Inlägg från: Anonym (Upprörd) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Upprörd)

    Jag hatar min styvmor!

    Jag måste bara få skriva av mig lite...JAG HATAR MIN PAPPAS FRU!!!

    Och har alltid gjort. De har varit gifta i 20 år. De träffades när jag var 4 år. Idag är jag 29 och hon kan fortfarande få mig att gråta av ren ilska. Vilket hon har just nu. Hon fyller år idag så jag måste åka dit och fika. FY FAAN. Kalaset var i söndags men de ringde till mig en timma innan det började och frågade om vi kunde komma. Jag frågade varför de inte hade ringt innan. Hon sa att hon hade sagt till pappa men han hade inte ringt. Pappa sa att hon hade sagt att han inte skulle ringa. HON ÄR SÅ FALSK. Hon har aldrig tyckt om mig heller. Hon har alltid varit svartsjuk på att pappa har barn med min mamma. Hon har rent utsagt varit elak mot mig i hela mitt liv. Pappa har inte fått betala något mer än underhåll men ger allt till deras gemensamma dotter som hon behandlar som en bäbis fast hon är 21. Pappa får köpa födelsedagspresenter till mig i smyg. När jag var liten fick mamma inte gå innanför tröskeln när hon skulle hämta mig när jag var där. Hur kan man välja en STOR FET FRU framför ens barn. Jag fattar inte det. Pappa dricker rätt mycket och har alltid gjort men är världens snällaste, men dom förtjänar varandra. Hon gör sig osams med allt och alla jag skulle kunna berätta hur mycket som hellst. Hon är så slut.

    Därför blir jag så ledsen när jag läser inlägg om styföräldrar som inte tycker om sina styvbarn. För jag vet hur barnen känner det. Jag har själv ett barn som har en styvpappa. Jag har lovat mig själv att mitt barn ska ALDRIG få känna de som jag har kännt. För det sätter spår. Så nu känns det lite bättre. Tack för att jag fick skriva av mig.

  • Svar på tråden Jag hatar min styvmor!
  • Anonym (Upprörd)

    Anonym: Nej det kanske inte är så konstigt att han inte betalade mer än underhåll. I alla fall inte det konstigaste han har gjort eller inte har gjort. Och att min mama inte fick komma in i deras hus för att hämta mig. Vad ska jag säga om det? Jag kan bara tänka mig vad min dotter skulle känna och hur hon skulle må om jag inte släppte in hennes pappa i mitt hus. Stackars barn. Sådant sätter djupa spår. Har man skaffat barn med någon så får man räkna med att man får stå ut med den personen och försöka ha en så bra relation till den personen som möjligt. För barnets skull. Eller? I alla fall alltid i barnets närvaro. Min mamma och pappa har aldrig varit osams, det här hans fru som alltid har varit så otroligt svartsjuk.

  • Anonym (Upprörd)

    Jag förstår vad du menar Anonym. Men så är det inte i det här fallet. Min styvmor är född häxa.

  • Anonym (Upprörd)

    Jag vet att det finns biomammor som är ragator. Men så är det inte i det här fallet. Jag vet väl vad jag pratar om. Jag är 29 år, jag vet väl när folk gör fel och beter sig som svin. Biologisk mamma eller inte. Jag kan möta min stymor ute ibland och hon hälsar inte. Är det för att hon inte gillar min mamma. HALLÅ!!! Jag tror nog det är mest för att hon har problem med sig själv. Hon är slut helt enkelt.

    Hon är osams med varenda granne dom har. En granne till dom förlorade sitt barn en gång i en trafikolycka och var sjukskriven en tid. Då ringde hon till försäkringskassan och anmälde dom för att dom var ute i trädgården och pula lite fast dom var hemma och var sjukskrivna. Säger inte det lite om hur SLUT i huvudet hon är. Och det har inget med min mamma och göra heller. Hon är knäpp mot allt och alla människor. Så är det bara.

    Nej man kan aldrig säga hur det blir vid en skilsmässa. Men även om man har svårt att komma överens som vuxna så ska ju aldrig det gå ut över barnen. Men nu har ju det aldrig varit ett problem i det här fallet eftersom min mamma och pappa alltid har kommit överens. Men jag tycker så otroligt synd om barnen där föräldrarna inte pratar med varandra.

  • Anonym (Upprörd)

    Kunde inte ha sagt det mycket bättre själv Cinnalinna.

    Aros: Jag är också mest besviken på min pappa, varför han stannade hos henne från första början. Jag kan bli så otroligt arg på honom när jag tänker på det att jag bara har lust at ringa och be honom fara. Men, pappa är alltid pappa när allt kommer omkring.

    Min styvpappa har funnits i mitt liv lika länge som min styvmamma och har varit en helt ok kille men det har aldrig funnits någon kärlek mellan oss. Han är så här hård och kantig. Han har aldrig visat kärlek mot någon. Jag brukar skoja om att han aldrig har gjort skilnad på mig och min syster (hans bio) för han har aldrig visat henne kärlek heller. Kärlek är viktigt! Inte minst mellan styvbarn och styvföräldrar så dom inte känner sig i vägen.

    Om min sambo kommer hem från jobbet tex: och bara är fokuserad på mig och ger mig en puss. Så ser jag på hela min dotter och hennes kroppsspråk och uttryck att hon blir svartsjuk och också vill bli pussad fast hon vågar inte säga nåt. Det är så viktigt att han visar henne lika mycket kärlek och hon blir så glad. Det värmer verkligen när hon säger att hon älskar honom och tvärtom.

  • Anonym (Upprörd)

    JsN det hade varit så himla skönt att bara tacka nej. Men jag KAN inte. Jag är för feg. Pappa ringde innan och sa "du kan väl komma upp en sväng". Jag kan inte säga nej, jag är för snäll. Sen satt jag här och grinade och hade ont i magen tills jag skulle åka. Mamma säger att jag inte borde åka dit nåt mer. Att nu får det vara nog, nu ska jag inte ta mer skit. Men vad gör man.

Svar på tråden Jag hatar min styvmor!