The Kittycats skrev 2009-12-08 09:21:51 följande:
Summer: Hur känner du dig idag, blir det sängläge idag med?Hoppas du kännr dig bättre sbart KramAng det jag skrev om KUB, så här tänker jag nu:Förut var jag helt tvärsäker på att jag skulle göra KUB, men nu vet jag inte...Jag är ju väldigt nojjig och orolig av mig som person. Skulle jag få ett resultat som 1/7000 skulle jag går runt och var helt övertygad om att vi skulle få just det inte friska barnet av de 7000.... Men jag skulle ju inte kunna ta bort det eftersom 6999 är friska, och skulle man välja att avsluta så skulle jag ju nojja för att jag säkert tagit bort ett friskt barn... Så fungerar jag och mitt tänk.Skulle man fått ett ja eller nej svar på KUB så hade jag gjort det, men som det är nu känns det som att oavsett svar så kommer jag att nojja ännu mer. Tror nästan att testet kommer att "stjälpa" mer i mitt fall, än att "hjälpa". Så som jag känner idag kommer jag nog inte att göra
det.Vi får nog också hoppas på det bästa, och gå på UL och se att det växer som det ska iaf.
Jag har nog aldrig känt mig såhär sjuk i hela mitt liv. Jag har gråtit hela morgonen av att ingen förstår mig och min situation, jag känner mig levande död och vet inte hur länge jag ska orka må såhär.
Allt började ju i fredags när jag var utarbetad efter en jobbig dag i skolan och höll på att svimma på vägen hem, var typ tvungen att sätta mig på trottoaren och ringa Johan som kom och mötte mig. Hela helgen har jag varit sängliggande förutom söndagkväll då vi var en sväng till IKEA och det gick hyffsat bra men igår blev jag ännu värre...magknip, dålig mage, feber, yrsel (rummet snurrar), illamående och kräkningar och helt slut i kroppen. Johan passar upp på mig hela tiden och hämtar vatten, fixar mat och allt vad jag vill ha medans jag ligger här som ett kolli. Jag fattar inte...vad har hänt?
Dessutom har jag panik över min kurs...jag missar mer och mer för varje dag och imorgon har jag obligatorisk praktik som jag inte lär kunna utföra....
Jag ser liksom inte ljuset i tunneln just nu...men jag har hört de flesta säger att det brukar bli bättre efter v. 16. Det innebär att jag måste härda ut som levande död i 2,5 veckor till. Jag hoppas att jag klarar det.
Gumman, ang KUB så är det en förmån. Jag är säkert lika nojjig som du men tyckte det var skönt att få ett resultat. Det normala värdet för mig var 1:600 men mitt resultat var 1:12000 vilket gör att jag faktiskt inte känner mig minsta orolig och jag är säker på att du skulle känna likadant. KUB var underbart att göra eftersom de gör ett UL på din mage och du får under en längre tid se din bebis röra på sig, nästan som en liten film. Dessutom sa vår bm att man kunde se en tydlig och stor näsa på bebisen och att bebisar med DS har en väldigt väldigt liten eller ingen näsa alls vilket också kändes bra.
Om du har chansen att göra KUB så skulle jag absolut råda dig att göra det, det var den bästa upplevelsen av min graviditet hittills. Det är faktiskt just den stunden som får mig att kämpa vidare i detta tillstånd.
Kram