4 barn!!!!
Finns det nå fler här inne som e ensamma med fler barn??
Känner mig otroligt ensam :(
-
-
Svar på tråden 4 barn!!!!
-
oj vad lika våra liv verkar vara.. jag har upplevt precis samma sak som du.. fast det är 4 år sedan nu... läskigt.missmaddis skrev 2010-02-08 09:23:44 följande:Hej systrar!Min historia lyder kort:Jag var ensam med mina två söner (födda 05 & 03) från 2006 till 2009. Då träffade jag en man som jag blev förälskad i och allt gick väldigt fort. Vi gifte oss i september 09 och jag plussade nästan direkt. Det var HANS initiativ att skaffa barn tillsammans och han sa sig vilja ha familjelivet. Det varade inte länge. Vi hade det inte bra och i mitten av december kom jag hem från jobb och hittade en lapp på köksbordet och hans väskor var packade och han hade lämnat mig och barnen.3 dagar senare gick han ut officiellt på facebook att han har en ny flickvän.Han kapade kontakt med mig och vill inte ha med mig att göra, ej heller barnet i min mage som han var lycklig över i någon månad. Vände på en femöring.2 veckor senare friade han och förlovade sig med nya tjejen, som då hade nyss fått reda på att han är gift och ska bli pappa. Nu är jag i vecka 23+0. Ensam med två, snart 3. Jag har kommit över hans svek och insett att den största förloraren här är HAN.I min mage växer en liten flicka som dessvärre kommer få klara sig utan sin far, men kommer ha det bra ändå.Och jag ångrar inte bebisen i magen. -
Kan också känna igen mig i missmaddis berättelse.Det är hårt ett sådant budskap på en lapp.Det blir så många frågetecken.
-
Ja många frågetecken men mest besviken att han visade sig vara ett sådant RÖVHÅL.
Men jag klarar detta. Inga bekymmer. Det är en välsignelse att få lov att bli gravid och föda ett barn och det ångrar jag inte en sekund! -
Vilken KVINNA du är. Blir så rörd av att läsa hur fruktansvärt STARK du är!!!missmaddis skrev 2010-03-17 15:54:41 följande:Ja många frågetecken men mest besviken att han visade sig vara ett sådant RÖVHÅL.Men jag klarar detta. Inga bekymmer. Det är en välsignelse att få lov att bli gravid och föda ett barn och det ångrar jag inte en sekund!
Trist att din kommande dotter har en sån röv till far! -
Va starka ni är! Jag väntar mitt andra barn...är i v36 o har vart ensam hela denna grav...ja över ett år nu faktist. Vissa dagar är jag jätte stark men andra känner jag mig riktigt svag o ensam...trots att jag inte önskar det för nån annan så e det skönt att veta att andra finns. Om ni klarar det så kan jag oxå klara det! Ni ger mig hopp! Tack!
-
Tack själv!Ms Trooper skrev 2010-04-10 21:15:03 följande:Va starka ni är! Jag väntar mitt andra barn...är i v36 o har vart ensam hela denna grav...ja över ett år nu faktist. Vissa dagar är jag jätte stark men andra känner jag mig riktigt svag o ensam...trots att jag inte önskar det för nån annan så e det skönt att veta att andra finns. Om ni klarar det så kan jag oxå klara det! Ni ger mig hopp! Tack!
Du hjälpte mig idag när jag har en "jag är ensammast i hela världen dag"..;) -
Hejsan, jag är gärna med i er "grupp". Väntar mitt tredje barn och är ensamstående. Har barnen heltid och även det jag väntar kommer vara hos mig heltid.
Ibland känns det som jag inte har någon vuxen att vända mig till och prata med..
Vilka städer bor ni i?? -
Välkommen hit!Mach skrev 2010-04-11 19:51:53 följande:Hejsan, jag är gärna med i er "grupp". Väntar mitt tredje barn och är ensamstående. Har barnen heltid och även det jag väntar kommer vara hos mig heltid.Ibland känns det som jag inte har någon vuxen att vända mig till och prata med..Vilka städer bor ni i??
Jag bor i Visby och är iv.29 med mitt fjärde barn.
Vart bor du? -
Jag går nu igenom en skilsmässa. Väntar nummer 4 när som.
Pappan till barnet ville inte behålla och pga det (och många andra saker) så skiljer vi oss. Jag valde att behålla med vetskapen om att det förmodligen skulle gå så här och jag ångrar det inte.
Jag tycker det är sorgligt att alla år jag lagt ner på det här gått åt h-e, men det är inte min förlust. Önskar att det var annorlunda, men nu är det så här och jag har gett mig den på att klara det bra.
Jag har en plan för dom närmaste åren, sen får vi se hur det utvecklar sig.
Pappan, ja, ex-maken då (samma far till alla barn), kommer successivt få barnen in i vv-boende på 50 %, men dom närmaste åren kommer dom alla bo med mig till största delen. Förhoppningsvis så får vi det att fungera såpass att dom kan träffas så mycket som möjligt ändå. Ffa pyret för att kunna skapa god anknytning. Han är en engagerad far till dom andra barnen och vill vara det till det här också. -
Jag går in i vecka 29 imorgon:)elitepearl skrev 2010-04-11 19:54:28 följande:Välkommen hit!Jag bor i Visby och är iv.29 med mitt fjärde barn.Vart bor du?
Jag bor i Linköping..
Mina andra barn är 8 1/2 och 2 1/2. Den yngsta dottern är just nu inne i en period då hon emellanåt är till salu;) Och då undrar jag vad jag gett mig in på, men sen vet jag att jag kommer fixa detta. -
Hahahah!
Jag har tre barn sen tidigare, en tonåring (och ja, han är defintivt till salu, ganska ofta faktiskt..<3 ) sen en dotter på 10 och hon är hur lätt som helst att ha å göra med och en son på 7 år.
Klart att du kommer att fixa det här, det kommer att gå galant. Jag tror att tricket är att lära sig att be om hjälp och att våga ta emot den. Och att släppa på lite andra krav, iaf till att börja med.
-
Tyckte det var tufft att vara ensam mot slutet av graviditeten, kände mig extra övergiven då. Men sen när barnen(tvillingar) kom fick jag så mycket att göra så då hade jag inte tid att tänka på att jag var ensam utan man.Har varit singel sen dess, har inte försökt hitta någon ny partner. Vågar inte riktigt.
-
Så tänker lite jag oxå...att bara hon kommer så kommer jag inte ha tid...men samtidigt...när tiden sen kommer o man känner saknad av nån...hur beteer man sig då åt med två små? hur fasiken ska man ens kunna träffa nån? Inte vet jag men tiden lär utvisa. Man får väl hoppas att man blir ihop parad med nån smart sen för även om jag e stark ensam så vill man juh inte va det livet ut...jana69 skrev 2010-04-15 14:43:00 följande:Tyckte det var tufft att vara ensam mot slutet av graviditeten, kände mig extra övergiven då. Men sen när barnen(tvillingar) kom fick jag så mycket att göra så då hade jag inte tid att tänka på att jag var ensam utan man.Har varit singel sen dess, har inte försökt hitta någon ny partner. Vågar inte riktigt.