Hur gör ni med julklappar till bonusbarnet ?

*blodsband*

och på vilket sätt gör det här det lättare för barnen som anser sig orättvist behandlade då bonus får så mycket mer?

ett ex, våra särkullbarn vill bägge ha var sitt nintendo ds i julklapp+ en ny snowboard, det vill även ett av våra gemensamma.

då detta är dyra saker så innebär det oftast att man bara köper det ena.
men om pappan och jag köper en av sakerna, och mamman till bonus den andra, ja då får ju bonus bägge dessa saker, medans vårat gemensamma får EN, och även mitt särkullbarn ska ju då få två saker också, då jag+bonuspappan skall betala den ena, och hans bio pappa den andra med hjälp av underhållet.

tror du verkligen att det hjälper att säga till vårat gemensamma barn att "ja men du bor ju både med mamma och pappa, du har ju sån tur, så DÄRFÖR får du ingen snowboard som dom andra"

¨
Men syskonbarn och småsyskon hör sällan till "vardagsfamiljen" på samma vis som bonusen gör (även om de bor bara vv).

Bara för att ett barn for mer/fler julklappar behöver inte det betyda att det blir orättvist. Och som du skrev själv.
"barn MÅSTE lära sig att man kan inte få allt, och man kan inte vara med på allt, och faktiskt stå tillbaka vissa ggr, oavsett om det är bonus eller bio!"

Nu har jag dålig insikt i den normala bonusfamiljen. Men visst får bonusen ofta fler julklappar i slutändan då han även får ifrån släktingarna på sin mammas sida. Men varför haka upp sig på mängden julklappar eller summan pengar?

Är det en så hemsk stor skillnad på mängden så kan väl bonusbarnet få öppna de som liksom "överstoger" grundbeloppet ur åsyn av de andra barnen. Barn är inte dumma och kan säkert förstå om man bara förklarar för dem att deras yngre (halv)syskon är för små för att förstå varför han/hon har lite fler julklappar än dem.

För att vända på det. Varför skulle jag_inte_ ge julklappar till min bonus?
Köper jag julklappar enbart till mina biologiska barn så är det ju jag som är orättvis och favoriserar mina egna barn. Vill jag ha en hållbar familjesituation måste jag, från mitt håll, behandla barnen lika och ge lika mycket åt varje håll för att visa att alla barnen är lika värda.

Inte undra på att bonusbarn ofta "beteer" sig och inte gillar sina bonusmammor om de alltid får mindre (av individerna) bara för att de faktiskt har en annan ruiktig mamma de får saker av.

Barn bryr sig inte i grunden om att få många julklappar, men givetvis vill de få av alla som liksom hör till familjen.

Det är ju bara att förklara läget sanningsenligt.

Ni har gett var barn lika mycket = ni har varit rättvisa.
Anledningen till att bonusen fått båda samtidigt är att han/hon har en annan förälder som kunde köpa det andra.

För att ännu en gång referera till något du själv skrivit.
"barn MÅSTE lära sig att man kan inte få allt, och man kan inte vara med på allt, och faktiskt stå tillbaka vissa ggr, oavsett om det är bonus eller bio!"

så vi ska sätta våra bägge särkullbarn i var sitt rum där dom kan öppna sina paket i smyg framför dom andra så att inte dom ser att dom har fått mer?

och som du skrev "kan säkert förstå om man bara förklarar för dem att deras halsvsyskon är för små för att förstå"
- Men vad gör man när halvsyskonen blir äldre och dom inte alls är för små för att förstå?
kan inte du berätta för mig vad du skulle säga till ditt barn som kanske är 10 år, när han/hon frågar- varför får pelle lika mycket som jag när han får utav sin mamma med, varför köper både du,pappa och hans mamma julklappar när jag bara får från dig och pappa? jag vill ju också ha lika mycket som pelle!

vad skulle du säga då?

sen beror det mycket på hur barnen beter sig-vissa barn ÄLSKAR att riktigt gnugga in i ansiktet på sina halvsyskon om allt som dom fått göra och allt som dom har fått som inte halsvsyskonen har fått!

jag anser att det är mest rättvist om man gör som vi gör, pappan lägger sin del, och mammorna lägger sin del, då blir det iaf någolunda rättvist från föräldrarnas sida sett. sen att bonusbarnet får mer julklappar från mammans sida av släkten än vad mina biologiska gör, ja det är ju inget vi kan göra något åt! och det har barnen mycket lättare för att acceptera då dom julklapparna han får utav dom släktingarna är några som mina barn inte har något släktskap med.

men att ge ett barn så mycket mer än alla andra barn godkänner jag inte, precis som jag inte godkänner att mitt särkullbarn får dubbelt så mycket som mina andra bio barn!
jag skulle ALDRIG köpa till mitt särkullbarn julklappar för 4000kr som är från mig och hans pappa, och låta han sitta och öppna dessa framför dom andra barnen som bara får för 2000kr. och att låta han gömma sig med julklapparna skulle heller inte funka då barnen snabbt ser om det tillkommit något nytt i hemmet!
och jag skulle tänka precis likadant om mitt särkullbarn firade varannan jul hos sin pappa, då skulle även han få för en mindre summa här hemma jämfört med sina halvsyskon!

så du anser att det är rättvist då att bägge våra särkullbarn får var sitt nintendo + en snowboard, och vårat gemensamma får enbart ett nintendo och måste vänta tills nästa jul innan han kan få en snowboard (och den julen då han får en snowboard så får hans halvsyskon ett nintendo wii och dyra märkeskläder)

hur tror du att våra gemensamma barn känner sig? du kan försöka förklara allt du vill, men det dom kommer känna är att dom inte är lika mycket värda som sina halvsyskon.
och för mig som mamma är det fullständigt oacceptabelt!

hade bonusens mamma varit fattig och kanske inte haft råd att köpa mer än en billig julklapp till bonusen, då hade jag GIVETVIS villigt gått in och betalat så att bonusen hamnar på samma nivå som sina halvsyskon, ingen tvekan om saken där inte!
men så länge som hans mamma har råd att köpa för minst hälften av våra gemensamma barns kostnader så finns det inget själ att gå in och betala mer från min sida!

kan inte du berätta för mig vad du skulle säga till ditt barn som kanske är 10 år, när han/hon frågar- varför får pelle lika mycket som jag när han får utav sin mamma med, varför köper både du,pappa och hans mamma julklappar när jag bara får från dig och pappa? jag vill ju också ha lika mycket som pelle!

vad skulle du säga då?

Jag skulle hålla mig till sanningen och även påpeka att livet tyvärr inte alltid är rättvist och att det är något man måste lära sig att acceptera.
Jag skulle ta upp saker jag tyckte var orättvisa och på det viset visa att det aldrig är helt rättvist för någon.
Sen brukar det ju faktiskt jämna ut sig.

Bonusen fick samma år han skulle bli storerbor en fyrhjuling och det var inga problem alls att han fick den lite som en julklapp i förväg och alltså fick lite mindre den julen. Kostnaderna hade ju skjutit iväg ändå med bilbarnstol, barnvagn o.dyl.
Han var bara 6 år då men han förstod precis hur det låg till bara vi satte oss ner och förklarade och jämförde.

Första gångerna det blev att det handlades saker till bara sonen och bonusen blev lite sur så förklarade vi även där sanningsenligt.
- Bonusen har jättemycket saker, den nya bebisen har nästan ingenting.
- Nästa gång handlar vi bara åt bonusen så får syskonet bli utan.
- Det är något vi/syskonet behöver och när det är något bonusen behöver handlas det ju åt honom.

Även om det kan uppfattas orättvist "på plats" så är det rättvisa från alla håll som räknas i slutändan.

Rättvist är det väl inte, men det är det väldigt sällan ändå och vi ger barnen saker även om det inte är julafton så jag ser inte att det skulle hindra er ifrån att köpa snowboard åt ert gemensamma efteråt när ni fått ihop pengar till det om et är något de verkligen velat ha.
Vi hade troligen löst problemet genom att köpa 1 gemensam spelkonsol och sen lagt pengarna på varsitt snowboardset till barnen (vi har brukat prata ihop oss med bonusens mamma och det händer vi går ihop och handlar gemensamma presenter).

På det viset så har ju alla varit med och sett tuill att barnen fått något de velat ha.

Sen är detta en värderingsfråga.
I vår familj är det inte viktigt att ha många och dyra saker.
Bonusen är fyller 10 i januari och han är av sorten som utan problem skulle skippa julklapparna om det var så att ekonomin blev så pass ansträngd att det helt enkelt inte fanns pengar till allt.

Men för att vända på det lite. Du skriver att det är fullständigt oacceptabelt att ditt biologiska barn ska behöva känna sig mindre värt än sitt bonussyskon.
Är det accepterbart att bonusen känner sig mindre värd?

Jag har full förståelse för att det kan kännas orättvist att se ett syskon få mer och alla system är ju bra sålänge de inte slåt fel.

Men om nu ett bonusbarn kan förstå att det får fler julklappar hos sin mamma, varför skulle ett biobarn inte kunna förstå att bonusen har ännu en förälder som köper julklappar till sig?

Att man ingår i större försvarställning inför sina barn och deras möjliga besvikelse förstår jag. Men att vara så blind inför den besvikelse det i sin tur kan ge andra berörda barn förstår jag inte.

Det är inte lätt att fpå en bra balans på detta och vissa barn förstår bättre än andra så man får väl göra så gott man kan utifrån det man har och lever i.

Det enda jag inte kan förstå i denna diskussion är "varför ska jag behöva köpa julklappar till ett barn jag inte är biologisk mamma till även om det tillhör familjen?"

Jag är uppvuxen med att man ger en julklapp per person/par.