oplanerat gravid med barn 3. Abort eller inte.

Ja, jag blev också oplanerat gravid med mannen. Vi hade pratat om en trea länge, så vi skyddade oss inte speciellt bra. När det visade sig att jag var gravid var första tanken att behålla det (jag funderade t.o.m. på vilken MVC jag skulle välja), men efter några dagar började jag känna att det inte skulle funka. Jag var otroligt trött när jag väntade tvåan och har inte fått tillbaka orken efter det. Vi har haft en jättestressig höst med husförsäljning och köp samt att jag vantrivs enormt på jobbet. Jag fasade för en ny graviditet, förlossning och spädbarnstid. Summa summarum så kom jag fram till att......nä, jag vill inte ha barn just nu. På ett sätt var det ett svårt beslut för jag tänkte att det var meningen att det här barnet skulle komma och på ett sätt skulle det passa bra i ålder med de andra barnen. Men ärligt talat blev jag nästan deprimerad av tanken på att vara gravid, må illa, foglossning, halsbränna och att tvingas stanna kvar på jobbet fram till en ny föräldraledighet. Jag vet att jag hade älskat barnet som hade kommit, men jag vet inte om jag hade orkat resan dit. Så jag/vi tog beslutet om abort. Det kändes helt rätt och det gör det fortfarande två veckor senare. Jag tycker det är så skönt att inte vara gravid och istället kunna satsa på att må bra och få tillbaka min ork. Det enda som var psykiskt jobbigt med aborten var den stunden när det trillade ut en större klump i toaletten. Då grät jag för det kändes som att jag spolade ner mitt barn i toaletten. Men så var det ju inte även om jag nog alltid kommer undra vad det hade blivit för barn. Fast bara för man är gravid är det ju inte säkert att det går hela vägen ändå. Jag hade ju kunnat få missfall. Faktum är att jag önskade mig ett missfall, så jag skulle slippa fatta ett beslut (knäpp önskan va?)
Jag har fortfarande drömmar om en trea, men vet nu att det ligger åtminstone några år framåt i tiden. Om vi ens kommer dit. Annars är vi så nöjda med de två barn vi har och mitt beslut nu gör att jag blir en bättre mamma för dem.

Lycka till med vad du/ni än beslutar er för! Jag skickar styrkekramar för det hade jag behövt när jag satt med mitt beslut.