TV- problem, HJÄLP!!!!!

Jag måste säga att jag tycker att med tanke på den vändning som situationen tagit, att ni flyttat till ett mindre boende, så är ni faktiskt lite väl kategoriska. Nu vet jag inte hur gammalt ert gemensamma barn är, men det låter på dig som att det är under två år och då har ju han/hon egentligen inte lika stort behov som styvdottern till ett eget rum med allt vad det innebär av privatliv osv. Min dotter blir två i mars och hon har inget eget rum då vi bor i en öppen planlösning som är stor, men det är en tvåa och vi har inte möjlighet att flytta just nu. Ni å andra sidan var om jag förstått det rätt tvungna att flytta efter ändrade omständigheter i livet, men valde då att ta ifrån henne sitt rum som hon hade hos pappan och det var väl också en del i "avtalet" kring tvn? För tanken var väl inte att den skulle sitta uppe bredvid er egen tv i vardagsrummet? Det var väl för att hon skulle ha en egen tv på sitt rum? Nu har ni, visserligen inte helt frivilligt, varit tvungna att ta ifrån henne rummet och då ska hon inte få ha sin tv som hon önskat sig så mycket att hon gått med på ett "avtal" om att inte få så mycket presenter i framtiden och hållit fast vid det. Förstår att hon ser det som orättvist. Hon kan ju inte använda den som det var tänkt. Faktiskt inte alls med tanke på att ni inte ens satt upp den. Jag tycker faktiskt att ni får backa på det här, det har ju vuxit utom proportioner och ni är de vuxna i den här konflikten.

Fast i slutändan, även om ni sätter upp tvn i lillebrors rum så blir det nog bara värre. Ni måste visa flickan respekt. Hon är snart vuxen och skall behandlas därefter. Det är hennes tv och sätter ni upp den i lillebrors rum är det att se som att ni ger tvn till honom. Hon har föreslagit en lösning på problemet, nämligen att hon får ha tvn hemma hos sin mamma tills dess att ni kan ge henne ett rum där hon kan ha den. Hur hennes mamma skulle tjäna på detta kan jag inte förstå att ni ser och vad det har med saken att göra egentligen? Det handlar om att ge flickan lite utrymme att själv bestämma över sin egendom när ni ändrat förutsättningarna för användandet av tvn utan att bjuda något tillbaka.

Mitt förslag är följande:

1. Pappan skall be flickan om ursäkt för att han sårade hennes känslor. Hans sätt att säga att han aldrig skulle lägga 7000 kronor på henne tolkade hon uppenbarligen som nedvärderande och hon tog ju uppenbarligen mycket illa vid sig av detta. Därav skall han visa henne respekten att be om ursäkt för att han fick henne att må dåligt. Oavsett vad han menade så uttryckte han sig på ett sätt som fick henne att reagera väldigt starkt och säkerligen må dåligt och det är inte okej.

2. Föreslå för flickan hur ni kan ge henne en yta i er lägenhet som bara är hennes, tex en del av vardagsrummet  eller var hon nu sover. Ge henne något som är hennes hemma hos pappan som hon rår över själv då det också är hennes hem.

3. Flickan har uppenbarligen sårat pappan och skall även hon be om ursäkt för detta och för att hon valt att nonchalera honom under denna tid. Alltså, båda skall visa att de respekterar den andres känslor oavsett vad de tycker om dem.

4. Om ni inte kan presentera flickan med ett fungerande alternativ för hur tvn skall användas hos er och som hon känner sig trygg med så låt henne ha den hemma hos mamman tills dess att ni kan göra det. Om ni kommer till detta så låt henne skriva ett "kontrakt" om det. Det är vuxet och lär henne att ta ansvar för de beslut ni gemensamt kommer fram till. Samtidigt kan båda parter använda detta för att påminna sig själva om överenskommelsen.

Vet ju inte alls hur det ser ut hemma hos er, men en lösning kan som sagt vara att tex sätta upp en list i taket som ni kan hänga ett drapperi ifrån. Det kan hon dra för när hon vill vara för sig själv i sin hörna så att säga och så på sätt har hon sitt eget samtidigt som ni kan omvandla den delen till en del i ert vardagsrum när hon inte är där. För några hundra kan man även köpa ett par trådlösa hörlurar som ni kan koppla till hennes tv. Det hade jag och min sambo när vi fortfarande bodde i vår förra etta på 27 kvadrat för att inte störa varandra då vi jobbade skift. Superbra lösning för en billig penning.

Samma sak med ommålningen. Det är hennes rum, om hon vill att pappan skall vara med och måla rummet svart så skall han få vara det oavsett vad mamman säger. Det är hennes rum och det får även mamman respektera. Verkar som att båda föräldrarna drar in dottern i sin privata konflikt vilket är både orättvist och barnsligt.

Fast att det inte spelar någon roll är ju något man säger i tonåren. Tror nog hon skulle bli riktigt glad om det gick att ordna. Alla vill ju känna sig hemma och ha något eget, eller? Däremot får man ju anpassa det efter de förutsättningar man har och ni ska ju inte behöva flytta till något ni inte har råd med, utan lös problemet och prata med henne som en vuxen. Det kommer hon nog själv växa med.

Kan tänka mig det. Minns även att när mina föräldrar var skilda och jag var runt 12 (nu är hon ju lite äldre, men ändå) så tog jag alltid på mig allt av att de grälade och liksom skämdes över att jag ville träffa den andra parten osv. Det var skitjobbigt.

Lösningar med att dela av lägenhet och liknande har jag 1000 olika på efter alla planer jag och sambon försökt lägga upp för att hitta en lösning till vår lägenhet som alltså är stor, men bara en tvåa.

Listen hittar ni på Ikea, den heter Kvartal och finns i massor med olika delar från böjda till raka och som ni kan klippa till för att anpassa efter behov. Hon skulle ju kunna sova i en tältsäng de där en till två nätterna i veckan, så kan ni ställa undan den resten av veckan, eller bäddsoffa. Sedan ger ni henne en hylla eller ett skåp med dörrar som är hennes. Öppnar man dörrarna (alltså tex Billy med dörrar) kan ni ha tvn monterad och en massa av hennes prylar. Kolla bara att det är brandsäkert att göra så. Annars får kanske tvn sitta bredvid skåpet. Då har ni en diskret lösning där ni snabbt kan omvandla ett hörn till ett tonårsrum. Sätter ni dubbla draperier i Kvartal så kan ni ha en mer diskret utåt mot resten av rummet och så en som hon väljer inåt. Det är billigt och går enkelt att byta ut om man skulle tröttna. Lägger förresten till dig i min adressbok så kan du inboxa om du vill prata mer. Jag går och lägger mig snart. Hoppas verkligen att det löser sig för er alla. Man behöver sina föräldrar, men det är svårt att vara tonåring med alla känslor och hormoner som vevar i kroppen.

Verkar vara något fel med inboxen eller så är det en fördröjning för jag har inte fått något från dig. Skumt.

Håller med Duncan om att flickan måste få vara med och bestämma och att den akuta situationen mellan henne och pappan måste lösas först. Fast det betyder ju inte att man kan börja planera en sådan här sak för det är rätt mycket att mäta, se på olika lösningar osv.

Bäddfotölj låter smart och är nog inte sämre att sova på än en tältsäng. Det man bör titta på är att det är en bra madrass i den. Ikea har en jättebra kundtjänst när det gäller den typen av frågor. När jag ett tag fick för mig att kasta ut min säng när jag bodde i min lilla etta och istället skaffa bäddsoffa sa de till mig att INTE köpa bäddsoffan hos dem då deras soffor är avsedda främst som gästsängar och alltså inte som permanentsängar. Sedan får ni väl fråga flickan lite vad hon tycker och tänker om det hela fast en fotölj som går att bädda ut kan ju vara en bra grej för då har hon den att sitta i när hon tittar på tv och kan bädda ut när hon vill sova i. Köp till en pall (tex Ektorp) med förvaring som ni kan lägga sängkläderna i på dagarna så har ni det ur vägen.

När det gäller bokhyllan Billy så passa på att köpa barnsäkringshaspar så hon får ha sina grejer ifred för lillebror.