3 åring som inte kan leka själv 1 sek

Låter som en helt normalt 3 åring.

Vi har en son på 4,5 år som också vill att vi leker med honom hela tiden..MEN det går inte..dels har man inte tid, inte ork eller lust osv.
Barn måste lära sig att leka själv, kunna varva ner osv. Tempot överallt tex dagis är ju fullt upp så hemma så måste man nog kunna skruva ner tempot lite.
Att ha lite tråkigt som barn är inte farligt utan nyttigt =)

Hej!
Vet PRECIS hur det är. Vår snart 4-åring har varit exakt likadan och beter sig fortfarande så, nästan jämt. Nu händer det att hon kan leka lite själv, men inga långa stunder. Hon är också ensambarn. Och jag förstår henne, dvs - det ÄR ju roligare att leka med nån annan än själv.

Ibland sitter vår 4-åring vid datorn och då kan jag passa på att stryka. Ser ju vad hon gör på datorn och får ibland hjälpa till med spelen.
Ibland leker hon med djur och figurer själv, men inte ofta.

Har inga direkta tips att komma med, än att det blir lite lite bättre ju större de blir.

Kram

Jag tror "felet" ligger i att ni går henne till mötes hela tiden och turas om att leka med henne. Så var min bonusson också till en början men vi sa till att "Nu måste du faktiskt hitta på nåt själv. Du har hela rummet fullt av leksaker, välj nåt och lek med. Du får gärna sitta med mig ute i köket medan jag lagar mat men jag hinner inte leka med dig just nu." I början visste han inte vad han skulle ta sig till men nu är det mycket bättre och vi alla här hemma mår mycket bättre av att han några stunder då och då kan leka självständigt.

Tack för alla bra svar!!

Jag tror att det är svårt att få barn som är så sociala att vilja vara själva. Har själv ett barn av den sorten och han var över 4 år innan han började leka kortare stunder själv. När han fick syskon tog det ca 7 månader och sedan började lekstunderna på egen hand komma så smått, men det är inte så att han själv väljer att leka själv, det är han alldeles för social för

Man hör ofta av föräldrar till barn som inte är så sällskapssjuka att det är för att man är med dem hela tiden o.s.v, men det är man ju inte. Man har ju mycket annat att göra också..Det spelar liksom ingen roll vad jag gör så vill han vara med mig eller sin pappa eller någon mer spännande kompis (typ gäster som kommer hit ).

Jag brukar tänka att vi föräldrar är väldigt sociala också, så varför skulle han inte vara det? Det är ju för övrigt en av hans starkaste sidor och som är något väldigt positivt, så varför ska vi göra ett problem av det hemma egentligen?

Har nog inga jätte bra råd men jag har med två 3 åriga killar som ibland leker själva men det kanske är för att de har varandra men för det mesta så vill de väldigt gärna att man leker med dem om inte så är de runt mig eller pappan hela tiden...och ibland försöker jag sätta igång nån lek för dem ex bygga med duplo men så fort jag reser mig så är leken slut.
Vår tjej som nu är 7 år var likadan, tyckte hon lekte bra för sig själv tills hon blev 3 ...och bättre blev det inte det har varit perioder då hon pysslat själv men inte så ofta, tycker hon ff är dålig på att leka själv.

Men jag tror inte man ska leka med dem hela tiden ändå jag tycker att i de perioder då man gör mkt med dem så blir de ännu sämre på att komma på saker själva att göra, nästan så de väntar på att man ska ha en rolig lek i bakfickan.
Men jag har inget gott råd direkt...men du e inte ensam 0m problemet.

Min 5-åring är jättedålig på att leka själv och har alltid varit. Nu har hon två små bröder så vi hinner inte leka med henne hela tiden så hon har ju måstat vänja sig men det är ju betydligt lättare att neka när man måste än bara för att man inte vill och leka helt tiden vill man inte. Inte jag iaf.

Men en treåring börjar ju faktiskt gå att köpslå med. Säg att du ska fixa klart det du håller på med så kan ni leka ett tag sen och ge dig sen inte. Barnen får acceptera att man som förälder ibland måste och vill göra andra saker än att leka och jag tycker överlag mina accepterar nytta klart bättre än nöje. De har betydligt mer förståelse för att jag måste tvätta, städa, diska än om jag vill ha 10 minuter vid datorn. Rätt lustigt att de gör den skillanden fast de är så små :)

Jag tyckte det blev mycket lättare ändå när dottern var kring 3 år och började leka mycket rollekar för man kan nästan alltid vara med på mamma-pappa-barn verbalt fast man lagar mat eller pysslar med annat. Jag brukade ofta ha ett dockdagis vid spisen.

Sönerna är betydligt bättre på att leka själv. Lite tror jag dottern har första-barns-sydrom. D v s vi hade för mycket tid att leka med henne och gjorde det men dels så är det ju väldigt olika på personligheter.

Tack för alla fina och jättebra svar. Maliiin s och Banjomusik-Visst är det en gåva att få vara med ett socialt så välutvecklat barn-det är underbart nästan jämt.
Just nu när jag är gravid och för tillfället helt utmattad (tvillinggraviditet/illamåendemm) är det dock svårt att matcha energierna . Jag har inte tålamodet för tillfället och får jättedåligt samvete för att jag är världens tristaste mamma. Hon är verbalt väldigt utvecklad oxå så hon säger sånt själv och det svider i hjärtat men samtidigt är det så här just nu tyvärr.

Vår dotter på 4 år leker mest själv, dels för att jag inte vill leka med henne hela tiden men också för att hon tycker om att vara själv, har ett behov av det + att vi har vant henne vid att leka själv.
Vår dotter är och kommer att förbli ensambarn så det är viktigt att hon tycker att det är ok att sysselsätta sig. Efter en dag på fsk märker man att hon har behov av att pyssla i fred och jag tycker att det är viktigt att barn har tråkigt ibland, det kan inte hända saker hela tiden och gör det det så är det vi vuxna som skapar beroendet.
Jag jobbar korta dagar och tillbringar mycket tid med vår dotter och hon följer med mig i det dagliga arbetet i hemmet och vi gör utflyckter osv men utöver det så får hon roa sig själv till största delen.