvärtom. Mamma jobbade kvällar.
Oftast hjälptes vi åt att städa hela familjen, lillebror var då 12 år. Vi ungdomar städade hela övervåningen plus våra rum varje dag, och mamma städade nere, och jag brukade hjälpa till när jag var klar med övervåningen. Efter maten hjälptes vi alla åt med disken och undanplockning. Alla tvättade sina egna kläder, och om man då tvättade en maskin med sina egna svarta kläder så tog man ju självklart resten av de svarta kläder som låg i tvättkorgen. När tvättmaskinen var klar hängde den som slagit på tvättmaskinen tvätten.

Ja ungefär så såg det ut.

Vem äger datorn och vem betalar bredbandet?

Den som gör det kan också begränsa användandet. Om du städar ditt badrum och dukar av efter maten så får du sitta vid datorn i 3 timmar. Om dealen inte passar, så försvinner både dator och bredband.

Har de något annat roligt? Moped? Övningskörning?

Den som inte kan ta ansvar för att städa efter sig, eller hjälpa till med maten, kan säkerligen inte heller ta ansvar för sena kvällar eller mopedkörning.

Man kan inte bara få saker, man måste göra sig förtjänt av dem också.