Vad har ni för råd? Hemma med lillebror- ska storasyster 3 år leka på dagis för att träffa andra barn i hennes ålder!??

Sök en plats utifall att.Då har ni ändå tid på er att fundera hur ni vill göra.Du kan ju ha henne på fsk bara 2-3 dar i veckan isf.Det är ju så olika hur barn är så det är svårt att säga men en stund ett par dar i veckan kanske hon skulle tycka var kul.Hittar ni på en massa så får hon ju leka med andra barn ändå.Kyrkans barntimmar kanske finns där ni bor?Där hittar dom på en massa kul och här är det iaf inte ett dugg "kyrkligt" utan bara pyssel,lek och fika.

Har tyvärr inga direkt råd. Men jag sitter i samma båt själv... Har en kille hemma om blir tre i mars. En dotter på fyra månader.
Vi har hittills gått på Öppna förskolan två dgr i veckan. Där vi bor nu är ganska många mammalediga och de har sina barn hemma.
Så vi brukar träffas i lekparker och så.
Men nu ska vi flytta och då kan ju dagis vara ett bra sätt för sonen att få kompisar... Men ändå vill jag ha honom hemma...
Svårt!

jo, vi har sökt plats på en förskola som är inom svenska kyrkans regi. lång kö o de har ju eget kö system då det är privat, o vi vet att hon kommer att få börja efter sommaren.. iom kö systemet så kommer hon ju på sista plats igen om vi tackar nej. o kommer hon gå på dagis vill vi ha henne där då det ger ett mkt positivt intryck. o hon känner igen nga förskolärare då det är dem som håller i Öf- timmarna.
här är det inte heller så kyrkligt.

vi har tänkt att isf ha henne 2 dgr i v. helt beroende på vad hon tycker själv om att va där.

Att få barn är en enda stor egotripp.....så oroa dig inte för det ! Det är underbart att ha barnen hemma och de får också en fantastiskt nära relation under de här korta åren i början. Tids nog kommer de skiljas från er vuxna och sitt syskon ändå.....men du behöver inte skynda på det i onödan. Även en treåring har det finfint hemma (vår tex ) och vi skulle aldrig ha velat vara hemma med bara det yngre barnet. Visst får man göra avkall på sin bekvämlighet lite, men det är faktiskt inte hela världen. Det är en kort och underbar tid som aldrig kommer tillbaka!

Om du tycker att det äldre barnet behöver lite "egen tid" så föreslår jag någon slags halvdagsverksamhet någon eller några dagar i veckan. Kanske finns det "kyrkis" där ni bor? Annars funkar ju ofta öppna förskolan eller en barnsångsgrupp bra - till dessa kan ni gå med båda barnen.

Jag tycker att du kan hoppa över dagis. Satsa på att bygga upp en hemmatillvaro istället. Köp hem pussel, papper, kritor, målarfärg, barnvänliga saxar och annat till en pyssellåda. Se till att ha trolldeg hemma och gör hemmet barnvänligt så att hon kan bygga kojor och leka fritt. Ni kommer ändå iväg på en del aktiviteter och det räcker i hennes ålder :) Tiden går så fort och det är så mysigt att ha dem hemma.

Det vet du nog bäst själv. Verkar din dotter trivas hemma med er? Om hon gör det kan hon väl vara kvar? Min dotter klättrar på väggarna om hon inte får träffa andra barn, så jag hade nog haft henne på dagis i din siutation, men så länge det fungerar är väl allt bra!

Jag tycker du ska följa ditt hjärta. Ha henne hemma. Självklart är det vikigt att träffa andra barn då och då men det kan du säkert lösa själv. Inte ska man behöva lägga ut massa pengar på barnomsorg när man ändå är hemma.
Jag tog hem min dotter när hon blev två för att nästa skulle komma. Nu är hon 2 ½ och har en lillebror på två månader. De ska vara hemma över ett år tillsammans. Men vi bor i ett samhälle och har lite kontakter med andra barn.

Du kan ju alltid söka en plats och fundera under tiden

Känns det fel att lämna dottern på dagis tycker jag inte att du ska göra det. Min son blir tre i feb och han är fortfarande hemma med mig och dottern och kommer vara det tills i höst. Vi har iofs ett dagis i närheten och vi brukar ibland gå dit då de är ute så att sonen får leka en stund med barnen där (jag har förstås frågat lärarna först att det är ok). På öf är vi sällan då det mest är barn som är yngre än 1 år där och det har ju inte sonen särskilt stort utbyte av.

Vi bor också på landet, för mig var det sjävklart att ha min dotter på dagis när systern kom. Till skillnad från många av hennes kompisar kan hon inte bara gå ut och leka hur som helst, vilket ställer stora krav på föräldern. Jag är ingen bra lekmamma och anser att andra gör det bättre. Hon fick vara 15 timmar i veckan, alldeles lagom. Hon fick det goda av båda världar och trivdes mycket bra. Samtidigt kunde jag ge lillasyster välfötjänt egentid med mig också, lugn amning och anknytning.
Det är enligt min mening inte bara relationen med föräldrarna som är viktig utan även den med andra barn. Nu är min dotter fyra år och jag tror inte det skulle vara helt lätt för henne att "komma in i gänget" nu. Idag är de en grupp som gått tillsammans och de har utvecklat relationer med varandra. Vår förskola är super på aktiviteter, utveckling, genusarbete, temarbeten. Flickan älskar stället. LIllasyster också. I juni får de ett syskon, de kommer få fortsätta på dagis och när de väl kommer hem är jag pigg och redo att ge dem av min tid.

Följ ditt hjärta!
Jag har varit hemma nästan hela tiden med mina barn, det var en termin då vi hade dem halvtid hos dagmamma för att jag jobbade. Mina barn är nu 5½ år, snart 4 år och snart 2 år.

Det har känts rätt för mig. Jag går på Öppen Förskola två gånger i veckan, vi träffar någon annan mamma med barn ibland också.

Min äldsta dotter går kyrkans barntimmar tre gånger i veckan, för att jag känner att det är bra för henne att få komma ifrån mig och vänja sig lite med förskoletypen... Men där är det en liten grupp på 12 barn, två ledare och alla har barn som är hemma med dem. Det känns bra för mig.

Mellansonen går kyrkans barntimmar en gång i veckan på 1½ timme, då sitter jag och minstingen och fikar med de andra mammorna under tiden.

Om du inte tycker att öppen förskola räcker för ditt barn så kan du ju alltid kolla vad det finns för fler möjligheter för barn i din kommun, vad har kyrkorna för verksamheter, finns det barngymnastik eller teater eller annat som barnet kan få gå i för att dels lära sig vara i grupp och dels för att få röra på sig, komma iväg lite ifrån mamma kanske?

Men framför allt ska du göra som känns bäst för dig, för annars känner barnet av din oro.