Anonym (älskar djur.) skrev 2009-12-15 12:42:03 följande:
Det kan väl inte vara så att hon har varit med om något liknande när hon var liten? Att hon kanske bodde på en gård eller något, då är det inte helt ovanligt att man tar död på kattungar om de blir för många tex, eller nackar en höna eller slakter en julegris (USCH!), kanske hennes far var jägare, och hon så djuren han hade skjutit? Vissa människor, som "håller på" så, tex. vissa bönder och jägare, har en annan inställning till små/ stora djurs liv. De värdesätter inte ett liv som ett liv, utan är man en övertalig kattunge, eller en julegris, ja, då har de rätt att döda...... Inte helt ovanligt beteende, tyvärr. Stackars barn!
Det som du beskriver här är väl ganska naturligt och mycket bättre än de djurfabriker och den slakt som förekommer idag. Man nackade hönan hemma på gården och man slaktade julgrisen. Man skötte grisen noga och kärleksfullt, hur gör man nu när grisbonden har flera hundra svin. Hönorna gick ute och pickade och satt inte instängd i en låda hela livet. Man hade inte så många djur och det blev viktigt att de hade det bra. Ungefär som med griseknoen i Lönneberga.
Det var tvärs om så att man verkligen värdesatte djuren. När hunden blev gammal och alldeles för sjuk fick den följa med ut i skogen och blev skjuten av ägaren som sörjde men tänkte på hundens bästa. Det fanns ingen tradition på att åka till veterinären och avliva djuren. I stället hade man nog ansett det mycket stressande för ett djur att bli instängd i en låda och medtagen till en veterinär för att dö bland främmande människor.
Mormor berättade att man slaktade djuren hemma på gården och åt köttet. Saltade in och rökte. Vad skulle de annars ha levat av? Det fanns inte butiker med massa mat och inga grönsaker heller annat än de rotfrukter som odlades på gården.