Vi som väntar barn i december DEL 3

Jag gick över 18 dagar med min son och det var inte det roligaste, kändes som om vecka efter vecka gick men aldrig fick man sin bebis. Mötte en i föräldragruppen som skulle ha långt efter mig på väg hem från bb med liten medans jag bara skulle på första övenburenhetskontrollen, det kändes grymt orättvist :(
Fast denna gången kanske jag hellre skulle ta de 18 dagarna för att inte bebisen ska behöva komma mitt i jul och nyår...men sånt kank man ju tyvärr inte bestämma!

Carr0n BF 6/12 (3:e barnet)
nuffis BF 9/12 (2:a barnet)
mama30 BF 10/12 (2:a barnet)
Ysmania BF 12/12 (1:a barnet)
MaryMalou BF 14/12 (2:a barnet)
Yellow BF 14/12 (1:a barnet)
nina1977 bf 14/12 (3:e barnet)
Nettie1 bf 16/12 (1:a barnet)
Jessika bf 17/12 (1:a barnet)
Mållan 1 bf 20/12 (2 & 3:e barnet, twins)
mother of BF 21/12 (2:a barnet)
Lillaguldfisken BF 22/12 (2:a barnet)
Trillian80 bf 23/12 (1:a barnet)

Här är en till som fortfarande är tjock, så lägger in mig i listan ;o)

Tror inte längden på ett förhållande innan barn har nån betydelse. Jag träfffade min sambo april 06 och sonen är född mars 07 och nästa kommer ju nu i dec, sonen var inte planerad men som GuggiS säger vi visste att vi ville leva tillsammans och gör det fortfarande, hittar man rätt så gör man!

vad jag har fattat så är det inte så farlig om vattnet går innan barnet är fixerat för det är inte alla landsting som informerar om det överhuvudtaget. När jag väntade sonen i göteborg fick jag den informationen att lägga mig ner och ringa ambulans. Har nu efteråt hört från flera håll att det inte är nån fara och denna gången har min bm inte informerat mig om det och jag är nu i v.39 och bebisen är inte alls fixerad. Men som tidigare sagt så är det väl inte så vanligt att det händer.

Nu har jag också kommit till BF dagen och självklart ingen bebis i sikte, men med tanke på de 18 dagar jag gick över med sonen så är jag mer inställd på att vänta en vecka eller två till på denna.

ja jag förstår känslan precis, när vecka efter vecka går och ingen bebis så börjar man tror att det aldrig kommer komma någon heller. Men som lite tröst så kommer den och kanske när man minst anar det!

Hoppas på att jag inte går lika länge denna gången, men trots BF idag så känns det psykiskt som att det inte är dags än på ett tag. Känner mig inte alls redo för bebis och är nog inte riktigt färdig med att vara gravid än...men det är ju inte jag som bestämmer det utan bebisen.

Här är det en till bebis som fortfarande ligger kvar i magen och myser. BF +4 idag och inga känningar. Men jag antar att det troligen kan bli en 10:a då jag tydligen baka mina barn lite extra, sonen är ju född BF+18. Ska till Bm den 29:e om den inte kommit ut innan och sen blir det ju sjukhuset för överburenhetskontroll...

jag ska till bm imorgon då det är bf+7 så vi får väl se hur det går! Har börjat känna ett tryck neråt och en hel del sammandragningar men inget som känns som det är på G.

Sista besöket hos Bm idag och allt såg bra ut, något förhöjt blodtryck men ändå inom ramarna så det var ingen fara än. Ska ringa förlossningen den 6/1 för överburenhetskontroll om inget har hänt innan. Vill gärna ha ett januaribarn men hoppas på att den kommer innan den 6:e iaf...bara fortsätta att vänta och se!

haha jag hade en liknande upplevelse med lustgasen men jag bokstavligen svävade på moln och ctg pipet och radion som var på spelade i slow-motion. För det kom en jättevärk samtidigt som dom satt droppnål i handen och då blev det lite för mycket gas för att kunna klara av all smärta samtidigt.

Grattis till er alla som fått!
De flesta här i tråden har väl fått sina 09:or men det verkar ju som om det kan bli några 10:or också.

Själv sitter jag nu på bf+9 och det verkar som att det kommer att bli en 10:a här! Har inga känningar än så ska nog klara mig över tolvslaget och idag tar jag det så lugnt som jag bara kan.

Våran lilla Frida föddes den 2 januari BF+11 kl 01:58. Det var en stor tjej på 4580gr och 55cm, men hon kom med fart var inne på förlossningen ca 23.30 och knapp 2 och en halv timme senare med 6-7 krystningar var hon ute. Nu är vi hemma igen och mår båda två väldigt bra! Och storebror är väldigt snäll och stolt över sin bebis!