• Anonym (Desperat)

    Kan man reparera ett trasigt förhållande?

    Jag och min sambo har varit tillsamans i 10 år (sen jag var 16). Vi har två lyckliga barn 2½ och 4 år.
     I över ett års tid har vårat förhållande knakat, mest är det jag som har tappat känslorna. Jag har även fått känslor för en annan man men aldrig gjort något. Jag vill verkligen inte splittra våran familj, jag älskar min sambo men mer som en kär vän. Min sambo vet om alla mina känlsor och vi har alltid kunnat prata om allt. Men på sistone har våran kommunikation blivit sämre och situtionen allt jobbigare. Vi har inte haft sex på 3 månader, jag vill inte ha nån närhet alls från honom och jag tycker att det är jobbigt när han tittar uppskattande på mig. Jag vet inte hur länge till vi ska tjura på, går det att hitta till baka till varandra eller lurar vi bara oss själva? Råd och erfarenheter behövs.

  • Svar på tråden Kan man reparera ett trasigt förhållande?
  • Anonym

    Jag personligen skulle nog ha sagt att jag ville ha en paus och se om det är så att jag kanske behövde närheten från någon annan. Det kan ju lika gärna vara så att du är nyfiken på hur det skulle kännas att vara med någon annan än just din nuvarande sambo...kan ju vara en bra erferenhet för honom också. Så testa att ha lite "kul" på olika håll och se hur det känns sen. Det brukar ju oftast vara så att man vet vad man har men inte vad man får...

  • Anonym

    Men det är ju inte bara att ta en paus när det är barn inblandade. Fundera på familjerådgivning för att reda ut känslorna? Sexlivet tycker jag av naturen blir lidande när man är småbarnsförälder, det kan väl komma tillbaka senare. Men huvudsaken är väl hur det känns, vad man tror att man vill ha i framtiden.

  • Anonym
    Anonym skrev 2010-01-04 15:10:47 följande:
    Men det är ju inte bara att ta en paus när det är barn inblandade. Fundera på familjerådgivning för att reda ut känslorna? Sexlivet tycker jag av naturen blir lidande när man är småbarnsförälder, det kan väl komma tillbaka senare. Men huvudsaken är väl hur det känns, vad man tror att man vill ha i framtiden.
    Jo om det bara känns fel och man har fått känslor för en annan tycker jag att man kan det. Barnen blir ju lika lidande om föräldrarna går och är irriterade eller undviker varann..barn känner på sig om det är nåot som är fel..
  • Anonym
    Anonym skrev 2010-01-04 15:25:21 följande:
    Jo om det bara känns fel och man har fått känslor för en annan tycker jag att man kan det. Barnen blir ju lika lidande om föräldrarna går och är irriterade eller undviker varann..barn känner på sig om det är nåot som är fel..
    Men man kan ju också försöka lösa problemen och på så vis visa barnen att en relationskris inte alltid är en katastrof. Sett ur barnens perspektiv kan ju en paus se ut som att så fort det blir bråkigt mellan mamma och pappa så går någon till en annan.
    Men det viktigaste är såklart vad föräldrarna känner och orkar med. Min erfarenhet är att känslor kan verka stendöda trots att det finns liv kvar i förhållandet. Man kan tro att allt är förlorat men med lite hjälp vända allt.
  • Anonym (Desperat)

    Vi bråkar aldrig eller är undvikande, är inte ens irreterade på varrandra tvärt om så är vi överens om det mesta (både han och jag är väldigt lugna och odramatiska personer).
     På kvällen när barnen sover så ventilerar vi med varrandra, som sagt så är vi väldigt bra vänner.
    Familjerådgivning gick vi i i början av krisen men ingen av oss kände att vi fick ut något av det.
    En paus hade varit bra men vi har inte råd med dubbla boenden just nu (jag studerar). Sen vet jag inte om det är det jag vill, jag vet inte alls vad jag vill förutom att jag inte vill ha det så här:(
    Ena dagen vill jag bara bort och andra stanna och kämpa????? Jag känner även ett stort behov av att få uppmärksamhet och bekräftelse från andra. Min sambo älskar mig och bekräftar mig dagligen men jag tycker som sagt bara attdet blir jobbigt när han blir "kärleks krank".
    Jag vet inte hur jag ska klara oss ur det här det känns som om vi bara går och låter tiden passera och hoppas på ett mirakel som kanske aldrig kommer. Vi har helt satt vårat förhållande på paus just nu vi planerar ingenting (tex resor, stora inköp mm) för vi vet inte om det kommer att vara vi två längre?

  • Anonym

    TS: det du skrivit hittills är bara sådant du inte vill ha från honom (närhet mm). Finns det istället något du saknar, från honom eller allmänt i livet? Är du uttråkad? Utarbetad?


    Jag har upplevt att mina känslor varit borta men sedan upptäckt att det var i mig själv hålet fanns - något jag inte gjorde eller inte gav mig själv fick mig att tro att det var min sambo som var fel. Nu känner jag tvärtemot då att världen är en spännande plats och jag vill dela den med min sambo.
  • Anonym (Desperat)

    jag är fruktansvärt uttråkad, vi bor lång ifrån mina nära och kära, hittar sällan på något pga dålig ekonomi mm. Men kan sånt verkligen visa sig genom såna känslor som jag har eller rättare sagt som jag inte har mot min sambo? Kan det vara därför som jag blivit tänd på den andra mannen?

  • Anonym
    Anonym (Desperat) skrev 2010-01-04 17:45:46 följande:
    jag är fruktansvärt uttråkad, vi bor lång ifrån mina nära och kära, hittar sällan på något pga dålig ekonomi mm. Men kan sånt verkligen visa sig genom såna känslor som jag har eller rättare sagt som jag inte har mot min sambo? Kan det vara därför som jag blivit tänd på den andra mannen?
    För det första så projicerar man lätt sitt missnöje på någon nära, t ex sin sambo. Man kan omedvetet tänka att ens leda är partnerns fel.
    För det andra så innebär ju den andre mannen spänning! Det pirrar när du är förälskad. Det är precis sånt du saknar.
  • Anonym

    Att vara förälskad är att upptäcka något nytt och lockande, en annan människa. Upptäcktsglädje är en stark drivkraft och därför dras man lätt in i förälskelser när man är uttråkad av livet. Men man kan lära sig att se med en upptäckares ögon på allt i världen, och förstå att man inte saknar något i sin kärleksrelation utan i sig själv. Man har inte sett nåt nytt på evigheter. Och det är ju lätt att klandra partnern för, partnern som man älskar/älskade och trodde skulle göra en lycklig.

  • Anonym (Desperat)

    jag är väldigt tacksam för dina ord och det du skriver låter vettigt och ger mig ett nytt sätt att se på situationen som jag inte har gjort förut.  Frågan är bara hur jag ska kunna vända på skutan och få det som förr igen? Jag kan ju inte rå för mina känslor? Och mina känslor och mitt vett säger olika saker:(

Svar på tråden Kan man reparera ett trasigt förhållande?