Hur illa är det att bråka inför barnen?

Visst kan man brusa upp, och sen tänka sig för, för barnen är ju i närheten.
Men jag brukar svälja, och säga: Vi tar detta senare.

Jag är själv uppvuxen med ständigt bråkande & sura föräldrar, och det har gjort mig till att dra mig undan konflikter. Men det är ju jag det :)

Jag har vuxit upp med föräldrar som bråkat relativt ofta och det framför mig och mina syskon.
Jag har dock blivit väldigt lugn och brukar ofta föra diskussioner istället för att höja min röst.
Jag minns att jag blev ledsen när mina föräldrar bråkade med varandra, kände mig kluven på något sätt eftersom jag tyckte om dem bägge.

Vi bråkar ordentligt kanske 2 ggr om året, och då händer det att ungarna ser och hör. De får lära sig att man kan bråka med den man älskar och bli vänner efteråt. Vi pratar alltid med dem efteråt när vi vuxna har rett ut saken och de hänger med på att man behöver inte alltid vara vänner men man kan älska varandra ändå.

MIN åsikt är den att det är inte "skadligt" för barnen att se att man bråkar, bara de ser att man blir sams...

Själv uppvuxen med föräldrar som bråkade när vi ungar hade gått o lagt oss, o det kändes ju inte så roligt att ligga ensam i sin säng o höra deras bråk nedanför, o inte veta om båda två är hemma när man vaknar osv..

Jag och min sambo kan bråka osv framför vår dotter, men vi är välsigt noga med att berätta för henne att vuxna gör så ibland o att de inte e hennes fel osv...

Tycker inte har lidit n¨ån nöd....

Så länge barnet ser att man blir sams osv, så tror ja inte att det är skadligt.
en annan femma om man bråkar varje dag, men här hemma kanske det händer 2-3 ggr per år som de är ORDENTLIGT bråk, småthafs kan man ju ha varo varannan dag.. :)

Jag tror man ska försöka att ta det då inte barnen hör. I varje fall om det är "pajkastning"...

Jag tror att det är viktigt för barn att se att man kan bråka och sen säga förlåt och bli vänner igen..

Jag har inga barn än, och vet inte hur det kommer se ut då vi har det. Kan vi dölja de där starka känslorna som dyker upp? MEN jag tycker verkligen att man som föräldrar bör tänka sej för. Typ "välja" sina situationer...stora kraftiga bråk skall deffinitift inte tas inför barnen, men det är väl ofta dem som bara kommer av rena farten och är svårare att hindra, men jag hoppas att det är en övnings sak som man kan öva bort.
Sen tycker jag som många skriver, att barn bör lära sej att föräldrarna kan tycka och tänka olika och att det är okej att göra det och att man BLIR SAMS INFÖR BARNEN!
Vi får inte glömma att vi föräldrar är det viktigaste barnen har, och i tidig ålder lär de sej att bråka är något kraftfullt och kan leda till tråkiga saker och dåliga känslor inom oss, därför bör de får veta att vi bli sams igen. För det känns inte heller rätt att "lura" dem o får dem att tro att vi aldrig är osams och livet är en enda fet fest lixom...

Svar till Pretty in scarlet:

Det är absolut inte bra att bråka inför barnen. Det som några skriver här i sina inlägg att det skulle vara bra för barnen att höra sin föräldrar bråka är helt fel. Det spelar ingen roll om de ser att föräldrarna sen blir sams igen. Barn tar alltid på sig skulden för föräldrarnas bråk och tror att det är deras fel och hamnar i lojalitetskonflikt (som Queen81 beskriver det i sitt inlägg här) mellan sina föräldrar och det är inte bra. Skadligt är kanske ett stark ord men barnen blir ledsna och kan i värsta fall som vuxna plågas av starka skuldkänslor inom sig.

Inte bra tror jag. Ger oroskänslor och barnet lär sig att lösa konflikter genom att skriak och bråka. Försök ta hjälp och lös era konflikter på annat sätt, det går.