Vi som har prematura sammandragningar

Samma här :( Så fort jag kommer till jobbet börjar sd igen... Har två veckor kvar sen har jag semester i 2 veckor. Efter det kommer jag nog inte kunna/få jobba mer.

Vad bra Busfrö att du får bli hemma så du inte behöver stressa med jobbet.

Har nu fått sova en natt ordentligt, vet inte när jag skulle ha sovit så där bra senast. Steg upp glad och pigg för en gång skull och lagade morgonmål och kaffe på säng åt sambon :)
Förkylningen börjar gå över som tur är men sammandragningarna får bara mer och mer kraft.
Nu har jag igen fått sammandragningar så fort som jag rör mig. 5 veckor till skulle den iallafall gärna få stanna sen är det ingen stress mera.

usch idag är ingen bra dag.. en trotsig 1 åring som verkligen testasr sina gränser + en trött mamma är inge kul als :(  va nyss i affären och känner hur magen är hård..

ni andra som får SD trycker de neråt i magen på er oxå?

Busfrö:
Är i vecka 30+4 idag :)

MariaOMarkus brukar ju vara så att dom känner av när man är trött och då sätter dom igång och testar för fullt.
På mig så trycker det nog neråt. Butiksresorna börjar vara över för min del, får gå med benen i kors när jag far till butiken, känns precis som lillen skulle trilla ut. Samt att ja får molvärk i ryggen också tillika med SD.

Välkommen med Schnappi!!
Nog kan man väl öppna sig fast man har oregelbundna sammandragningar.
Så har jag förstått det iallafall. Vissa av mina SD kommer med sån kraft att jag måste andas annorlunda, känns jätte obehagligt, och ont i ryggen sammtidigt.
Har funderat på att beställa en nya tid och kolla tappen men känns så onödigt på nåt sätt när inget hänt på dom förra gångerna. Får se nästa vecka vad BM säger.

Tack alla ni som hittills svarat på min förfrågan i tråden. Det hjälper och stöttar mig nåt enormt att höra att fler haft/har det som jag och ändå börjat komma upp i några veckor. Ser att det är fler här som har prematurer sedan tidigare, precis som mig.

Hade helst velat bli nedsövd nu fram till v28 då mitt riktigt stora mål är att nå. Bara få vakna upp och känna "YES" liksom... Första delmålet är v24, sen v28 och sen v30. Känns så himla långt borta bara. Som icke gravid hade sommaren sprungit iväg i 190 men nu kommer den sniiiigla sig fram. Innan tänkte jag att vilken tur att man är gravid över sommaren, men det tänker jag inte längre. Det känns mkt jobbigare att vara gravid nu under sommaren än vad det gjort när jag varit det under vinterhalvåret. För nu är det så himla mkt "måsten" att man ska vara ute och promenera, bada, cykla, grilla - ja ni vet! Det känns liksom inte lika ok att ligga på soffan och ta det lugnt som det gör vintertid när det är kallt och mörkt ute :(

Det kanske är så som du skrev Noemi att man har en del obearbetad sorg från tidigare prematura förlossningar/graviditeter osv. Det känns som jag är klar med bearbetningen men just rädslan kommer man aldrig ifrån tror jag. Är är så fruktansvärd rädd för att förlora denna bebisen också.

Nu har lillebror Dante kommit !!!!!!!!!!!!!!!!!

Efter en snabb förlossning på nationaldagen fick vi vår efterlängtade Dante, 2610 gr och 48 cm. Vi mår alla bra. Har precis kommit hem och ska nu vila och hitta lite ordning i tillvaron... Skönast av allt var att han kom i 37 + 0 vilket gör honom till en fullgången bebis, ingen prematur denna gång

Har varit lite frånvarande ett tag så jag har inte läst i kapp i tråden. Hoppas ni alla har det bra trots era sd och andra bekymmer. Vila och ta det lugnt, det lönar sig i längden har det i alla fall visat sig för mig. Ha det så bra så återkommer jag med mer info senare....

3bus:
Ja jag blev förvånad när jag såg dig här i tråden, trodde inte du hade såna här problem..

Har haft en väldigt konstig känsla i kroppen ikväll.. Sd, illamående och allmänt orkeslös i kroppen.. Antingen börjar jag bli sjuk eller nåt.. Synd bara att min 2 årige son inte vill sova... 3 åriga dottern sover sen 1 timme tillbaka men sonen vägrar sova...
Hoppas han somnar snart så jag kan vila ordentligt..