kär i en kändis

Det är inte relevant, det här är inget skämt. Jag mår faktiskt dåligt över det här. Ibland fäller jag en tår för att jag vet att det aldrig kommer bli vi. Det är så sjukt. Snälla hjälp mig istället, vad ska jag göra?

Förra inlägget var till Anonym.

Nano. Jag vet att jag är kär i honom. Hans sätt att röra sig, hans sätt att prata på, hans stil, hans röst, hans ögon, när han tittar in i kameran, tappar jag andan. Jag har som sagt aldrig varit så här töntig förut, är faktiskt en stabil människa med fötterna på jorden men nu jag vet inte vad som är fel!

Han är inte lik min pojkvän, precis tvärt emot.

Det är ingen fara. Det är bara att jag har själv mött på sånna som jag och då ler jag och ser en tolvåring framför mig och tänker"det går över snart" och det vet jag att det gör men vad kommer jag att ha förlorat då? Mina vänner som nu börjar tröttna fast dom inte vet hur mycket mer jag håller på. Min man som suckar när jag säger att jag inte vill ha sex med honom. Jag håller på att bli galen. Jag funderar på att åka till killens hemstad och se om ödet för oss samman. (jag vet, det låter som en jävla film) men annars kanske jag alltid kommer att ångra mig.

Jag har nog gått över det där stadiet då jag kan ha både och. Jag förstör ju mitt liv. All min tid lägger jag på en man som jag aldrig träffat. Jag träffar inte mina vänner längre, min man är borta mycket och jag bryr mig faktiskt inte om han skulle dumpa mig, då får jag ju i alla fall en anledning att åka till England. Jag vet att vi skulle ha det toppen. Han är så målmedveten. Jag älskar det hos honom. Så ung men ändå så sugen på livet, alla vinklar ur livet.

Jag är kär i hans utseende, hans sätt att röra sig, hans knasiga humor (som man sett i intervjuer). hans målmedvetenhet att ta sig någonvart, hans leende, hans ögon, hans röst, hans sätt att sjunga, hans sätt att agera, hans ambitioner, hans lite småkaxiga men ändå oskuldsfulla sätt att svara på frågor, hans dialekt. Jag har också förstått mycket hur han är genom hans texter som han skriver.  

Min man var inte borta mycket förut men efter det här har vårat förhållande blivit kallare. och därför är han borta mer. Fruis. Jag längtar inte efter att få vara ung men jag längtar nog efter en partner som är mer målmedveten än min man. Men vad ska jag göra? jag älskar ju min man men kan inte sluta tänka på ......

Jag vet att ett "galet" fan som jag är en skräck för kändisar och framför allt ruskigt oatraktivt. Jag är som ni: vet hur galet det är, inser att det aldrig skulle bli vi och inser galenskapen i det men kan inte sluta tänka på det. Dessutom så är han ung, oerfaren och alldeles "ny" så han har nog inte lärt sig alla "tips" om hur man ska vara för att få folk att älska honom. Jag tror att han är sig själv, än så länge. För han gör ofta bort sig och flummar sig men det är bara så sjukt gulligt i mina ögon. Jag vet att han har abitioner för att han satsar på musikkarriär, filmkarriär, han spelar flera instrument och han gillar att sporta.

Fruis! Du har rätt, jag ska börja spela gitarr, jag måste lära mig något nytt. Tack för tipset! Hoppas att beroendet försvinner då!

Det låter som det är honom du pratar om förutom pedofilen, blöjsexet, petar sig i näsan och kleptomanen :)

Vet du vem det är?

Men det finns massor av "hemmaklipp" som han spelat in med kompisar när dom fjantar sig innan han blev känd. Han gör sig inte till, han ändrar inte på sig för att han blev "känd", han har samma kläder, sjunger lika "skrikigt", tvättar fortfarande aldrig håret ;) Got me!

Nej jag vet att jag skulle se helt sjuk ut i hans ögon. Jag har inte vaneföreställningar eftersom jag vet att detta inte är verkligt. Ni är ju bara ute efter att tracka ner på mig, det är inte det jag behöver. Kanske har du rätt idiblon, jag försöker kanske kompensera vad som fattas i mitt förhållande men vad ska jag göra då om det fattas?  

Jag tror att jag har kommit på det nu. Jag känner inte att jag får tillräckligt med uppmärksamhet och därför tror jag att jag har i mitt psyke målat upp en figur som skulle ge mig det för att slippa ta tag i problemen. Jag ska prata med min man och berätta vad jag tror. Har iofs sagt detta många gånger men han ger mig aldrig mer uppskattning. Annars är han toppen på alla sätt så jag tycker inte det är en anledning att göra slut men vad fan tänk om det blir en "verklig" person nästa gång som får mig ur balans.

Du idiblon tjatade om hur "han" skulle se på mig, men som sagt jag vet det och skulle självklart aldrig gå längre i min besatthet, den håller jag för mig själv(och delar bara med mina vänner på FL) ;)