Överaktiv fyraåring. SUCK !

Det kan ju vara ett "normalt" beteende i den åldern, men har ni varit till någon och kollat om det inte är "normalt".....?

Jag har en 1,5-åring som är sån, och det är INTE roligt......vi kan inte vara borta i mer än några timmar i stöten pga detta. Och här hemma gör vi inget annat än tillrättavisa honom känns det som. Han har inte ro att sitta stilla och leka ens, fast när vi sitter på golvet med honom kan han sitta iaf i ca 10 min kanske.....

Så jag förstår iaf hur det känns, men om du kan, kolla upp det.

Hur beter han sig pa forskolan , tycker personalen att han ar aktivare an andra barn.Jag kan tycka att 4aringar ar ganska jobbiga.

Sedan kan man ju inte jamfora en 1,5 aring med en 4aring.

Jag jämförde honom INTE med en 1,5 åring.....bara känslan!

Njee. Jag har funderat lite på ADHD. Men alla säger till mig att det är ett "normalt" beteende han har. Men jag tycker inte det. Vissa saker han gör ex. Våran yngsta på snart två år är hur lugn som helst. Han KAN sitta i längre stunder, och han springer inte fram och tillbaka och gapar hela tiden. Han kan såklart säga ifrån, och har sina stunder, men inte mer än vad som är "normalt". Jag orkar liksom inte med mer bråk. För han och jag bråkar heela tiden. Kanske för att jag inte har något tålamod alls ?

Vår äldsta som är lite över 3 är kolugn. Och så kommer denne lille "marodör"
Alla i vår omgivning tycker han är helt omöjlig, han är på allt, HELA tiden.....jag lovar, han är värre än duracellkaninen! Så vi är väldigt ofta ovänner med honom.....inte kul alls!

Jag tycker du ska kolla upp det iaf, för det KAN ju vara så att han har något syndrom, som skulle kunna medicineras.....?

Dem tycker att han är som han "skall". Därimot så har dem sagt lite snyggt att han visst har lite mer energi än vissa. Och jag har märkt på några av hans fröknar att dem faktiskt inte tycker om hans beteende ibland. Även fast dem kanske inte tycker att det är nödvändigt att ta upp det.

Ett ex på honom sist härom veckan.

Vi var på Bvc, för att prata lite om min sons tunga då det påverkar talet. Under dem 10min vi var därinne satt han inte stilla en gång. har var på pappersmuggarna, pratade väldigt högt hela tiden (dvs ställde frågor om ALLT), tog fram stetoskop och lekte med, tog pennor, försökte trycka på den lilla röda larmknappen som finns, skulle tända och släcka lampan, öpnna dörren och gå ut. Ville inte sitta still, ville inte att läkaren skulle göra något (vilket han inte heller skulle göra). Allt detta och lite till på HÖGST 10min.

Just nu sitter jag bara och är irriterad. Han har precis väckt yngsta killen (dem delar rum), satt sig i hans spjälsäng och leker. Dem somnade vid 19, och klockan är typ halv 1 nu. Han VET att han inte får väcka honom. Suck..

Har du nagon som kan avlasta dig,du kanske ar slutkord.4aringar ar aktiva.

Jaaa, det låter lite som min son. Och så har jag märkt på sistone hur otacksam han är. Han skall HA allt, tackar inte, och blir väldigt sur om han ex måste säga tack efter att han fått något. Då åker underläppen ut, armarna i kors och han tittar väääldigt arg på en. Visserligen normalt, men detta händer jämnt. Och han är uppväxt med att säga tack och varsågod osv. Inga kontigheter, men efter att han blev 2 år, så har han bara blivit värre....

Jag funderar på att prata med bvc, men det känns som om han faktiskt är sig själv, han är "normal" men att det bara är jag som överreagerar. Jag har kanske inge tålamod helt enkelt ?

Har du möjlighet att låta dem dela rum.....?