Hjälp! Trotsig 1,5 åring!

Det är inte trots - det är humör. Ni får passa er bättre när hon blir arg, och försöka hejda henne innan hon gör illa någon. Ang att banka på dörrar, så hör det till åldern. Tråkigt bara att ni har glas i dörrarna; det går inte så bra i hop med småbarn.

Jag har en likadan snart 2 åring och han har hållit på så ett halvår minst och det är INTE humör. Det är trots rakt av.
Tyvärr har jag inga tips.

När han kommer i trotsåldern, så kommer du att märka skillnaden ...

Möjligt...men det är inte dåligt humör! Då är det nåt annat, för jag märker ju när det är humöret som gör det. Det är nåt helt annat. Han har ett jävla humör oxå, men det yttrar sig på andra vis.

En typisk skillnad på barn i trotsåldern och mindre barn:
En 1-2-åring som får sin vilja i genom blir nöjd och glad. En 3-åring som får sin vilja i genom blir fly förbannad och galen.
(1½-åringen vill ha en glass och skriker. Mamma ger honom en glass. Han blir god och glad och äter glassen. 3-åringen vill ha en glass och skriker. Mamma ger honom en glass. Han kastar glassen i soporna och vrålar ännu högre.)

Ett halvår??? Ja det är trots, läste på nätet.

Med skillnaden att min unge inte blir go och glad om han får som han vill. Då vrålar han igen och ska ha nåt annat

Min dotter oxå!

Haha - jag håller med er mammor som tror att det är trots snarare än humör, för vår tjej gör också lika - gapar och de gånger vi ger efter tackar hon inte med att bli nöjd. Men om det ska benämnas trots vet jag inte - men viljeyttringar är det. Testa viljan, testa om resultatet blir det samma gång på gång.

Jag tror nog att vissa barn har värre humör än andra, min son var likadan som din dotter i samma ålder, nu är han fyra och det är hans temperament helt enkelt. Om det är trots har han trotsat konstant i tre års tid...
Senast idag så vrålade han i en kvart mitt på söder att han ville att jag skulle köpa leksaker, fruktansvärt...folk gick förbi och ville hjälpa men möttes av ett argt vrål tillbaks. Det enda jag kan göra är att vänta ut honom tills den värsta ilskan runnit av, sen försöka avleda och prata om ngt kul. När han är lugn förklarar jag att man inte får det man vill genom skrik vilket han säger att han förstår..tills nästa utbrott då

Det är dock lättare att avleda och prata bort en 4-åring än en 1½ åring måste jag säga...iden åldern var det ren och skär ångest att vistas ute vissa dagar, mycket skrik och så brukade han rivas vilket han inte gör längre!