Inlägg från: Koffie |Visa alla inlägg
  • Koffie

    amma v/s jämställd

    Det finns ju så många sätt att ge "jämställdheten" ett innehåll - men jag var faktiskt övertygad om jag läst sammanfattningar av artiklar om just amning och jämställdhet, där slutsatsen var att det faktiskt funkar bäst med amningen i jämställda hem.

    Jag och min man är jämställda och jag är långtidsammare och det hade jag aldrig blivit om vi inte varit just jämställda!
    Om han inte känt för att hjälpa till med praktiska ting, bara för att han inte kunde hitta andra sätt än matningen att vara delaktig i med bebisen, då hade amningen inte funkat. Det hade inte funkat med amning bortom föräldraledigheten om han inte också varit intresserad och inläst på amning, och stått bakom mig. Javisst betyder amningen att det är jag som matar, även mitt i natten. Men nattamningsperioden är förhållandevis kort. Och det finns ju indikationer på att kvinnans hormoner gör att sömnen störs förhållandevis litet när det är för ett amningsmoment.
    Men även om man störs rätt litet, så blir man trött till slut. Det behöver man inte lösa med att mannen matar med flaska, om man inte vill. Hos oss gör vi så att jag får sovmorgon på helgerna, och möjlighet att sova ikapp litet.


    Så, JoMaMo, du lär vara färdig med din undersökning för längesedan - men jag tror att jämställda par faktiskt har STÖRRE chans att lyckas med amning än de med stora könsrollsskillnader!


     


     


     

  • Koffie
    Pudding skrev 2012-08-22 22:50:24 följande:
    Men nu vänder du ju på påståendet tycker jag. Kanske är det lättare att lyckas med amningen, om amningen har hög prioritet, om man får full uppbackning med resten, men det går väl inte att säga att det är lättare att vara jämställd om man ammar? 

    Det finns ju en teori om att det är våra reproduktiva olikheter som ligger till grund för ojämställdheten mellan män och kvinnor. Om det stämmer eller inte vill jag helst låta vara osagt, men jag tycker inte att det låter långsökt.

    Min personliga åsikt är att amningen gör åtminstone föräldraskapet ojämställt per automatik. Mamman blir ju den som ständigt tröstar med sina bröst, ständigt ger barnet näring och nästan hela tiden måste vara bunden till barnet, åtminstone den första tiden. Jag tror att det är väldigt lätt att mamman därför tar en större del av resten av omsorgen om barnet också - har jag ändå ammat kan jag lika gärna byta blöjan också. Inte sagt att det alltid är så, men säkert ganska ofta.  

    Hur som helst rör det sig om en ganska kort tid i livet, även för den som långtidsammar. Idag behöver det inte få särskilt långvariga konsekvenser för jämställdheten i varje individuellt fall.  
    Fast det mynnar ut i att diskutera vad definitionen på jämställdhet skulle vara.
    Och om man resonerar som somliga gör att amning ger snedvridning i jämställdhet, och därför är flaska bättre, för att då får båda föräldrar mata och lära sig andra sätt att trösta osv tycker jag är ett feltänk.
    Jag tror ändå att föräldrarna utvecklar sina egna tricks och rutiner för att kunna trösta eller natt barn.

    Javisst är det säkert lätt hänt att mamman tar större delen av omsorgen, om föräldrarna inte är jämställda och pappan (eller den ickebiologiska andra mamman i lesbiska par) inte tycker det är så viktigt att få knyta an till sitt barn och kanske inte kommer på tanken att han kan vara med i den tidiga omsorgen av barnet. Men jag tror att pappan mycket väl kan ta blöjbyte och bad och nattning, även om barnet blir ammat. Jag ser ingen motsättning alls i det, tvärtom.

    Jag tror just att en mer delad fördelning minskar det där trycket på "egentid" hos mamman. (Hos ojämställda fäder hör man inte dem längta efter egentid på samma sätt, eftersom de faktiskt tar sig mer egentid.

    Men nejdå, det behöver inte få långvariga konsekvenser för jämställdheten om man av någon anledning inte alltid delar allt millimeterrättvist. Jag anser inte själv att det är i millimeterrättvisan som jämställdheten sitter.
Svar på tråden amma v/s jämställd