Såg ett inslag där flera dominanta kvinnor hävdade att de inte fick sin relation att fungera. De fick rådet att underkasta sig sina män och vips så var kvinnorna jättelyckliga och hade ett underbart äktenskap.
Är verkligen underkastelse av ena parten nyckeln till ett lyckat äktenskap?
Reflektioner?
(Skakar av ilska). Lever hellre singel, än att ens närma mig ett sådant resonemang, men visst skall man ta' hänsyn till VARANDRA!
Jag anser att man både ska ge o ta, alltså ska man "underkasta" sig sin partner då o då, men man ska även få underkastelse tillbaka... 
Båda får göra uppoffringar helt enkelt och ja, då tror jag man får ett lyckligt liv ihop =) Men nej, inte om bara ena partnern ska ge med sig hela tiden.
Lärde mig i en tråd här att den som underkastar sig är den som har kontrollen........påstådda logiken i det har fortfarande inte gått fram hos mig.
Kompromiss är min devis
Jag tycker att det verkar fruktansvärt och skulle verkligen inte vilja leva så.
hahaha om jag skulle underkasta mig min man skulle det inte hända ett skit här hemma, eller någonstans alls *s* Om han fick bestämma alltså 
Jag tycker också att det var helt uppåt väggarna.. de här kvinnorna blev tillsagda att under 2 veckors tid lyda mannen när det gäller allt.. Vill ha ha sex skulle de sära på benen och ville de inte ha maten som lagades skulle de laga ny mat som passade mannen osv.. Ingen av kvinnorna mådde bra under denna tid. Men efter 2 veckor säger dom att det är värt det..
Personen i fråga som utförde "Experimentet" menade på att män mår bara bra i ett förhållande när de känner att de har makt och är den dominerande parten..
Jag tycker inte att det är galet bara för att jag aldrig någonsin skulle kunna tänka mig att leva så. Om det fungerar för någon så är det väl jättebra. Att underkasta sig betyder inte att man måste ta order eller lyda på något vis. Jag har vänner som lever så. Hon tycker att det är skönt att slippa handskas med alla viktiga beslut.
hahaha! det går ju lika bra tvärtom i så fall. det finns ingen anledning att ha en relation överhuvudtaget om den inte är baserad på jämställdhet; vad ska då den underkastande parten få ut av det?
Nej ingen ska behöva underkasta sig någon i ett förhållande.
Ett bra förhållande bygger på respekt, kärlek och jämlikhet.
Det handlar om att förhandla och att kompromissa och att hitta en jämvikt som fungerar.
Jag läste på ett amerikanskt forum ala Familjeliv om domestic discipline.
Där mannen var "the head of household" vilket innebar att han gav kvinnan stryk och/eller bestraffade henne på det sätt som han fann passande om det var så att hon gjort något som var fel i hans ögon...
En kvinna berättade glatt? om hur hennes man brukar slita ut alla kläder ur garderober som hon nyss vikt in eller om hon varit riktigt stygg så fick hon stryk...
Och hon tyckte att det var helt OK eftersom han ju enligt deras kyrka visste bäst...
Sådana här företeelser får mig att må väldigt illa.